Den tidigare överbefälhavaren Sverker Göranson – som nu har sålt sig till Saab – gav upphov till begreppet enveckasförsvaret. Sverige skulle bara klara av ett begränsat anfall under en vecka.

Det var för många politiker en smått chockartad verklighetsbeskrivning, men ändå högst realistisk. För detta uttalande utrustades sedan Göranson med politiska överrockar från både höger till vänster. Dessutom hade ju Göranson också varnat för att han riskerade att tvinga lägga ned marinen i brist på tillräckliga försvarsanslag. Inför de så kallade Markstridsdagar i början av februari i år kunde Expressen avslöja arméchefen Anders Brännströms varningsord:

”Det omvärldsläge som vi upplever och som också framgår av inriktningsbeslutet leder till slutsatsen att vi kan vara i krig inom några år. För oss inom armén gäller att med all kraft vi kan uppbringa genomföra det som framgår av de politiska besluten.”

Arméchefen ville uppenbarligen inskärpa allvaret i den situation Sverige befinner sig i efter Rysslands pågående upprustning, kriget i Ukraina och Putins storhetsvansinne. Men ledande militärers skarpa uttalanden är också ett uttryck för den frustration de upplever när man jobbar inom ett anorektiskt svenskt försvar. Det finns en officersklyscha om att man alltid ”ska gilla läget”. Men de gör det inte längre. Läs ledaren

Försvarsmakten har reviderat sin strategiska doktrin. En doktrin som enligt ÖB Micael Bydén genomsyras av en ny attityd till försvarets uppdrag och han utlovar ett uthålligt försvar. Överbefälhavare Micael Bydén är trött på pratet om hur länge Sverige ska kunna stå emot en attack. Han lovar att försvaret ska kämpa till sista man och kvinna.

– Om vi av någon anledning skulle stå ensam som land så lovar jag att Försvarsmakten kommer att göra allt vi kan ned till sista man eller kvinna som står med vapen i hand, säger han i en TT-intervju.

Försvarsmakten har just avslutat revideringen av sin militärstrategiska doktrin. Dokumentet beskriver vilken inställning försvaret ska ha till sitt uppdrag. Enligt Bydén genomsyras den reviderade doktrinen av en ny attityd. Den innebär att Försvarsmakten tillsammans med andra länder ska kunna vinna över en angripare, men om Sverige står ensamt, bjuda utdraget och uthålligt motstånd för att inte förlora kriget. Läs artikel

…Jag måste säga att jag tycker att det så kallade värdlandsavtalet med Nato verkar gå för långt. Att man övar tillsammans med Natoländer är en sak, men om man drar in diverse militär bråte i Sverige är det en annan sak. Den amerikanske befälhavaren Ben Hodges vill kunna ta in vapensystemet Patriot på svensk mark. Det låter inte som en bra idé. Vi ska inte ha vapen på svensk mark som inte Sverige har kontroll över. Och jag är rätt säker på att amerikanerna inte tänker låta svenskar ha fingret på avtryckaren på deras vapen.

Som vanligt ser allianspartierna inga komplikationer. Man har intrycket av att om vi erbjudits att bli den 51:a staten i Förenta Staterna hade de borgerliga partiledarna skrivit på utan att tveka ett ögonblick. Deras säkerhetspolitisk tänkande saknar all långsiktighet. I det här fallet behöver regeringen också vara mer återhållsam. Det finns ingen anledning att förmedla känslan till omvärlden att Sverige låtit sig reduceras till en avskjutningsramp för Nato.

Dessutom: ironin i att vilja släppa in ett annat lands vapensystem som heter Patriot i Sverige får huvudet att snurra… Läs ledaren

…Men i grunden ska försvaret skydda Sveriges territorium. Jag ser visserligen ingen risk i dag för ett isolerat angrepp mot Sverige. Men det nya kalla kriget kan förstås bli värre. Alla måste veta att ett angrepp mot Sverige kostar. Det är vad vi har ett försvar till. En annan sak är att om vi ska bistå andra så ska vi själva avgöra när, var och hur.

Ur den synvinkeln är den ensidiga svenska så kallade solidaritetsförklaringen märklig. Försvarsdebattörerna Anders Björnsson och Kent Zetterberg, som i stället förordar en kraftig ökning av försvarsbudgeten, kallar den rent av huvudlös och kvalificerat snömos (SvD 5 mars-16). De menar att den kan tolkas som en bön om att bli indraget i krigsföretag på ett tidigt stadium och få medverka till att de eskalerar.

Jag fruktar att de har rätt. Det är allt annat än att använda vår alliansfrihet till dialog. Den unilaterala svenska solidaritetsförklaringen med EU, Norge och Island, ses som ett svenskt komplement till EU:s solidaritetsklausul, som dock inte innebär krav på militärt stöd. Läs artikel

USA har ambitioner att markant öka sin militära­ närvaro i Norden. Dels ska Finland och USA som bekant genom­föra gemensamma ­miltära ­övningarna på finländsk mark senare i vår. Dels vill nu befäl­havaren för USA:s styrkor i Europa,­ ­generallöjtnant Ben Hodges, öva att flytta ett ­Patriot-missilsystem från amerikanska baser i ­Europa till Sverige och tillbaka över havet.

Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist, som på tisdagen besökte Finland, avböjde dock att kommentera förslaget med hänvisning till att ingen ­beredning i ärendet ännu föreligger. Hultqvist vill heller inte spekulera i möjligheten att Finlands och Sveriges försvarssamarbete, som också gäller i kristider, kunde övergå i en försvarsallians. Det är en fråga för framtiden. Som icke-Natoland håller Sverige åter på att förbättra sin försvarsförmåga. Man satsar bland ­annat på att förstärka territorialförsvaret, åter­införa värnplikten och fördjupa samarbetet med USA. Läs artikel