NEJ TILL NATO-MEDLEMSSKAP OCH DCA-AVTAL!
För att stärka försvaret föreslår Liberalerna att alla 18-åringar ska göra grundläggande militär utbildning i tre månader, jämfört med att 5 500 unga gör värnplikten i år.
Fördelen med förslaget är att det avskräcker en möjlig angripare från attackera, då hela folket kan försvar Sverige, enlig Allan Widman (L).
Utbildning av alla tar resurser, men Widman tror försvaret klarar det. Läs artikel
Målet er å demme opp for Kinas innflytelse. Den nye sikkerhetsavtalen innebærer blant annet at japanske og australske soldater skal kunne trene sammen nord i Australia.
Den ble signert av Japans statsminister Fumio Kishida og Australias statsminister Anthony Albanese i den australske byen Perth lørdag. Ifølge Kishida er avtalen en reaksjon på et stadig tøffere strategisk miljø, men han nevnte verken Kina eller Nord-Korea.
Avtalen er en oppdatering av en tidligere avtale som ble signert for 15 år siden da terrorisme og spredning av masseødeleggelsesvåpen voldte mest bekymring. Läs artikel
Kommentar:
Statsministerns utfästelser till Turkiet gränsar till ministerstyrelse. Regeringsformen 11 kapitlet §3 reglerar ansvarsförhållandena: Ingen myndighet, inte heller riksdagen, får bestämma hur en domstol ska döma i det enskilda fallet eller hur en domstol i övrigt ska tillämpa en rättsregel i ett särskilt fall. Ingen annan myndighet får heller bestämma hur dömande uppgifter ska fördelas mellan enskilda domare. Lag (2010:1408).
Se även Lag (1957:668) om utlämning för brott . (Utgivarna)
Aftonbladet: I brevet betonar Ulf Kristersson att han står redo att åka till Ankara med kort varsel.
”Jag hoppas att du och jag kan ha en detaljerad diskussion om det här ärendet inom kort. Jag står redo att resa till Ankara så snart det passar dig”, skriver Ulf Kristersson.
I brevet betonade Kristersson att han vill fördjupa samarbetet med Turkiet på flera plan, särskilt inom kampen mot terrorism.
”Vi tar Turkiets säkerhetsproblem väldigt seriöst och önskar samarbeta i kampen mot terrorism i alla dess former och manifestationer, och där ingår hoten från terroristorganisationen PKK och alla andra terroristorganisationer och deras förgreningar”.
Kristersson skriver vidare att ”min regering kommer att intensifiera antiterror-samarbetet med Turkiet för att förebygga aktiviteter från de här terrorgrupperna. På det här området har besök i Ankara nyligen av svenska Säkerhetspolisen och justitiedepartementet kunnat skapa starka plattformar för samarbete.” […]
Efter att brevet mottagits i Ankara uttalade sig presidenten Erdogan i turkisk media:
– Den nya statsministern sällar sig till striden mot terrorism och terrorister, säger presidenten enligt Reuters. I samma intervju slog Erdoğan fast att ett statsbesök kommer att bli av:
– Uppriktigheten i hans uttalanden kommer naturligtvis att testas i det möte som vi kommer att hålla. Läs artikel
Ukrainas forsvarsminister Oleksij Reznikov kalte det en «ny æra» da systemet kom for en uke siden. President Zelenskyj takker Tysklands statsminister Olaf Scholz for leveransen.
– Dette tyske systemet beskytter ikke bare ukrainsk luftrom. Det ivaretar europeisk stabilitet ved å begrense russisk terror, som rammer landet vårt nå og deres land i fremtiden, sa Volodymyr Zelenskyj i en videotale til EU-toppmøtet som ble holdt i Brussel torsdag.
Det første Iris-T-systemet ankom Ukraina for en uke siden. Ukrainas forsvarsminister Oleksij Reznikov kalte det en «ny æra». Tyskland ønsker i første omgang å sende fire slike systemer til Ukraina, til en verdi av nærmere 1,5 milliarder kroner.
Systemet kan beskytte en mellomstor by, og kan skyte mot mål som befinner seg i en høyde på opptil 20 kilometer i luften. Systemet har en rekkevidde på 40 kilometer. Läs artikel
[…] In a crowded room at the Barents House, seven experts on Russia give lectures on how different aspects of our great neighboring country in the North can be understood.
Among them is Julie Wilhelmsen, Senior Researcher at the Norwegian Institute of International Affairs (NUPI). The topic for her contribution was navigating between pessimism and illusion in our knowledge of Russia under Putin.
”Never before has it been as difficult and as important to assess Russia,” says Wilhelmsen at the beginning of her lecture.
Among other things, she points out that present-day research on Russia is being politicized in the wake of the Ukraine war, and that the researchers are struggling to maintain a multidimensional perspective.
”Us researchers are forced down from the bird’s eye perspective and to our [western, editorial note] side. Ukraine is exposed to an unjust and cruel war of aggression that breaks international law. We must stand together against this attack. At the same time, we must check our judgment of Russia for both pessimism and illusions,” says the NUPI researcher. Läs artikel
I ”Spion blandt venner” udfolder Hans Davidsen-Nielsen den kontroversielle og historiske baggrund for FE-sagen.
I 2021 bliver chefen for Forsvarets Efterretningstjeneste, Lars Findsen, arresteret i Københavns Lufthavn for landsskadelig virksomhed. En dramatisk kulmination på en historisk sag med forbindelser til regeringstoppen, og som medførte sigtelser mod den tidligere forsvarsminister Claus Hjort Frederiksen. Men sagen begyndte mange år tidligere. En af spionvæsenets it-eksperter var stærkt kritisk over for Danmarks overvågningssamarbejde med USA, og begyndte at optage samtaler med sin kollegaer og ledelse for at bevise, hvordan amerikanerne spionerede på sine allierede. Herfra udviklede sagen sig i drastiske retninger og både efterretningsfolk og journalister, heriblandt Hans Davidsen-Nielsen, var under langvarig overvågning.
Journalist på Politiken, Hans Davidsen-Nielsen, har fulgt den spektakulære og komplekse sag indgående, og i ”Spion blandt venner” udfolder han hele historien. Läs bokpresentationen
While updating MPs over the Ukraine war, United Kingdom’s Defence Secretary Ben Wallace said that a Russian aircraft had released a missile close to an unarmed RAF plane over the Black Sea. The defence secretary stated that the incident occurred on September 29, and Russia acknowledged that it happened in international airspace.
He said the RAF jet was on its routine patrol during which it was ”shadowed” by two Russian armed SU-27 planes. One of those two Russian armed SU-27 planes. One of those two Russian armed aircraft released a missile near the RAF plane, Wallace added.
However, he noted that the incident did not seem to be a ”deliberate escalation.” But he called it a ”potentially dangerous engagement.”Wallace also said that the incident showed that the Russian military was ”not beyond” deciding that the rules did not ”apply to them.” Läs artikel
Sveriges nya regering har på flera olika sätt signalerat att den vill påskynda processen för ett Natomedlemskap.
Utrikesminister Tobias Billström har sagt att ”vi ska uppfylla delarna i avtalet som är ingånget med Turkiet och Finland”. Försvarsminister Pål Jonson har tagit avstånd från att vänsterpartistiska riksdagsledamöter viftat med PKK-flaggan i demonstrationer.
Och statsminister Ulf Kristersson sa under ett pressmöte tillsammans med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg i Natohögkvarter i Bryssel på torsdagen att han är redo att åka till Turkiet så fort som möjligt för att diskutera Natoansökan.
– Jag är väldigt redo att åka till Ankara så fort som möjligt och vi har redan skickat den signalen till våra turkiska vänner och diskuterar vilken tidtabell som passar bäst.
– Vi gör allt vi kan för att uppfylla villkoren, sa han.
På fredagen bekräftade Turkiets president Recep Tayyip Erdogan för turkiska journalister att han fått en förfrågan om ett möte med Ulf Kristersson.
– Den nuvarande statsministerns inställning är gynnsam för kampen mot terrorism och terrorister. Självklart kommer vi att testa deras uppriktighet i denna fråga genom vårt möte, sa han enligt turkiska Daily Sabah.
Samtidigt gjorde han klart att han inte ser särskilt positivt på möjligheterna att säga ja till Sverige, så länge Sverige inte genomför utlämningar av de personer som är efterlysta som terrorister av Turkiet.
– Dessa terrorister borde fångas och överlämnas till oss. Vår hållning kommer inte att förändras. Eftersom vi är kompromisslösa i kampen mot terrorismen har vi ingen avsikt att göra några eftergifter. Läs artikel
De ukrainske styrkenes hurtige og effektive motoffensiv mot den russiske okkupasjonsstyrken har overrasket mange. Det var også mange som ble overrasket da ukrainerne klarte å slå tilbake russernes forsøk på å ta Kyiv, og det finnes flere eksempler på at de ukrainske styrkene har lykkes mot en betydelig større og sterkere motstander.
De ukrainske og de russiske styrkene har i stor grad det samme materiellet, men russerne har adskillig flere bataljoner og 5-10 ganger mer ildkraft enn ukrainerne, særlig med tanke på artilleri og missiler. En tommelfingerregel i militære doktriner er at en angriper bør ha en tre ganger så stor styrke som forsvareren for å kunne lykkes. I teorien skulle altså motangrepet kulminert i løpet av de første par dagene, men vi ser nå at de russiske forsvarslinjene i Kharkiv har raknet, og at ukrainerne bare fortsetter å gjenerobre områder.
En forklaring er at det menneskelige aspektet ved krigføring ofte er vel så viktig som de fysiske stridsmidlene. Hvorvidt man lykkes i strid handler ikke bare om hvor mange soldater og våpen man har, men også om hvordan man bruker dem og hvor sterk vilje man har. […]
De ukrainske styrkene hadde etablert seg i gode stillinger med både bredde og dybde i forsvaret sitt, og taktikken var det vi kaller mobilt forsvar. Hver gang russerne startet sin forbekjemping med artilleri, gikk ukrainerne i dekning eller trakk seg kontrollert tilbake til neste forsvarslinje. Så fort den russiske angrepsstyrken hadde fått gjennombrudd, ble den møtt av et hurtig motangrep fra ukrainske mekaniserte brigader støttet av presis artilleriild, og forsvarslinjene ble reetablert. Over tid ble slitasjen på de russiske styrkene betydelig, mye på grunn av god taktikk, intensjonsbasert ledelse og stor grad av fleksibilitet på ukrainsk side. Läs artikel
Det är den 19 december 2006. Telefonen ringer. Sverker Åström är i gasen: han tror att Carl Bildt ska hålla ett linjetal eftersom regeringsförklaringen från oktober varit så knapphändig kring utrikespolitiken.
Den tidigare toppdiplomaten och kabinettssekreteraren undrar om jag kan vara på Utrikespolitiska Institutet om en timme. […]
Efter utrikesministerns tal är Åström rasande över att Bildt ”inte med ett ord” berört den allvarligaste frågan som Sverige konkret har att ta ställning till: Det amerikansk–brittiska anfallet på Irak i mars 2003 och den följande ockupationen.
Att en ny färsk utrikesminister inte kunde fördöma ett folkrättsvidrigt blodbad var bara för mycket. Motargumentet: att om USA lämnar och slutar bomba blir det inbördeskrig gav han inte mycket för.
– Så låt det då bli inbördeskrig då! utbrast Sverker Åström. Det är ju USA:s närvaro i Irak som är huvudorsaken till det pågående blodbadet.
I dag, nästan 20 år efter senare, är det Åström jag tänker på vid läsningen av Carl Bildts bok Mina krig. Redan vid innehållsförteckningen saknas nämligen Irak även här. Har landet mellan Eufrat och Tigris ens funnits frågar man sig?
Det är med andra ord ett urval. Alla krig är inte Bildts.
Här finns, på nästan 700 sidor, inte ett ord om lögnerna kring massförstörelsevapnen. Inte om de påstådda kopplingarna mellan Saddam Hussein och al-Qaeda eller de tusentals barn som dog för att de var irakier innan de visste om att de var födda som just irakier. […]
Det finns ”förvisso konflikter jag kunde skriva mer om” erkänner Bildt. Men inte heller Afghanistan har han ”riktigt haft plats för”. Läs recensionen
Velkommen til lansering av En europeisk tragedie. Hvordan Vesten og Russland ble fiender – og kan finne sammen igjen av Sten Inge Jørgensen og Leonid Ragozin.
Se Sten Inge Jørgensen og Leonid Ragozin i samtale med seniorforsker i NUPI Julie Wilhelmsen og Amund Trellevik fra Barents Press om boka her hos Aschehoug.
Det blir velkomstdrinker, boksalg og signering.
Leonid Ragozin (f. 1972) er russisk journalist i eksil, for tiden bosatt i Riga i Latvia. Han jobbet i 12 år for BBC i Russland og leverer i dag artikler til en rekke engelskspråklige medier som The Guardian, Politico og Al Jazeera. Sten Inge Jørgensen (f. 1970) er utenriksjournalist i Morgenbladet med Europa og Tyskland som spesialfelt. Han har markert seg som en av Norges skarpeste kommentatorer på internasjonal politikk. Läs pressmeddelande
Under elva dagar till sjöss och på land har 250 soldater vid Älvsborgs amfibieregemente, Amf 4, under varierande väderförhållanden genomfört en höstövning.
Övningen, där främst personal ur Femte amfibiebataljonen och 17:e bevakningsbåtkompaniet deltagit, har innehållit allt från att logistikflödet fungerar, bordning av fartyg, placera ut minor till att spana efter ubåtar för att kunna försvara västkusten och Skandinaviens största hamn från angrepp. Läs pressmeddelande