Igår tog EUs försvarsministrar en rad viktiga beslut mot ett närmare europeiskt försvarssamarbete – för att bli mindre beroende av USA.
Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist missade mötet
Han var i USA.

Den som följer EU vet att ett närmare försvarssamarbete har varit högaktuellt sedan 2013 ungefär men ack så svårgenomförbart.
Med Trump, Putin och brexit blev det plötsligt mycket lättare. Med utgångspunkt i EU-toppmötets beslut i juni 2016 fokuserar nu européerna på att göra sig mer oberoende amerikansk militärkapacitet.  Pådrivet av Tyskland, Frankrike, Spanien och Italien, OK-stämplat på Bratislava-toppmötet i september, därefter Bryssel-toppmötet i december, tar sig EU steg för steg vidare i den praktiska tillämpningen.

På torsdagen beslöt försvarsministrarna alltså om den omtalade försvarsfonden på cirka 90 miljarder euro som dels ska användas till gemensam forskning, dels gemensam försvarskapacitet. Man klubbade det nya försvarshögkvarteret i Bryssel som är så redo att de börjar jobba på måndag. De kommer sitta i lokalerna bredvid ledningscentret för EU.s civila missioner.

Ministrarna enades om att skaffa pengar till EU:s snabbstyrkor som stått stilla för att finansieringen varit så kryckig att den skulle ha landat extremt skevt på några få länder.
Och så slutligen Pesco, vilket i stort sett är möjligheten för en mindre grupp EU-länder att inom ramen för EU sparka igång gemensamma försvarsprojekt. Läs artikel

Varje år bjuder överbefälhavare Micael Bydén in chefer från ett stort antal samarbetsmyndigheter till en chefsfältövning. Årets övning har det väpnade angreppet som tema och platsen är militärstrategiskt viktig; norra Sverige, en del av Nordkalotten och Arktis. Ett 60-tal personer från Försvarsmakten och närmare 20 av Försvarsmaktens samarbetsmyndigheter har deltagit…

Sverige bygger säkerhet också tillsammans med andra och där är det svensk-finska samarbetet en viktig byggkloss. Generalmajor Petri Hulkko, blivande arméchef i Finland, deltar i övningen för andra gången.
– Vi är tacksamma för att vi blir inbjudna och får ta del av hur man tänker på svensk militärstrategisk nivå, och jag konstaterar att våra länder har stora likheter. Jag ser i princip inga skillnader, vi har lika kultur och bakgrund och det här visar att det svensk-finska samarbetet går framåt på ett väldigt bra sätt, på alla nivåer inom våra försvarsmakter. Läs pressmeddelande

Det här är tredje året som en av världens största militärövningar, Arctic Challenge Exercise, arrangeras på bland annat F21. Och deltagandet är större i år än tidigare…

I år är det Finland som är huvudansvarigt för övningen som utgår från F21 i Luleå, Bodö flygbas i Norge samt Lapplands flygflottilj i Rovaniemi, Finland. Det är elva nationer både länder från EU och NATO som deltar i övningen.

–Det är Sverige, Norge, Finland, Storbritannien, Schweiz, Belgien, Nederländerna, USA, Frankrike, Tyskland och Kanada. Målsättningen med den här övningen är att öva enheter i att leda och utföra luftoperationer för eventuellt framtida uppdrag, säger Levin. Läs artikel

Statsminister Juha Sipilä på de stupades dag den 21 maj 2017

Det finländska nationella beslutet om att hjältar som stupat på stridsfältet begravs i hemlandet, på egen kyrkogård, är internationellt sett exceptionellt. Detta sätt att tänka sammanfattar på ett starkt och konkret sätt det finländska arvet efter veteranerna: ”Kamraten lämnas ej”. Samtidigt visar det på ett okonstlat sätt att hemlandet, hemmet, har en alldeles särskild betydelse för människan och mänskligheten.

I dag har vi överlämnat de jordiska kvarlevorna efter 38 personer till gravens vila i det egna hemlandet. Sex av dem kommer från Ladoga-Karelen och 32 från Karelska näset. Vi bör förstå att det bakom siffrorna och denna högtidlighet finns människor som har upplevt starka känslor av osäkerhet, kanske också av hopp och hopplöshet, och som har gjort ett väldigt långt och djupt sorgearbete…

år firar vi hundraårsjubileet av Finlands statliga självständighet. Veteranerna önskar ofta att Finland aldrig mer ska hamna i krig. I sådana här tider är det en viktig sak att värna om. Jag hoppas att såväl detta som de tankar vi fått i arv, ”Kamraten lämnas ej” och ”Hemlandet, hemmet, har en betydelse”, är starkt synliga också i det ord som symboliserar Finlands jubileumsår, ”Tillsammans”.

Bästa åhörare,

På denna begravningsplats, inför kistor som sänkts i hjältegraven, kan vi höra ett starkt budskap som förpliktar oss än i dag. Var och en av oss har en skyldighet att göra sitt bästa för vårt fosterlands framgång och vårt hemlands frihet. Läs talet

Denna studie syftar till att analysera vilka övergripande militära förmågor USA har tillgängliga i Europa, främst för insatser i norra Europa och svenskt närområde, och vilka förändringar av dessa som kan förutses under de närmaste åren. Som en del behandlas även drivkrafter bakom den amerikanska militära närvaron i Europa och aktuella förändringar under 2016-2017. Idag (2017) har USA på övergripande nivå tillgång till ett framgrupperat strategiskt högkvarter (US EUCOM) och en militär personalstyrka om totalt ca 63 000 soldater som är permanent baserad i Europa. Vad gäller markstridskrafter finns tre brigadstridsgrupper i Europa på kontinenten, varav två lätta brigader är permanent baserade på kontinenten.

En tung brigad är konstant inroterande. USA disponerar stora träningsanläggningar för markstrid och har påbörjat tilldelning och förhandslagring av materiel för ytterligare två tunga brigader samt stödresurser i Europa. Vad gäller flygstridskrafter har USA mer än 150 kvalificerade stridsflygplan ba-serade i Europa, vilket är jämförbart med ett större europeiskt flygvapen i sin helhet. Därutöver finns också strategiska eller taktisk-strategiska förmågor som luft-tankningsplan och luftburna kärnvapen. Vad gäller marinstridskrafter har den amerikanska 6.e flottan sitt högkvarter i Ne-apel (Italien), med ledningsfartyget USS Mount Whitney, och fyra AEGIS-utrustade jagare med missilförsvarskapacitet permanent baserade i Spanien. Marinkårens närvaro och basfaciliteter i Europa har förstärkts. Vidare har USA en viss specialförbandsförmåga i Europa och håller på att bygga upp ett kvalificerat fast missilförsvarssystem i bl. a. Polen och Rumänien. Läs rapporten

Samtidig med at amerikanske, tyske og norske ubåter og maritime overvåkingsfly trener sammen i Barentshavet, er amerikanske kampfly observert i meget lav høyde nord for Svalbard. Flyene beveget seg «helt inntil fjæresteinen» før de bøyde av og fulgte kysten sørover. De krenket dermed norsk territorialgrense.

Det hevder troverdige, lokale kilder. To amerikanske kampfly med doble halefinner, trolig F/A-18 Super Hornet eller F-15 Eagle, ble sett i kystområdet rett over Verlegenhuken. Dette er en odde utenfor Mosellhalvøya på Ny-Friesland på Svalbard. Verlegenhuken er det nordligste punktet på hovedøya Spitsbergen…

At Norge ikke har gitt noen diplomatisk klarering til den amerikanske flyaktiviteten i området ved Svalbard, dersom vitneobservasjonene i området medfører riktighet, gjør at USA kan ha gjort seg skyldig i en grov grensekrenkelse overfor Norge. Men normalt vil slike saker bli dysset ned og bli forsøkt løst uten medieoppmerksomhet, fremholder forsvarskilder overfor Aldrimer.no, og spesielt dersom det handler om Norges nære allierte. Läs artikel

Utrikesutskottet föreslår att Finlands försvarsmakt ska delta också i farliga militära operationer utanför Finlands gränser och att regeringen och presidenten ska fatta beslut om det.

Följden av direkt militär hjälp skapar en problematisk gråzon, säger fredsforskaren Tarja Cronberg. När, var och hur ska Finland få ge militär hjälp och vem ska få besluta om det i brådskande fall? Det är frågor som har varit på tapeten i flera utskott i riksdagen den senaste tiden. Regeringen vill att lagstiftningen ska ändras när det gäller att ge direkt militär hjälp åt andra länder och när riksdagen har slagit fast de nya lagarna får Finland ge direkt hjälp åt andra länder, till EU eller andra organisationer…

En stor fråga är om man ska kunna tvinga en soldat att delta i militära operationer utomlands. Försvarsutskottet anser att det ska vara obligatoriskt. Oppositionen vill inte att lagen gäller retroaktivt. De anser att bara de som tar tjänst i Försvarsmakten efter att lagen har trätt i kraft kan tvingas delta i militär hjälp utomlands. Regeringen slår fast att Finlands hjälp inte kan äventyras av att nyckelpersoner vägrar. Läs artikel

Sverige är sedan i natt ett land som kallar sig alliansfritt och har ett försvarslöfte från världens största militärmakt. Frågan är nu vad beteckningen alliansfritt är värd efter att USA:s försvarsminister kallat oss allierad. Och vilka utfästelser Sverige har gett USA för att få löftet.

Natten till fredag träffades USA:s och Sveriges försvarsministrar. Efteråt höll USA:s James Mattis en pressträff med budskapet att USA ser Sverige som en vän och allierad. Om Sverige skulle angripas av Ryssland skulle vi få amerikansk hjälp.

”Amerika kommer inte att överge sina allierade och partners. Vi kommer att stå vid Sveriges och alla andra demokratiers sida. Sverige är inte en Natoallierad men det är ändå från vår synpunkt en vän och allierad”, sade James Mattis på DN:s Mikael Holmströms fråga…

Och det är svårt att tro att försvarsminister Peter Hultqvist inte gjorde några utfästelser under mötet med Mattis. Den amerikanske försvarsministern har ju krävt sina allierade i Nato på löften om högre försvarsanslag. Vad sade Hultqvist om en ökning av de svenska försvarsutgifterna? Diskuterades rentav de svenska planerna på att köpa luftvärnsrobotar, där ett amerikanskt system konkurrerar med ett franskt?

Talesättet om att det inte finns några gratisluncher gäller i hög grad också i säkerhetspolitiken. Läs artikel