Redaktionen

Ett fördjupat försvarssamarbete är förmodligen den rätta vägen, men måste föregås av en öppen diskussion.

President Urho Kekkonens eftermäle delar känslorna. För många framstår UKK som förrädaren och personifikationen av vårt ömkliga förhållande till Sovjetunionen. I juli 1978 gick han sin ändå sista kända strid och visade sitt mästerskap som diplomat och försvarare av fosterlandet då han i en historia som är för lång att återges här, när han lyckades mota den sovjetiske försvarsministern Dmitrij Ustinovs påtryckningar om gemensamma försvarsövningar för Finland och Sovjetunionen. Gemensamma manövrar hade inte varit förenliga med Finlands neutralitetspolitik. Läs artikel

Just nu tar Nato-frågan allt syre i den säkerhetspolitiska debatten. Det är trist av många skäl. Den energi som går åt till att diskutera Nato skulle i stället kunna läggas på hur en modernt utformad värnplikt kan se ut. Eller på hur vi ska finansiera en försvarsmakt som kan möta de nya hot som representeras av den så kallade hybridkrigföring Ryssland ägnar sig åt i Ukraina. Om fem år kommer Sverige inte att vara med i Nato, det är nog alla överens om. Men hur det svenska försvaret ska se ut om fem år avgör vi nu och då är Nato­debatten mest i vägen. Läs ledaren

Sedan hösten 2014 har Sverige ett värdlandsavtal med militäralliansen Nato. Avtalet ska behandlas i riksdagen under våren och träda i kraft den 1 juli. En proposition från regeringen med de lagändringar som krävs kommer att presenteras inom kort. Avtalet ska ge Nato rätt att placera trupp och att genomföra övningar i Sverige, både i fredstid och i krig. Förutsättningen är att Sverige först gett sitt godkännande.

Men i Miljöpartiet är Sveriges relation till Nato omstridd. Partiet har i regeringen ställt sig bakom avtalet men i dag kräver de fyra miljöpartistiska riksdagsledamöterna Jabar Amin, Annika Lillemets, Valter Mutt och Carl Schlyter samt de två före detta språkrören Per Gahrton och Lotta Hedström att Sveriges avtal med Nato omförhandlas. De vill ha ett uttryckligt förbud mot att föra in kärnvapen i Sverige. Läs artikel

Under våren ska riksdagen ta ställning till värdlandsavtalet med Nato. Regeringen har ställt sig bakom avtalet – men inom Miljöpartiet finns hård kritik. Om inte avtalet förändras står det i strid med Miljöpartiets valmanifest och partiprogram, skriver debattörerna. Steg för steg har Sverige under många år närmat sig kärnvapenalliansen Det senaste och mest definitiva steget hittills mot fullt medlemskap är det så kallade värdlandsavtalet, som Alliansregeringen lät ÖB underteckna blott tio dagar innan valet 2014. Riksdagen måste, emellertid, godkänna avtalet innan det kan börja gälla.Vi menar att det nuvarande utkastet till värdlandsavtal brister på minst fyra punkter: Läs artikel

Försvarsminister Peter Hultqvist har vid flera tillfällen den senaste tiden känt sig tvungen att kommentera olika uppgifter angående Nato och det värdlandsavtal som riksdagen ska ta ställning till i vår. Vid närmare granskning framgår dock att svaren från försvarsministern skiljer sig åt beroende på vem som lyft frågan till dagordningen.

Vid Peter Hultqvists tal på Folk och Försvars rikskonferens i Sälen den 11 januari i år framhöll han att det konsekvent fördes fram ”myter, felaktigheter och desinformation om vad värdlandsavtalet innebär” och ställde sig frågan ”vem tjänar på det?”. Utspelet kom i ett läge där kritiken och frågorna börjat växa såväl inom det egna partiet som i samhällsdebatten rörande ett antal rimliga frågor om Sveriges försvars- och säkerhetspolitik. Hur påverkar avtalet landets militära alliansfrihet? Hur hanteras kärnvapenfrågan? Kommer Nato-baser att upprättas i Sverige? Läs artikel

Planeringen inför Cold Response 2016 har pågått länge och de senaste veckorna har de svenska förbanden förberett sig genom vinterutbildning och övning Vintersol i Bodenområdet. Under helgen skeppades 250 svenska militärfordon från hamnen i Luleå med destination Norge och PT var på plats i söndags när bandvagnar, stridsfordon, stridsvagnar och artilleripjäser lastades.

Norrbottens regemente, I 19, har planeringsansvaret för det svenska deltagandet i den norska vinterövningen med cirka 15 000 deltagare från 15 nationer. 2 000 svenska soldater och officerare, varav 800 från Norrbotten, kommer att finnas på plats i Nord Trondelag från den 25 februari till 10 mars. Det fiktiva övningsscenariot baserar sig på en internationell krissituation där FN:s säkerhetsråd ger en Nato-ledd styrka rätten att med våld återupprätta de internationellt erkända gränserna.Läs artikel

European diplomats have warned the Turkish government that it cannot count on the NATO support should the conflict with Russia escalate into an armed conflict, according to German media. Ankara has called for a joint ground operation in Syria with its international allies, insisting it is the only way to stop the country’s five-year war. Saudi Arabia has said it would be ready to take part in an international force to be deployed in Syria. Turkey has called for a joint ground operation in Syria with its international allies, insisting it is the only way to stop the country’s five-year war. Turkish tanks are pictured in action here in Kobane, Syria, in 2014. Läs artikel

In Syria, the danger of a war between Turkey and Russia is on the rise. Officials in Berlin are worried that the situation could become an uncomfortable test case for NATO while Moscow seems intent on sowing divisions within the alliance.It was a year deep in the Cold War, a time when the world was closer to nuclear war than ever. There were myriad provocations, red lines were violated, airspace was infringed upon and a plane was shot down.The situation was such that an accidentally fired missile or a submarine captain losing his cool would have been enough to trigger World War III. It was 1962, the year of the Cuban Missile Crisis — an incident the current Russian prime minister finds himself reminded of today. At the Munich Security Conference last weekend, Dimitri Medvedev invoked the danger of a new Cold War. ”Sometimes I think, are we in 2016 or 1962?” Officials in Berlin have likewise been struck recently by a strange sense of déjà vu. The mood is similar to how it was at the beginning of the Ukraine crisis, a time when everyone was reading the new book from historian Christopher Clark, ”The Sleepwalkers,” about how Europe stumbled into World War I. Läs artikel