Månad: juni 2019

Försvarsmakten kommer skicka brev nästa vecka till privatpersoner vars fordon kan komma att läggas beslag på av totalförsvaret om det blir krig.

Om det blir höjd beredskap eller om krig bryter ut kan totalförsvaret lägga beslag på ditt fordon. Vare sig det är en traktor, bil eller snöskoter kommer totalförsvaret nu ha rätt att använda ditt fordon, detta rapporterar P4-Blekinge.

Försvars makten är i arbete med att skicka ut brev till de privatpersoner som är påverkade av beslutet. Får du ett sådant brev betyder det att ditt fordon kan tas i beslag av försvarsmakten vid kris.

– Senaste gången Försvarsmakten gjorde detta var under 90-talet, då var det i en mycket större omfattning, säger Otto Gröntoft, major på Försvarsmaktens högkvareter, till P4-Blekinge.

Från och med nästa vecka kommer ett par tusen personen runt om i landet kommer få brev om att deras fordon ingår i totalförsvaret. Om du får brevet kan du fortfarande använd fordonet som vanligt. Blir det krig eller höjd beredskap förväntas du dock ta ditt fordon till närmaste uppsamlingsplats. Du får ersättning för fordonet när försvarsmakten tar över det. Läs artikel

Ny hvidbog fra Norges blå regering kan med fordel inspirere en kommende rød regering i Danmark.

Presset på den regelbaserede internationale orden fik i 2018 den norske regering til at se nærmere på Norges rolle og interesser i en multilateral verdensorden. Resultatet af det omfattende analysearbejde foreligger nu i form af en såkaldt ’Melding til Stortinget’, der blev præsenteret for offentligheden af den norske udenrigsminister Ine Eriksen Søreide ved et større arrangement i Nobels Fredscenter, under overværelse af Tysklands udenrigsminister, Heiko Maas.

Det klare budskab var at fremhæve Norges fundamentale interesse i at forsvare den regelbaserede verdensorden, Norge selv har deltaget aktivt i at opbygge, og som nu er under pres indefra og udefra. Meldingen konkluderer således, at Norges fremmeste udenrigspolitiske interesse nu og i de næste fem år er at forhindre svækkelse af den internationale retsorden og de multilaterale styringssystemer. Meldingen anviser også, hvordan Norge inden for de eksisterende budgetmæssige rammer skal prioritere sine udenrigspolitiske værktøjer og virkemidler for at fremme netop dette mål.[…]

Det betyder på ingen måde, at multimeldingen gør op med Norges transatlantiske profil. NATO-medlemskabet og USA’s sikkerhedsgaranti udgør også fremover fundamentet for norsk sikkerhed, herunder især behovet for at ”utligne asymmetrien i forholdet til Russland”. Anlægger man de realpolitiske briller, den norske regering selv fremhæver, viser lanceringen dog tydeligt, at man i Oslo er smerteligt bevidst om, at presset på de institutioner og værdier, Norge bekender sig til, ikke mindst kommer fra USA. Multimeldingen giver ikke noget endegyldigt eller klart svar på, hvordan Norge skal placere sig i dette krydsfelt. Men den giver et interessant indblik i, hvordan et lille land forsøger at manøvrere og tilpasse sig en situation, hvor de kortsigtede sikkerhedsinteresser er knyttet op på et land, der i stigende grad opleves som en trussel mod nationens langsigtede sikkerhedsbehov.

Den diskussion udestår fortsat i Danmark. Men måske den kommer med en ny regering?

Läs artikel

Den norska regeringens vitbok kan läsas här.

– USA måste tänka igenom det här väldigt noga. Vi kommer att ha egna sanktioner, säger han.

Köpet av S-400 har ytterligare försurat redan ansträngda relationer mellan de båda Natoallierade. USA vill sälja det amerikanska Patriotsystemet och oroas för att installationen av S-400 gör att tekniska hemligheter kring det hypermoderna smygarflygplanet F-35 ska läcka ut. Läs artikel

[…] Verden er i endring, vår nærmeste alliert styres av en president som kunngjør politikken sin på twitter før sine egne ansatte vet hva som skjer og har gjentatte ganger sådd tvil om sine forpliktelser overfor allierte. Regjeringen svarer på denne uforutsigbarheten har vært å binde Norge enda tettere opp mot USA for å vise vår lojalitet. Gjennom å stasjonere amerikanske soldater på Værnes, delta i USA sin koalisjon i Irak og motarbeider et internasjonalt forbud mot atomvåpen viser de verden at vi er en god alliert for USA.[…]

Det finnes flere muligheter som vil frigi midler i forsvaret som både sikrer et godt forsvar og økonomisk ansvarlighet. For den økonomiske elefanten i rommet, er kjøpet av 52 kampfly, F-35, til 270 milliarder kroner. Hvis vi bare kutter antall kampfly fra 52 til 40, en moderat nedjustering, vil det spare oss for 8 milliarder i investeringsutgifter og minst 290 mill. årlig i driftsutgifter de neste tiårene, ifølge beregninger fra Forsvarsdepartementet. Om vi samtidig går ut av NATO sine operasjoner ved den russiske grensen og trekker oss ut av Irak og krigen i Syria vil det frigi om lag 200 millioner årlig i driftsutgifter. Disse to enkle endringene vil bety at vi har råd til blant annet en skikkelig helikopterstøtte til hæren på Bardufoss, bevare kystjegerkommandoen, styrke Heimevernet, øke ressurser til trening og utstyr til hæren og styrke cyberforsvaret.

Det nordiske forsvarssamarbeidet går langt tilbake og blir stadig tettere. På et nordisk forsvarsministermøte i 2016 ble Norge, Finland, Sverige og Danmark enige om å innføre felles uniformer. Å bygge sterke allianser med nasjoner som i stor grad deler våre interesser vil være konfliktdempende og styrke Norges internasjonale rolle. Läs artikel

NUPI-forsker Øyvind Svendsen skriver for tiden doktorgrad om dette, og publiserte tidligere denne måneden en artikkel om fremtiden til EUs forsvar i lys av Brexit.

Norge må følge med, selv om vi ikke er EU-medlem

– Her i Norge er egentlig det europeiske forsvarssamarbeidet synonymt med NATO. Det jeg har sett nærmere på, er imdlertid EUs forsvarssamarbeid – hva slags forsvarsaktør er det EU er? Og akkurat det har vi kanskje ikke så mye fokus på her hjemme, fordi vi ikke er med, sier Svendsen. […]

Men hva snakker vi egentlig om helt konkret? Har EU for eksempel sin egen hær?

– Akkurat en militær hær er det største politiske bristepunktet når det gjelder EU-forsvar. Noen ønsker å få en EU-hær, mens andre tenker at det blir å gå for langt fordi en hær er statens verktøy. Norge har jo også en hær, og vi bidrar for eksempel til NATO når det trengs internasjonalt. Og sånn er det også i EU. Det er primært styrker fra de forskjellige medlemslandene som blir rekruttert når EU skal ut og gjøre ting i verden. Läs artikel

A special adviser to EU foreign policy chief Federica Mogherini blamed the United States on Tuesday for a rise in tensions between Iran and the West.

”This is happening for one reason that has not been cited so far, which is the fact that the United States has violated the Joint Comprehensive Plan of Action, meaning the Iran deal,” Nathalie Tocci said on BBC radio’s Today program, telling the U.S.: ”You’re not living up to your side of the bargain.”

The EU has shied away from endorsing U.S assertions that Iran was definitely responsible for the attacks on the tankers. But Tocci said it is reasonable to assume it had carried out the attacks.

”We still don’t have actually verifiable proof as to exactly what happened and who did what,” she said, before adding: ”I think it is reasonable to expect that Iran, although it is denying it, has indeed done it.”

Tocci continued: ”I think it is a response, and not a particularly extreme or radical response, but it definitely is a response, to what it [Tehran] views as being a U.S. escalation in the Gulf. And this is a very dangerous situation, because obviously escalation leads to retaliation.” Läs artikel

Sedan en vecka tillbaka pågår en stor militär marinövning, Baltic Operations, BALTOPS 2019 i södra Östersjön. Totalt medverkar 12 000 soldater, 40 fartyg och lika många stridsflyg och helikoptrar från 18 nationer.

The sophistication of the attacks on two shipping tankers in the Gulf of Oman last week had already led most independent analysts to conclude Iran was responsible for the high-profile explosions.

But there has been scepticism from some key countries, including Germany and Japan, after the US initially released a grainy black and white video it said showed Iranian forces removing an unexploded mine from one of the two targeted ships. Iran has denied involvement.

The fresh set of colour images released by the US Department of Defense overnight add a little more visual clarity to the diplomatic debate, including an image of an armed speedboat with troops in red life-jackets on board, and life-jacketed personnel by the side of the Japanese vessel that was struck last week.

But the principal evidence used to justify Iranian involvement has been the method employed. The two tankers were mined above the waterline – damaging them, but not sinking them – prompting the conclusion the actions were designed to make a point. There were no fatalities in either case, with both crews rescued. Läs artikel

USA och Ryssland har minskat antalet kärnvapen. Men nu verkar trenden vända. Båda länderna har omfattande program för att förnya sina kärnvapen och flera andra länder är på väg åt samma håll. […]

För å ena sidan minskar nu antalet kärnstridsspetsar i världen. På ett år har 600 kärnstridsspetsar avvecklats och totalt finns det nu närmare 14 000 hos kärnvapenmakterna.

Det är framför allt de stora kärnvapenländerna USA och Ryssland som dragit ned, helt i enlighet med ett avtal från 2010.

Men Sipris forskare påpekar att avtalet upphör 2021. Ska nedrustningen fortsätta måste USA och Ryssland komma överens om en förlängning eller ett nytt avtal och ingendera ser så troligt ut.

– Utsikterna för att få till stånd förhandlingar om fortsatta nedskärningar av kärnvapenarsenalerna verkar alltmer osannolika, säger Shannon Kile, chef för Sipris projekt för nukleär nedrustning. Läs artikel