Redaktionen

NATO has launched joint military exercises in Albania with thousands of military forces from the United States and other countries in the first such large-scale drills since World War II in the Western Balkans, a U.S. army official said Thursday.

Col. Joseph Scrocca said “a staunch NATO ally since 2009, Albania is a valued security partner — both regionally and globally.”

Albania is playing a critical part in the DEFENDER-Europe 21 exercise with Joint Logistics Over-the-Shore operations taking place “for the first time in Europe since World War II at the Port of Durres,” Scrocca said in an online briefing. Läs artikel

Ryssland genomför utför i enlighet med OSSE:s Wiendokument 2011 en inspektion för ökad tillit och säkerhet ett utvärderingsbesök till Lapplands flygflottilj den 28 april 2021. Utvärderingsgruppen består av tre personer och de har diplomatstatus.

Målsättningen för utvärderingsbesöket är att konstatera huruvida Finlands på Wienfördraget 2011 grundade årliga militära informationsutbytesrapport för Lapplands flygflottiljs del, stämmer överens med de uppgifter som nu förevisas utvärderingsgruppen. Läs pressmeddelande

[…] Then why has his administration made no attempt to reassess the massive modernization of the U.S. nuclear strike force — projected price tag $1.2 trillion — now underway?  Given the actually existing and emerging security challenges facing the United States, do we really need new land-based missiles, long-range bombers, missile-firing submarines, and a new family of “more flexible” warheads?  The answer is no.  […]

What he has done wrong: Other than holding a global zoom call, he does not appear seriously committed to this declaration. His team is doubling down on containing China’s economic, technological, and diplomatic rise through a militarized approach that will ensure that the United States continues to burn a lot more oil and money for war preparations than is advisable. Their approach will exacerbate the threat rather than ameliorate it. […]

On Afghanistan, a withdrawal did not seem to be in the cards. But two months into his presidency, something changed. He ordered the full withdrawal from Afghanistan while sowing the seeds of a broader military disengagement from the Middle East. Iran diplomacy has kicked into full gear and a return to the JCPOA seems within reach. Läs artikel

By bringing the United States’ pointless military campaign in Afghanistan to a close, U.S. President Joe Biden has delivered on his desire to end the “forever wars.” But as Steven Cook pointed out in Foreign Policy last week, the phrase “ending forever wars” offers little guidance for how the United States should now approach key national security issues. To do that, the country needs to draw the right lessons from disappointments of the past 20-plus years and identify the principles and goals that should guide foreign- and national security policy from this point forward.

The past two decades are also a reminder of the problems that ensue when military power is used for the wrong purposes. The United States’ vast military establishment is still very effective at protecting the U.S. homeland and deterring large-scale aggression in areas where the United States has clear strategic interests. It is not very good at running other countries and remaking them in its image. The U.S. Defense Department’s refusal to acknowledge this was part of the problem, but most of the blame lies with politicians who gave them this impossible job. Social engineering in foreign countries is exceptionally difficult—no great power has ever been very good at it—and military force is a blunt instrument that is unsuitable for such a subtle and inherently political task. Läs artikel

Svar på skriftlig fråga 2020/21:2535 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S).

Pia Steensland (KD) har frågat mig om jag anser att det är av betydelse att regeringen officiellt erkänner folkmordet Seyfo för att förhindra att historien upprepar sig, och när har jag och regeringen i så fall för att avsikt att verkställa riksdagens tillkännagivande i frågan från 2010.

För regeringens del råder ingen tvekan om att det begicks fruktansvärda massövergrepp mot den armeniska folkgruppen och andra minoriteter i det sönderfallande Osmanska riket under tiden för det första världskriget. Omkring en miljon människor beräknas ha blivit offer för massövergreppen. Av dem som överlevde förlorade många familj och anhöriga eller tvingades fly från sina hem. Skildringar från 1915 vittnar om skoningslös grymhet.

Det är viktigt att vi minns och lär oss av de mörka kapitlen i vår historia för att förhindra upprepning av massövergrepp. Frågor om hur en regering bör benämna massövergrepp i det förflutna är komplicerade och innehåller folkrättsliga, konstitutionella, straffrättsliga och politiska aspekter som vi inte kan bortse från. Det är också anledningen till att ytterst få regeringar gör uttalanden om de historiska massövergreppen. Regeringen välkomnar oberoende forskning och initiativ som främjar ökad kunskap om historiska massövergrepp.

Frågan om massövergreppen i det sönderfallande Osmanska riket bör hanteras på ett sätt som främjar dialog. Från regeringens sida är detta arbete på intet sätt avslutat. Regeringen har gett stöd till flera projekt som främjar kunskap och dialog. Ett exempel är vårt stöd till Hrant Dink Foundation, som bland annat har bidragit till att etablera det första armeniska institutet i Turkiet och arbetar för dialog och samförstånd mellan turkar och armenier i landet. Läs protokollet

Björn Söder har frågat mig om jag avser ta initiativ till att avveckla den svenska insatsen inom RSM. Alexandra Anstrell har frågat mig hur det amerikanska tillbakadragandet påverkar den svenska insatsen i Afghanistan. Jag besvarar frågorna samlat.

Grundläggande för den Nato-ledda internationella militära närvaron i Afghanistan har varit att vi gick in tillsammans, genomför justeringar tillsammans och drar oss ur tillsammans. Att Natos militära insats RSM ska avslutas är något som såväl Sverige som övriga bidragsländer haft beredskap för. Tillbakadragandet av den militära insatsen kommer nu att inledas och all personal ingående i insatsen förväntas ha lämnat Afghanistan inom några månader. Tidpunkt och former för avvecklingen av det svenska militära bidraget kommer att ses över av Försvarsmakten, i nära dialog med Nato, USA och övriga partnerländer, med syftet att avvecklingen sker på ett ordnat sätt. Läs  protokollet

Der legges det opp til store investeringer i materiell til landmakten. Viktige satsingsområder er kapasiteter i forbindelse med etableringen av Finnmark landforsvar, styrking av brigadesystemet med ytterligere mekanisering, samt å etablere et tilfredsstillende kampluftvern.

Anskaffelse av en ny, moderne stridsvognkapasitet med tilhørende infrastruktur vil ha starte opp i slutten av perioden. For å opprettholde stridsvognkapasiteten frem til nye stridsvogner leveres fra 2025 gjennomføres det levetidsforlengelse av de eksisterende Leopard 2 A4.

Brigaden skal videreutvikles til fire mekaniserte bataljoner, alle med en moderne stridsvognkapasitet.

Antall stridsvogner er ikke endelig fastsatt, men det blir anslått å koste 10-15 milliarder kroner. Det er allerede anskaffet et nytt 155 mm artillerisystem. Dette består av 24 K9-skyts med seks tilhørende K10 ammunisjonskjøretøy. Anskaffeselse av nye artillerilokaliseringsradarer pågår. […]

Oversikten viser at det er luftdomenet som får den største delen av planlagte investeringer med nærmere 35 prosent. Anskaffelse av nye kampfly med nødvendig tilleggsutstyr og våpen vil ferdigstilles i perioden frem til 2028. Dette omfatter også infrastruktur som er under etablering på Ørland og Evenes. Fremtidige oppgraderinger av F-35-systemet vil starte opp i slutten av perioden og foregå ut over 2028. Läs artikel

NATO’s pledge to defend Ukraine in its row with Russia raises the question as to whether the transatlantic alliance could keep its commitment. History, technical issues, changing global political order, intra-alliance problems, and a lack of public support in the West for a war with Russia are rendering NATO unable to counter Russia in Ukraine, as well as the rest of eastern Europe, making a Russian victory ever more likely.

NATO’s Black Sea littoral states Romania and Bulgaria, in particular, are expected to play a crucial role in the Ukraine-Russia conflict. Yet, they are aware that the benefits of getting along with Russia outweigh being NATO’s battering ram against Russia.

French President Emmanuel Macron has not displayed a flicker of recognition that his strategy to stabilize the Sahel region by fighting jihadist groups has failed after another Paris-backed African strongman bit the dust last week in Chad, killed trying to fend off an umpteenth armed rebellion. […]

Macron vehemently opposes any negotiation with jihadists in the Sahel, which would be politically embarrassing for him at home. However, the governments of Mali and Burkina Faso, perhaps sensing the French military shield will not be there forever, have opened back channels to explore at least local truces with some of the rebels.

The EU should support these dialogues and flex its financial muscle with Sahel governments to promote governance reform, national reconciliation, community-level dispute resolution and the protection of civilians so that the social and economic root causes of instability can be properly addressed. Läs artikel

EU-kommissionen har alltså tagit Sverige i örat för att man inte har kriminaliserat förnekelse av Förintelsen. Gör man inte det i enlighet med ett rambeslut från 2008 vars innebörd ingen har ägnat en tanke förrän nu kommer kommissionen dra Sverige – och alla andra länder som brister i följsamhet i detta – inför EU-domstolen. Justitieminister Morgan Johansson bockar och skrapar med foten och säger att det där skall nog lösas.

Bakgrunden är att kommissionen vill vara i takt med den allmänna politiska tidsanda där stötande åsikter skall förbjudas. I detta vill man använda det rambeslut vars hatbrottsparagrafer om de faktiskt töjdes ut till sin spets skulle få enorma konsekvenser för yttrandefriheten. […]

Riksdagens majoritet vill nu inte kriminalisera förintelseförnekelse. Men Sveriges regering får veta att den har att implementera unionens lagar oavsett, som om riksdagen inte existerade. Det är en något besynnerlig inställning från den kommission som annars bekymrar sig för brist på maktdelning hos enskilda medlemsstater om den tycker sig vädra något sådant. Uppenbarligen utgör sådana aspekter inga problem när det är egna favoritärenden det är frågan om. […]

Hur som helst är det just ett rambeslut kommissionen lutar sig mot, vars verkanskraft mot medlemsstaterna är svag eftersom ett land ges rätt att hänvisa till ett eget slutgiltigt domslut. Sverige och andra berörda länder bör strunta i kommissionens hot. Läs ledaren

[…] Reträtten, somplaneras ske i nära samarbete med Tyskland, ska äga rum den närmaste tiden:

– Sverige har inga stridsvagnar eller tyngre materielsystem att transportera, utan har bara använt hjulfordon. Det bör vara enkelt att lämna, säger Stefan Ring, erfaren militärstrateg kopplad till Försvarshögskolan och Allmänna Försvarsföreningen.

– Bakgrunden har varit att förhindra terrorism. Det har varit det lilla landets försök att ta plats i ett större sammanhang. Att få sitta med vid förhandlingar och inte bli bortglömt, när det är så svårt med Nato inrikespolitiskt, säger Stefan Ring.

– Samhället har blivit öppnare. Men man kan inte påstå att insatsen skapat demokrati, tillägger han. Läs artikel