Sverige riskerar tappa strategisk vapenaffär. Regeringen och moderaterna pekas ut som ansvariga, ledarsidorna.se

Den hårda svenska retoriken mot Ungern och den ungerske premiärministern Viktor Orban kommer få allvarliga och ej överskådliga konsekvenser för svensk industri. Ungern ser nu ut att överge tidigare inriktningsbeslut, att förvärva JAS 39 Gripen, och förvärvar istället amerikanska F-35. Allt beroende på de politiska friktioner med Ungern som skapats av regeringen tillsammans med bland annat moderaternas partiledare Ulf Kristersson.

Moderaterna initierade innan valet till EU-parlamentet tillsammans med andra partier inom EPP-gruppen en process för att sparka ut ungerska Fidesz. Det skrev Moderaternas partiledare Ulf Kristersson tillsammans med Finlands finansminister Petteri Orpo, Samlingspartiets ordförande, i en debattartikel i Svenska Dagbladet. Som skäl för att utesluta Fidesz nämner man bland annat inskränkningar i pressfriheten och ”ovärdiga” anti-EU-kampanjer.

Kristersson och moderaterna anslöt sig därmed till regeringens linje att hårt och offentligt löpande kritisera Ungern i allmänhet och premiärminister Viktor Orban i synnerhet något som föranlett motkritik från Ungerns regering. Utrikesminister Margot Wallström kritiserades för ett Twitterinlägg där hon stöttar Frankrikes president Emmanuel Macron i en pågående osämja med den ungerske premiärministern Viktor Orbán angående den europeiska migrationspolitiken. “Bring it on (kom an)”, skrev den svenska utrikesministern som svar på ett tidigare utspel från Orbán och Italiens inrikesminister Matteo Salvini. […]

Ungern har nu vänt bort blickarna från Sverige och utreder andra alternativ, främst av politiska skäl rapporterar bland annat Military Watch med goda källor i den ungerska statsförvaltningen. Uppgifterna har dock funnits i Ungersk media under en längre tid. De system som utvärderas är amerikanska F35-A som anses vara inte bara ett mer kostnadseffektivt system utan även att en affär med USA skulle stärka banden länderna emellan. Sverige anses inte vara, trots det gemensamma medlemskapet i EU, en partner längre. Läs artikel

Mer pengar till försvaret – men inga köp av stridsflyg, pansar och fartyg, dn.se

Trots att försvarsberedningen föreslår kraftigt höjda anslag så får försvaret inte ett enda nytt stridsflygplan, stridsfordon eller stridsfartyg. Beredningens interna beräkningar visar att pengarna inte räcker till att rusta upp enligt Försvarsmaktens planer.[…]

Armén är den försvarsgren som får en större numerär.

Dess anfallsförband, brigaderna, ökar från dagens två mekaniserade brigader till de tre man begärt. Men det innebär inte nya pansarköp. Istället ska alla de mer än 20 år gamla Leopardstridsvagnar och Stridsfordon 90 som i dag står i förråd moderniseras.

En brigad består normalt av 4.000-5.000 militärer. Men de brigader som beredningen föreslår blir mindre.

– De mekaniserade brigaderna utrustas med befintliga stridvagnar och stridsfordon 90. Det innebär att det blir mycket små brigader, säger Tommy Åkesson.

Dagens stridsvagnar och stridsfordon räcker nämligen inte till fullt ut bemannade brigader. Det innebär tre kompanier i ställer för fyra i en bataljon, och tre bataljoner i stället för fyra i en brigad. Numerären blir då cirka 3.000 militärer per brigad. Den fjärde reducerade brigad som sätts upp av I 1 i Kungsängen ska använda pansarterrängbilar som redan finns där och på P 7 utanför Lund. Först under 2030-talet ska armén enligt beredningen få nya stridsvagnar och stridsfordon. Läs artikel

Nationen inför slutstriden

Anders Björnsson

”All utrikespolitik är naturligtvis egoistisk”, noterar Georg Achates Gripenberg den 4 juni 1944, för precis sjuttiofem år sedan (Dagbok 1944, s. 93. Kungl. Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia. Handlingar del 41. 2019. – Två andra dagboksvolymer, 1943 resp. 1945–46, är samtidigt utgivna).

Gripenberg hade då varit finsk minister i Stockholm i närmare ett och ett halvt år. Han fann sig väl till rätta i den svenska huvudstaden – här fanns en lyx och ett lugn som han inte var van vid under de rådande omständigheterna. Så gott som varje dag inledde han med en morgonritt. Han tog emot besökare från hemlandet. Vad han ogillade var supiga ämbetsmän och moderna möbler. Sin dagbok förde han också nästan varje dag, livet igenom, med vacker handstil.

Läs mer

Trump: What does the US do for Nato in Europe? bbc.com

US President Donald Trump has repeatedly complained that Europe’s Nato members are not spending enough on the alliance.

He believes the US should not have to bear the burden of funding the defence of the continent. Nato was set up 70 years ago as a collective defence system to guard against potential threats from the former Soviet Union. So with the US president visiting Europe in June, what does the US contribute towards maintaining Nato compared with the other 28 members?

The United States accounts for nearly 70% of the total spending on defence by all Nato members.

In terms of its GDP (gross domestic product, the total value of goods produced and services provided) it spent roughly 3.4% on defence in 2018, according to Nato estimates.

The point to remember is the US is a global military superpower, so has defence commitments not only in Europe but around the world.

One report by the London-based International Institute for Strategic Studies (IISS) estimated that direct spending by the US on European security accounted for less than 6% of its total defence outlay.

This includes money for running Nato as an organisation and for US defence activity in Europe – the costs of missile and other defence systems and military and civilian personnel stationed in the continent. This amount came to $35.8bn (£28.4bn) in 2018, says the IISS’s Lucie Beraud-Sudreau.

But she adds that in the event of a major crisis in Europe, the US may well draw on more of its $643bn total defence outlay to reinforce Nato. Läs artikel

En isande nordanvind, jagarchefen.blogspot.com

Vid en presskonferens hos det ryska Utrikesministeriet, den 23MAJ2019, kom en fråga ställas från det samlade pressauditoriet, till det ryska Utrikesministeriets talesperson Maria Zakharova angående modifieringen av en norsk radaranläggning på Vardø, cirka 50 km från ryskt territorium.1 Enligt den norska Försvarsmakten skall anläggningen modifieras mellan 2017 och 2020 och används för övervakning av norska intresseområden samt lokalisering och kategorisering av objekt i rymden.2 Enligt NRK, skall radarn på Vardø även delge information till USA.3 Under det första halvåret av 2019 förefaller modifieringsarbetet tagit fart då delar till radarn har anlänt från USA, för installation på anläggningen vid Vardø.4
Vad var det då som framfördes vid denna presskonferens? Enligt det ryska Utrikesministeriets talesperson kommer Ryssland vidta åtgärder mot Norge för att garantera sin säkerhet maa. det pågående moderniseringsarbetet vid radarstationen på Vardø. Enligt det ryska Utrikesministeriet skall även radarn på Vardø utgöra en del i USA missilförsvar.5Ryssland förefaller, åtminstone retoriskt, anse att detta moderniseringsarbete är ett hot mot sin nationella säkerhet. Vilket skulle kunna förklaras utifrån de faktum att en stor del av den ryska s.k. andraslagsförmågan, strategiska atomubåtar, är baserade vid Kolahalvön.6 Dessa ubåtar förmodas ha patrullområden i Barentshav, dels i fred, dels vid en väpnad konflikt.7 Vad de ryska motåtgärderna skulle bestå i förmedlades ej av det ryska Utrikesministeriet. […]
I sammanhanget är det värt att notera en övning de ryska väpnade styrkorna skall ha genomfört i de södra delarna av Norska havet under april 2019, med delar av den Norra marinen samt flygstridskrafter ur det ryska fjärrflyget. Övningen genomfördes kort efter den svenska multinationella övningen Nordanvind avslutades.23 Den ryska övningen skall enligt en forskare vid det norska Forsvarets forskningsinstitutt utgjort den mest komplexa övning som genomförts av ryska stridskrafter i det aktuella området.24 Därutöver föll övningsverksamheten även utanför normalbilden avseende vart den ryska Norra marinen generellt övar.25 Vad som även är intressant att notera, är den GPS störning som genomfördes på Nordkalotten innan och under den multinationella NATO övningen Trident Juncture 2018 i Norge, som även Sverige deltog i. Norge har utpekat Ryssland som skyldig till störningen.26 Under inledningen av mars månad 2019, ca två veckor innan den svenska övningen Nordanvind påbörjades, rapporterades återigen om störningar på GPS nätet över Nordkalotten.27Någon nation förefaller ej utpekats, inte heller har någon förklaring till störningen delgivits. Läs artikel

Därför uppstod misstro till Nato, vf.se

Christer Karphammar

Naturligtvis är jag glad över att Mats Parner i bokflödet har hittat min bok ”DOMARE i laglösa länder” och mycket tacksam för att han tagit sig tiden att recensera den, tillika i positiva ordalag! Jag ger honom helt rätt när han fått intrycket att jag misstror Natos motiv för Kosovo-kriget (eller snarare USA:s motiv). Han önskar att jag konkretiserar mitt resonemang. Jag förklarar min brist med att berättelsen inte var tänkt att bli bok när jag skrev.

När nu berättelsen lett till debatt tar jag tillfället – med uppenbar risk för att bli kraftigt ifrågasatt när jag inte kan bevisa mina påståenden – att berätta lite mera om varför mitt misstroende uppstått.

Under min tid i Kosovo åren 1999 till 2010 fick jag i möten med högre amerikanska officerare vid upprepade tillfällen höra att USA före år 1999 bistått den Kosovoalbanska befrielsearmén UCK med råd och materiel i syfte att Kosovo skulle skiljas från Serbien. Före Natos bombningar av Serbien hade USA via sin spionverksamhet också kartlagt målen för bombningarna. USA:s egentliga mål var att få en ny bas nära Mellanöstern eftersom dess baser i västra Tyskland var under avveckling. Med ett självständigt och lierat Kosovo skulle målet nås. Basen fick namnet Camp Bondsteel och är i dag befäst med cirka 7 000 amerikanska soldater! I basen finns ett fängelse typ Guantanamo och utbildar USA Kosovos militär.

Ett ytterligare litet skäl till mitt misstroende till Nato som sådant och dess funktion är när jag från brittiska officerare fått frågan hur följande situation skulle kunna beivras: Brittiska styrkor patrullerar gränsen mellan Serbien och Kosovo i Presevodalen och träfffar på en UCK-grupp väl utrustad med vapen och sprängämnen. Befolkningen i området består av serber och albaner. UCK vill fördriva serberna från området. Britterna beslutar sig för att avväpna och omhänderta UCK-gruppen. Plötsligt kommer amerikansk trupp till gruppens undsättning. De två Natoländerna står med vapen riktade mot varandra. Britterna viker undan och UCK-männen kan fullfölja sitt uppdrag.

Kort sagt, den starkaste medlemmen i Nato bestämmer när det ”bränner till”! Läs artikel

Se också Mats Björkenfeldts presentation av Christer Karphammars bok tidigare på denna sajten.

Trump is no friend to Britain: time to give him and his foreign policy the heave-ho, theguardian.com

Simon Tisdall

The US’s disruptive America First approach is not one Britain can support any longer.

As usual, Mike Pompeo was brutally frank. Speaking in London last month, the US secretary of state warned that future bilateral intelligence sharing would be at risk if Britain allowed the Chinese telecoms giant Huawei access to its new 5G rollout. “The US has an obligation to ensure the places where we operate [are] within trusted networks, and that is what we will do,” he said.

The issue might appear arcane. But Pompeo’s threat, which Donald Trump will reiterate during his state visit, beginning on Monday, sent a chill through the diplomatic, defence and security establishment. In an age of rapidly diminishing influence, Britain still prides itself on its intelligence gathering, counter-terrorism and counter-espionage capability, as well as agencies such as GCHQ and its new offshoot, the National Cyber Security Centre.

This capability is recognised and respected – and is a main reason why Washington maintains a close alliance. Britain brings something substantial to the top table – and that helps secure its place there. By publicly questioning this collaboration, Pompeo thrust a well-aimed dagger into the heart of the “special relationship”. […]

But that serious damage has already been done is not in dispute. “The US has taken a number of high-profile unilateral foreign policy decisions that are contrary to the interests of the UK,” the committee (från Överhuset , min anm red) said in a report, UK Foreign Policy in a Shifting World Order, debated in the Lords last month.

“US withdrawal from the Paris agreement on climate change, the Iran nuclear deal and the United Nations human rights council, and the imposition of trade tariffs on its allies, undermine efforts to tackle pressing global challenges of critical importance to the UK.” Läs artikel

Til forsvar for landet

Mats Björkenfeldt

Sigmund Simonsen är professor i rättsvetenskap vid Högskolan på Vestlandet i Norge. Han har bland annat arbetat vid Luftkrigsskolen, där han blev professor 2017.

I sin nya bok Til forsvar for landet. Rettslige rammer og gråsoner i fred, krise og krig (Fagbokforlaget 2019) analyserar han den norska försvarsmaktens handlingsutrymme och handlingsplikt i fred, vid kriser och i krig. När och på vilka villkor kan militär användas?

Simonsen tar sin utgångspunkt i två för Norge traumatiska upplevelser:  Det tyska angreppet den 9 april 1940 och Anders Behring Breiviks angrepp den 22 juli 2011. Även om frågan när militär kan användas inom landet är intressant – tänk Ådalshändelserna 1931 eller försvarsminister Vidkun Quislings beordrande samma år av militär mot demonstrerande arbetare – koncentrerar sig denna anmälan på författarens redogörelser för de rättsliga regleringarna runt militär som försvarare av landet och militär utanför landets gränser.

Läs mer

Publikrekord när det militära och civila försvaret visade upp sig i Skåne, forsvarsmakten.se

Tillsammans med delar av Totalförsvaret bjöd Södra skånska regementet in allmänheten till en spännande dag på Revingehed där både det civila och militära försvaret visades upp.

En mulen majdag som mer liknade en höstdag hindrade inte över 23 000 personer att ta sig till Södra skånska regementet under Regementets dag. De som var på plats bjöds på stridsförevisningar, flyguppvisning med Jas 39 Gripen och flera olika utställningar med fordon och utrustning.

– Helt fantastiskt att så många ville ta del av vår verksamhet. Vi hoppades på 15 000 men det här slår alla rekord, säger major Martin Kjellman som varit projektledare för dagen.

Får rekryterna som avslutar sin grundutbildning om mindre än två veckor blev dagen extra speciell då de fick möjligheten att visa sina familjer runt sitt andra hem.

– Det är riktigt roligt att få bjuda in och visa familjen runt på området. De får ju se hur ens vardag ser ut och får se vad vi gör helt enkelt, säger vagnchefen Linnea Lindfors.

Anna Cronsell var på plats med sina två döttrar, föräldrar och sin syster med barn. De har besökt Regementets dag under flera år.

– Både jag och min syster har gjort värnplikten så vi känner att vi vill föra det vidare till våra barn. Jag tycker att det är en jättestor möjlighet för barnfamiljer att komma ut och se hur försvaret fungerar och alla annan blåljuspersonal. Läs pressmeddelande