Vägen till ökad säkerhet och goda relationer mellan samhällen och folk går via samarbete.En helt rimlig tanke är att vi ganska direkt satsar 1000 till 2000 miljoner över statsbudgeten för grannsamarbete som kan bidra till tillit och samförstånd mellan Sveriges och Rysslands folk, skriver forskaren och författaren Lars Ingelstam…

För att skapa fred och »vänskapliga förbindelser mellan folken« (FN-stadgans ord) räcker det inte med militär avskräckning. Diplomatin är nödvändig, men har begränsade möjligheter. Självklart är det inte så att om vi visar oss allmänt bussiga mot det ryska folket så kommer Putins hjärta att vekna och »säkerhetsläget« snabbt förbättras.

Däremot är samarbete nödvändigt om vi ska nå en europeisk säkerhetsordning, vilket alla säger sig eftersträva. Någon gång måste man börja.

Så skedde i Norden: inget krig mellan oss på 203 år. Så skedde också i västra Europa: inget krig på 72 år (varav 65 med EKSG, EC, EU). Det kommer bättre tider, och vi kan göra en hel del för att driva på. Det är en grannlaga men inte omöjlig uppgift. Läs artikel

…När vi nu firar Finlands hundra självständiga år är det på sin plats att uttrycka nationens yttersta tacksamhet för att de nordiska länderna stått vid vår sida både i vått och torrt. Det känns mycket värdefullt att kunna fira vår hundraåriga självständighet tillsammans med hela den nordiska familjen…

Förhållandet mellan Sverige och Finland är mycket intensivt – och då avser jag inte bara hockeymatcher. Samarbetet mellan Finland och Sverige karaktäriseras av omfattande kontaktnätverk på individnivå. Över en halv miljon sverigefinländare och Finlands svenskspråkiga minoritet har en viktig roll som brobyggare.

I dag är Finland och Sverige ekonomiskt djupare integrerade än någonsin. Vårt EU-medlemskap har ytterligare fördjupat integrationen. Vårt samarbete i EU-sammanhang bör nu med beslutsamhet ytterligare stärkas. I säkerhets- och försvarspolitiska frågor har Finland och Sverige närmat sig varandra mycket under de senaste åren. Numera är samarbetet intensivare och mer omfattande än någonsin tidigare. Tillsammans är vi starkare. Läs talet

De svenska fartygen har kastat loss och är på väg mot marinövningen Baltops. Första anhalt blir Polen och Stettin, där de sista mötena ska hållas innan övningen börjar på söndag.

Övningen Baltops, som i år leds av Naval Striking and Support Forces Nato, har genomförts sedan 1971 och bygger förtroendeskapande relationer samt övar samarbetet mellan de deltagande nationerna. Sverige och Finland deltar som partnerländer till Nato. I år är det 26:e gången som Sverige deltar. Sverige deltar med korvetter och minröjningsfartyg ur Tredje och Fjärde sjöstridsflottiljen, ubåt från Första ubåtsflottiljen samt logistikstöd från bland annat Marinbasen…

Sammanfattningsvis ökar deltagandet i Baltops Sveriges förmåga inom bland annat internationell samverkan, interoperabilitet, ytstrid, luftförsvar, ubåtsjakt, minröjning, ubåtsverksamhet och hantering av asymmetriska hot. Baltops genomförs mellan den 4-16 juni och äger rum till sjöss i södra och mellersta Östersjön. Amfibieoperationer genomförs i Lettland, Tyskland och Polen. Läs  pressmeddelande

– Ryssland ska avstå från att hota oss, säger utrikesminister Margot Wallström (S) om att president Vladimir Putin sagt att Moskva behöver fundera på ett lämpligt svar om Sverige går med i försvarsalliansen Nato.

– Vi väljer självständigt vår utrikes- och säkerhetspolitik. Vår linje är klar sedan lång tid tillbaka, och den här regeringen har varit väldigt tydlig sedan vi tog makten att vi är militärt alliansfria, vi satsar på samarbeten och vi rustar upp vårt eget försvar. Det är den linje som vi fortsatt kommer att hålla, säger Wallström till TT…

Enligt Putin skulle ett svenskt Nato-medlemskap få ”negativa konsekvenser” för kontakterna mellan Sverige och Ryssland. Läs artikel

…Säkerhetsläget i Europa har inte förändrats nämnvärt sedan förra sommaren. Situationen på Krim och i östra Ukraina har inte blivit bättre. Det står klart hur en lösning kunde se ut – ett fullföljande av Minskavtalet och respekt för Ukrainas territoriella integritet – men vi har inte sett några framsteg i den riktningen. Därför fortsätter också EU:s sanktionspolitik.

Samtidigt är det viktigt att föra en bilateral dialog med Ryssland. Ingen är betjänt av att vi tiger om problemen…

EU-medlemskapet är en central säkerhetspolitisk lösning för Finland. Dess betydelse framhävs i osäkra tider. Riksdagen slog fast mycket tydliga riktlinjer i fråga om EU:s säkerhetsgarantier för knappt tio år sedan…

Samarbetet mellan Finland och Sverige framskred även under det gångna året väl. Vi håller tät kontakt på olika nivåer, såväl politiskt som tjänstemän emellan. Försvarssamarbetet har framskridit enligt planerna. Vi har tillsammans uppnått en särställning som partner till Nato, och vi deltar i organisationens diskussioner om Östersjöregionen. Ett bra exempel på det är Finlands initiativ för att öka luftfartssäkerheten över Östersjön, vilket även har främjat dialogen mellan Nato och Ryssland…

Varje medlemsstat måste bära sitt ansvar. Finland deltar aktivt i detta arbete. Avsikten är dels att villiga och kapabla medlemsländer kommer överens om ett fördjupat inbördes samarbete i fråga om resurser genom ett så kallat strukturerat samarbete, dels att överväga ett gemensamt utvecklande av nationella försvarskapaciteter, att inrätta en egen militärstab för utbildningsinsatser ‒ som en preliminär fas ‒ och att förbättra EU:s funktionsförmåga inom krishantering…

Vi befinner oss i ett brytningsskede i historien. Typiskt för sådana brytningsskeden är att många internationella spelregler inte längre fungerar på samma sätt som förr eller att de inte respekteras. Brytningsskeden pågår inte heller för evigt, utan de upphör oundvikligen i och med att man fastställer gemensamma spelregler eller bygger nytt. Därför bör man aldrig i historiens brytningsskeden ge upp hoppet.

Finland är inte heller i detta brytningsskede en passiv åskådare, utan en aktiv påverkare. Det är viktigt att vi genom en aktiv utrikes- och säkerhetspolitik ger vårt bidrag till att bygga en stabilare, säkrare och rättvisare värld. Läs talet

Anna Wallén (S): …Det finns anledning att vara stolt över Sveriges bidrag till OSSE som helhet men också till OSSE:s parlamentariska församling. Vi är finansiellt en av de största bidragsgivarna till OSSE:s parlamentariska församling. Men Sverige och vi riksdagsledamöter som är en del av OSSE:s parlamentariska församling är också en väldigt aktiv grupp. Vi är, som Margareta Cederfelt tidigare nämnde, flitiga valobservatörer som reser till när och fjärran för att bidra till länders demokratiska utveckling.

Jag har det senaste året observerat val i Vitryssland, Ryssland och Armenien. I midsommar är vi fyra ledamöter som reser till Mongoliet för att där observera presidentvalet. Det är ett hårt arbete att vara valobservatör. Det är mycket briefingar och kunskapsinhämtande innan vi ger oss ut på valdagen…

Björn Söder (SD): …Inför sessionen lanserades från svensk sida två tilläggsförslag, varav ett var från mig. Det handlade om att blåsa nytt liv i Minsköverenskommelsen mellan Ukraina och Ryssland. Jag ville med mitt tilläggsförslag påminna om att det hade gått över ett år sedan de båda parterna i februari 2015 hade ingått avtal, det så kallade Minsk II-avtalet, om att avsluta konflikten i Donbassregionen i östra Ukraina och att nya omständigheter var gällande. Det var omständigheter som då var gällande sedan ett år tillbaka.

Dessa omständigheter inkluderade bland annat:

• att återupptagandet av fredsförhandlingarna om Syrien i mars 2016 skulle kunna leda till ett fredsmomentum även för andra konflikter och användas av OSSE för att få parterna till förhandlingsbordet
• att försämrade ekonomiska utsikter i Europa men även i resten av världen skulle kräva nya fredsinitiativ för att stimulera den övergripande tillväxten.

Med mitt tilläggsförslag ville jag att OSSE:s parlamentariska församling skulle uppmana OSSE att övervaka genomförandet av Minsk II-avtalet och uppmana organisationen och alla dess medlemsstater att utnyttja de gynnsamma omständigheterna på regional, europeisk och global nivå för att sätta fart på genomförandet av Minsk II-avtalet med målet att få slut på konflikten i östra Ukraina och bit för bit bygga upp förtroendet mellan parterna.

Mitt tilläggsförslag var välbalanserat, då det å ena sidan innehöll en uppmaning till Ryssland att upphöra med militärt stöd i östra Ukraina och å andra sidan en uppmaning till Ukraina att förhindra eventuella kränkningar av de mänskliga rättigheterna begångna av de irreguljära förbanden.

Pernilla Stålhammer (MP): …För våra baltiska grannländer spelar Sveriges strategiska vägval en avgörande roll för säkerheten – såväl den faktiska som den upplevda – i närområdet, framför allt i Östersjön. Därför är det också avgörande att vi fortsätter att värna dessa relationer länder sinsemellan och verkar för att OSSE trots alla svårigheter fortsätter det viktiga arbete som behöver göras för säkerhet och gemenskap över hela Nordkalotten. Läs protokollet

Utrikesförvaltningen främjar Finlands och finländarnas säkerhet och välfärd genom att arbeta till förmån för Finland, dess närområden och för internationell säkerhet och stabilitet…

Utrikesförvaltningen arbetar för Östersjöområdets stabilitet, säkerhet och välfärd. Utrikesförvaltningen fördjupar det praktiska samarbetet särskilt med Sverige. Det nordiska samarbetet utnyttjas i hanteringen av både regionala och internationella utmaningar.

Utrikesförvaltningen intensifierar det politiska och ekonomiska samarbetet med Förenta staterna. Nato är en viktig aktör som främjar den transatlantiska säkerheten. Utrikesförvaltningen utvecklar samarbetet mellan Finland och Nato på ett övergripande sätt…

Utrikesförvaltningen bygger upp samarbete och upprätthåller en dialog med Ryssland. Utrikesförvaltningen utövar aktivt inflytande över Europeiska unionens gemensamma riktlinjer för Ryssland som utgör grunden för Finlands verksamhet. Förutsättningen för att samarbetet mellan EU och Ryssland ska bli bättre är att Ryssland följer internationell rätt och sina andra internationella åtaganden. Läs dokumentet

Det är ingen hemlighet att starka krafter inom EU och bland EU-länderna arbetar för att militarisera unionen. Det torde inte vara någon slump att när Paris blev utsatt för ett terrorattentat så begärde Frankrike stöd, inte via artikel 5 i Natofördraget, utan av övriga EU-länder enligt Lissabonfördragets paragraf 42:7…

EU-parlamentet beslutade i mars detta år om en mycket långgående resolution där man konstaterar att unionen har för avsikt att utarbeta en gemensam försvarspolitik som ska leda till ett gemensamt försvar och uppmanar kommissionen att utan dröjsmål gripa sig verket an med bildandet av en gemensam försvarsunion.Man uttalar vidare att EU:s försvarspolitik bör befästa partnerskapet med Nato i syfte att få en starkare militärallians…

När resolutionen antogs lade, med ett undantag, samtliga ledamöter från S, M, KD och C ner sina röster. L röstade ja. Vänstern, de gröna och SD röstade nej…

Just i dessa frågor är det särskilt olyckligt med allt som uppfattas som dubbla budskap. Här duger det inte med att svaja i ställningstagandena. Därför anser vi det befogat att fråga de här partierna som har en politik i Sverige och en annan i Bryssel; vad är det som gäller? Läs artikeln

Ryssland leder en multinationell inspektion i Finland i enlighet med OSSE:s Wiendokument 2011 för ökad tillit och säkerhet den 29 maj till den 1 juni 2017.

Till inspektionsgruppen hör tre ryska officerare och en vitrysk officer. Inspektionsgruppens medlemmar har diplomatstatus. Inspektionsgruppen leds av överste Sergei Logatchev. Den finländska sambandsofficergruppen leds av överste Sami-Antti Takamaa från Karelska brigaden. Deltagande länder är Ryssland och Vitryssland…

Målsättningen för inspektionen är att kunna konstatera att det på de områden som beordrats inspektion inte pågår sådan militär aktivitet som enlig Wienfördraget bör ha rapporterats om på förhand. Inspektionsverksamheten är en del den normala vapenövervakningsverksamheten. Motsvarande inspektioner sker i Finland ett par gånger årligen och Finland genomför motsvarande inspektioner i andra medlemsländer. Läs artikel