NATO seeks to allay concerns at meeting with Russia, Reuters

NATO will seek to reassure Russia on Monday that its troop deployments to the Baltics and Poland next year are purely defensive, in a rare meeting of the alliance’s envoys with those of the Kremlin that is unlikely to resolve long-standing grievances.

The NATO-Russia Council, the forum bringing together North Atlantic Treaty Organisation ambassadors and Russia’s top diplomat dealing with the U.S.-led alliance, will convene for only the third time this year with the crisis in Ukraine still the top concern for Brussels and Washington.

Russia says it is concerned about a NATO military build-up near its borders. ”We count on having a frank discussion about the security situation in Europe … including … the consequences of NATO reinforcements on the eastern flank,” Russia’s ambassador to NATO, Alexander Grushko, said on Friday.Läs artikel

Läget kräver en återinförd värnplikt, Robert Björkenwall och Jaan Ungerson, Gefle Dagblad

De sju aktiva bataljoner som Sverige i dag förfogar över räcker inte jämfört med Finlands värnpliktsbaserade försvar. Införandet av en moderniserad värnplikt en absolut nödvändighet för försvarets personalförsörjning, anser Robert Björkenwall och Jaan Ungerson…

Oberoende av hur vältränad och välutrustad en svensk yrkesarmé är kommer den aldrig att ha de personella reserver som krävs för att täcka de förluster som obevekligen kommer i krig. Om syftet med försvarsmakten är att, som försvarsminister Peter Hultqvist sagt, i första hand värna Sverige måste det finnas tillräckliga resurser för att hålla ställningarna.

Ett folkligt förankrat försvar av högteknologiskt kvalificerade och vapentränade värnpliktiga är en styrka också genom den kompetens de för med sig från sina civila yrken och sin lokalkännedom från olika delar av landet.

Att tro att ett frivilligt hemvärn ska kunna fylla de luckorna är att lura sig själv…

Mer än 60 procent av svenskarna säger sig vilja ha tillbaka värn- eller tjänsteplikt för män och kvinnor. Vill vi ha ett försvar att inte bara visa upp i internationella sammanhang krävs att det byggs på värn-/tjänsteplikt för alla. Parallellt med att också materielsidan rustas upp.Läs artikel

Irrationalitet och återhållsamhet, Anders Björnsson

Den svenska utrikes- och särhetspolitiken är irrationell. Den har gjort Sverige till en fiendenation i ryska ögon. Stockholm har inga normala officiella kontakter med Moskva. Svenska regeringen önskar att affärer och handel med detta land inte ska kunna bedrivas på sedvanligt vis. Sverige är det land i Europa som starkast har yrkat på ekonomisk krigföring mot Ryska federationen.

Men Sverige har ingen kraft att sätta bakom sina hårda, stundtals oförsonliga ord. Dess politiker vägrar att rusta upp det militära försvaret och annan försvarskapacitet – medan Ryssland gör det. Svenskt kapital investerar i ryskt näringsliv – i ett land alltså som regeringen Löfven anser vara aggressivt gentemot vårt. Ansvariga statsråd talar som om Ryssland vore ett hot – rentav det enda hotet – mot världsfreden.

Läs mer

”Olika relation till Ryssland hindrar inte tätare försvarssamarbete”, Anders Ahnlid, Sveriges ambassadör i Finland, Hufvudstadsbladet

…Finland och Sverige har olika relation till Ryssland. Ett färskt exempel på det här var tidigare i veckan då det stod klart att Gotland inte upplåter Slite hamn för att ryska Gazprom ska kunna bygga gasledningen Nord Stream 2. Samtidigt gynnas finska hamnar av att Gotland tvingades nobba Gazprom av säkerhetspolitiska skäl. Ett annat exempel på skillnader i våra länders förhållningssätt till Ryssland var i somras då svenska politiker kritiserade president Sauli Niinistö för att han hade bjudit Vladimir Putin på besök. Hur påverkas ditt arbete av Finlands och Sveriges olika hållning till Ryssland?

– Självfallet följer vi noga med och rapporterar hur Finland ser på sin relation till Ryssland. Det ligger i Sveriges intresse att Finland har en fungerande relation till sin östra granne. Våra olika geografiska lägen gör att våra relationer ser olika ut…

Vad betyder det för planerna på fördjupat försvarssamarbete?

– Jag ser inte att det inverkar på det uppdrag som våra försvarsmakter har fått av sina regeringar: Att sätta i gång och planera för att agera tillsammans bortom fredstida förhållanden om det blir nödvändigt och efter gängse politiska beslut. Att vi i vissa frågor har en lite olika syn på Ryssland spelar ingen roll. Läs artikel

Försvarsministern varnar för hårdnad rysk kärnvapenretorik, Sydsvenskan

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) varnar för en hårdnad rysk kärnvapenretorik och för att Gotlands position i Östersjön kan bli allt mer utsatt. Likväl tonar han ner alla krigsrisker. ”Vi ska inte dra iväg och börja fundera över att kriget står för dörren. Så är det inte”, säger han…

Hur ser hotet från Ryssland ut?
– Jag talar aldrig om hot på det sättet. Jag använder aldrig begreppet. Jag beskriver istället de realiteter som finns. Och realiteten är att det under rätt många år pågått en omfattande militär uppbyggnad i Ryssland.
Enligt Peter Hultqvist har den ryska upprustningen visat sig vara hotande på en rad olika sätt. Det handlar dels om satsningar på nya vapensystem, nya militära baser samt en stor och komplex övningsverksamhet. Det handlar dels om en ny form av signalpolitik där den ryska krigsmakten flyttar fram offensiva vapensystem och använder sig av en ny och hotande kärnvapenretorik.
I den ryska debatten har det talats allt mer öppet om att ryska förband kan komma att använda kärnvapen i Ukraina och Baltikum som ”en sista åtgärd”. Även Danmark och Gotland har förts på tal som tänkbara mål för kärnvapenattacker…
EU-toppmötet i torsdags uttalade sig för att alla EU:s medlemsländer måste kunna försvara sig själva bättre. Ska vi känna oss träffade av det?
– Ja, vi har ju inlett en förändring där vi satsar. När nuvarande försvarsinriktningsperiod går ut 2020 ska vi ha gjort det som är sagt. Då har vi levererat en högre militär förmåga. Efter årsskiftet tillsätter jag en försvarsberedning som ska lägga grunden för nästa försvarsbeslut. Vi måste fortsätta den här utvecklingen under lång tid framöver. Läs artikell

 

Rysk gasledning lockar Bornholm, sydsvenskan.se

Sedan Gotlands kommun tackat nej till arbetstillfällen och miljontals kronor genom uthyrning av hamnområden till bolaget Nord Stream 2 anmäler Rönne på danska Bornholm sitt intresse. Utsikten att få ta del av mångmiljardprojektet Nord Stream 2 lockar.

– Utifrån en enbart konkurrensmässig synpunkt är vi helt klara över att vårt marknadsvärde och vår konkurrensfördel har höjts mot bakgrund av det här, säger hamndirektör Thomas Bendtsen till tidningen Berlingske.
Gasledningen Nord Stream, som egentligen består av två ledningar, går genom Östersjön från Viborg i Ryssland till Lubmin i Tyskland och togs i drift 2011 och 2012. Nord Stream 2, ytterligare två ledningar, ska enligt planerna läggas parallellt med tidigare ledningar. Läs artikel

Uppbåden 2016 har avslutats, maavoimat.fi

Uppbåden avslutades på torsdag den 15 december, 2016. Totalt hölls i år 474 uppbådstillfällen på 247 olika orter.

Storleken på uppbådsåldersklassen var omkring 30 400 personer. Huvuddelen av åldersklassen beordrades till tjänstgöring under de tre närmaste åren. Största delen av dem som beordrats till tjänstgöring inleder sin tjänstgöring vid armén i januari 2018.

Uppbådens resultat visar inga större förändringar jämfört med de senaste åren. Av åldersklassen beordrades 75,7 % till tjänstgöring (2015: 76,14 %). Andelen av hälsoskäl befriade från tjänstgöring i fredstid, C-klass, uppgick till 9.19 % (2015: 8,84 %).

Att på nytt infinna sig till uppbåd för granskning, det vill säga till E-klassen beordrades av hälsoskäl totalt 7,84 % (2015: 7,91 %).

Andelen utomlands bosatta, på basis av dubbelt medborgarskap befriade var 3,32 % (2015: 3,14 %). Till civiltjänst sökte sig 1,73 % (2015: 1,68 %).

De som i år är uppbådspliktiga är födda år 1998. Läs artikel

Försvarsmaktens långsiktiga materielbehov ska utredas, regeringen.se

Regeringen beslutade 14 december att tillsätta en utredning om Försvarsmaktens långsiktiga materielbehov. Försvarsministern har samtidigt beslutat att utse Ingemar Wahlberg som utredare. Utredningen aviserades i den av riksdagen beslutade Försvarspolitiska inriktningspropositionen Sveriges försvar 2016-2020 och är del av den blocköverskridande försvarspolitiska överenskommelsen.

Flera materielsystem inom armén, flygvapnet och marinen är planerade att tillföras Försvarsmakakten under innevarande inriktningsperiod. Den försvarspolitiska inriktningspropositionen visade dock på att det fortsatt finns stora materielbehov för perioden från 2021och framåt. För att säkerställa Försvarsmaktens operativa förmåga på sikt måste dessa utmaningar hanteras. Läs  pressmeddelande

Läs direktiv

Finska hamnar gynnas av Sveriges nej till Gazprom – gasrören lastas i Hangö i stället, svenska.yle.fi

Onsdagens beslut på Gotland att inte hyra ut en hamn till ryska Gazprom kommer att ökar lastningarna i Finland.

Gotlands vägran att hyra ut hamnen i Slite överrumplade det ryska bolaget Gazprom totalt. Uppenbarligen har kommunpolitikerna på Gotland fått ta del av hemligstämplade uppgifter som fick dem att dra sig ur…

Från början var det meningen att Nord Stream 2 skulle utnyttja fem olika hamnar; två i Finland, två i Sverige och en i norra Tyskland. Nu finns det alltså kvar högst fyra. Men också det är osäkert.

Även Karlshamns kommun har meddelat att man har bett hamnbolaget vänta med att skriva på avtalet om att hyra ut kommunens hamn till Nord Stream. Det kan alltså hända att också Karlshamn avbryter samarbetet med Gazprom.

– I så fall kommer vi att fråga i första hand Hangö, och möjligen också Kotka om vi kan lasta på flera rör där, säger Lars Grönstedt.Läs artikel

Wasabladet om EUs toppmöte och Syrien

…EU-ledarna konstaterade också att de som har brutit mot internationell rätt och eventuellt gjort sig skyldiga till krigsbrott måste ställas till svars.

Däremot diskuterade man enligt Sipilä knappast alls nya sanktioner mot Ryssland på grund av bombningarna. Bland annat Storbritannien och Sverige har lyft fram denna möjlighet, men EU-ledarna var inte eniga om det.

Europarådets ordförande Donald Tusk sade att EU koncentrerar sig på mjuka åtgärder, det vill säga humanitär hjälp och diplomatiska ansträngningar.

– Vi vet att vi inte är tillräckligt effektiva. Tyvärr vet jag vem som är tillräckligt effektiv – inte med humanitär hjälp utan med bombningar, sade Tusk. Läs artikel

Russia and NATO to talk again on security, Ukraine, Politico

NATO Secretary-General Jens Stoltenberg said Thursday he’s invited ambassadors to meet with Russia early next week to discuss European security and the Ukraine conflict.

“I have invited members of the NATO-Russia Council to a meeting on Monday at ambassadorial level at NATO headquarters to discuss topics of relevance to European security, notably Ukraine,” Stoltenberg said as he attended the EU leaders’ summit in Brussels.

“The NATO-Russia Council is a platform for dialogue,” he added. “We have suspended practical cooperation with Russia after the annexation of Crimea, but we have maintained the political dialogue.”

The Council, made up of NATO ambassadors including from Moscow, met in April after a two-year hiatus triggered by Russia’s annexation of Crimea in 2014, though that meeting saw little progress. Alexander Grushko, Russia’s ambassador to NATO, confirmed Monday’s meeting in a statement.Läs artikel

Inget EU-stöd för straff mot Ryssland, Expressen

Kriget i Syrien dominerade torsdagens utdragna toppmöte i Bryssel och EU-ledarna kräver omedelbart skydd för civilbefolkningen.

Men trots att östra Aleppos borgmästare på plats vädjade om konkret hjälp saknades stöd att straffa Ryssland efter agerandet i Syrien – en linje som drevs av Sverige.

– Det finns ingen mottaglighet för det nu. Det är lika bra att erkänna att det är som det är, säger statsminister Stefan Löfven, S…

– Även om vi också vill se sanktioner kopplade till detta fick vi inget gehör. Men jag vill påminna om att EU arbetar redan med ett politiskt opinionsarbete, ett påtryckningsarbete direkt mot de inblandade länderna i regionen, exempelvis både Saudiarabien och Iran. EU har redan ett stort humanitärt stöd och kommer fortsätta så för att människor ska få hjälp. Nu ligger ett stort ansvar på FN:s säkerhetsråd för att bryta dödläget och få stopp på kriget i Syrien.

Tror du på sanktioner på sikt?

– Det finns ingen mottaglighet för det nu. Det är lika bra att erkänna att det är som det är. Läs artikel