Länkar

Att för tid och evighet utesluta ett svenskt Nato-medlemskap är ingen bra säkerhetspolitisk signal. Den kan till och med verka destabiliserande i Östersjöområdet, menar Jan Nygren, tidigare S-minister.

Debatten om ett eventuellt svenskt NATO-medlemskap har fått närmast liturgiska former. På ena sidan de som kräver svenskt Nato-medlemskap. På andra sidan de som under inga omständigheter kan tänka sig detta. För att hantera debatten tillsätts från tid till annan utredningar vars syfte sägs vara att inte pröva frågan utan bara bidra med analys. När resultaten presenteras är den politiska debatten stort sett densamma som den var innan utredningarna. De senaste analyserna av Bertelman och Bringeus har tillfört mycken sakkunskap och intressanta analyser. Men det leder ändå inte till någonting i det politiska system, som blockeras av ”för- eller-mot-attityder”. Så kan det inte fortsätta.

Det finns goda skäl för att vara tveksam till en NATO-anslutning. Framför allt skulle en enskild svensk anslutning ställa Finland i ett utsatt säkerhetspolitiskt läge. Detta tycks alltfler nu inse, inte minst efter publicerandet av den rapport som skrivits av René Nyberg m.fl, beställd av det finska utrikesministeriet.

Det finns också anledning att ta en extra titt på det NATO vi ser idag. Montenegro är uppenbarligen på väg att accepteras som medlem och Turkiet är det som bekant redan. Länder som borde få oss alla att fundera lite extra över vad ömsesidiga säkerhetsförpliktelser kan innebära. Läs artikel

…I juni i år skrev vi under ett samarbetsprogram på försvarsområdet som kommer att möjliggöra mer samarbete: mer utbyte av koncept och doktrin; mer främjande av interoperabilitet och förmåga till gemensamt agerande; mer utveckling av vår gemensamma strategiska och operativa förståelse. Offentliggörandet av Storbritanniens innovationsinitiativ på försvarsområdet ger oss möjlighet att bygga vidare på vårt banbrytande samarbete kring radarjaktroboten Meteor, genom att undersöka möjligheten till nya partnerskap kring nya förmågor. Sverige är Storbritanniens största handelspartner bland de nordiska länderna. Storbritannien är Sveriges näst största exportmarknad. Så våra ekonomier, liksom vårt försvar, kommer att gynnas av den här fördjupade relationen. När Storbritannien lämnar EU kommer vi att söka vägar för att stärka våra band. Läs artikel

Två ryska bombplan uppges ha flugit med transpondrarna avslagna in under ett passagerarplan på väg från Island till Sverige. Det uppger isländsk media.

Det var i torsdags som ett par ryska bombplan flög under ett passagerarplan på väg från isländska Keflavik till Stockholm, rapporterar isländska tidningen MBL.

De ryska planen tros vara av typen TU-22M ”Backfire”, ett strategiskt överljudsbombplan som utvecklades under Sovjettiden. Bombplanet har mycket lång räckvidd och kapacitet att bära kärnvapen.

Bombplanen ska ha varit på väg mot Ryssland från någon plats nära Spanien. De passerade under passagerarplanet över isländskt luftrum, nära gränsen till Norges luftrum, på 6 000 till 8 000 fots avstånd. Det motsvarar 2 000 till 2 700 meter…

Vid ett möte mellan företrädare för Ryssland och försvarsalliansen Nato för två månader sedan var frågan uppe. Senare har det ryska försvarsdepartementet meddelat att Ryssland börjar utreda åtgärder för att förbättra säkerheten ovanför Östersjön.

– Det heter att man är beredd att göra bruk av transponder obligatorisk, om Nato gör det. Förra veckan meddelade dock Nato att man motsätter sig det ryska förslaget. Motivet var att det inte skulle förhindra ryssarna från att göra farliga flygningar i närheten av fartyg och flygplan från den västliga alliansen.Läs artikel

Nu i veckan presenteras ett förslag på hur en allmän värnplikt skulle kunna se ut. Godkänns förslaget skulle någon form av värnplikt kunna aktiveras 2019. Det ger anledning till reflexioner på flera plan…

Poängen är att plikter, liksom för den delen rättigheter, finns där oavsett om vi eller statsmakten vill kännas vid dem eller inte. Aktiverandet av värnplikten (den avskaffades aldrig utan förklarades klokt nog vilande) är en vikt att lägga i den obalans som har uppstått i ett Sverige där rättigheter jagas och konsumeras som aldrig förr men plikter undanbedes.

Så ja, det finns ett värde i att unga människor underkastas värnplikt, sedan må det i det enskilda fallet landa i allt mellan en enda mönstring till flera månaders tampande i skogen. Huvudsaken är att samhället upprätthåller en levande pliktförväntan. Läs artikel

Natos utspel om att erbjuda Sverige hjälp vid en krissituation är en del i ett säkerhetspolitiskt spel och ska ses i ljuset av USA:s egna intressen, menar militärstrategen Stefan Ring.

– Det är inte i första hand ett löfte att hjälpa Sverige utan snarare att Nato är beroende av svenskt territorium…

– Vi är en del av ett storstrategiskt säkerhetspolitiskt spel där man är beroende av svenskt territorium för att hjälpa Baltikum. Man kan dra paralleller till löften som USA gav Sverige redan under kalla kriget…

Stefan Ring tillägger att det även kan vara ett led i att puffa den svenska opinionen åt ett Natovänligt håll.

Om Nato inte skulle klara av att komma till de baltiska staternas hjälp i en krissituation skulle dess förtroende i andra medlemsländer skadas. Läs artikel

Försvarsminister Jussi Niinistö (Sannf.) har kommenterat Vershbows uttalande i tidningen Kaleva.

Enligt Niinistö kan man på intet sätt basera Finlands försvar på Nato.

– Man måste göra en klar åtskillnad mellan Natomedlemskap och de konsultationer som Vershbow nämner. Finland är ett militärt alliansfritt land med ett nationellt, självständigt försvar, säger försvarsministern.

Niinistö säger att Natopartnerskap inte har någon större betydelse vid en kris.

– Som exempel kan nämnas Ukraina som också har ett partnerskapsavtal med Nato.Läs artikel

Nordiska ministerrådet lanserade sina nya samarbetsprogram med nordvästra Ryssland vid en konferens i S:t Petersburg på tisdagen. Intresset var stort och långt över 100 potentiella ryska samarbetspartners mötte upp…

Kari Kahiluoto, som detta år är ordförande för Nordiska samarbetskommittén, sade att Nordiska ministerrådet inser betydelsen av att värdesätta och slå vakt om den här typen av utbyte och nätverkande.

– Trots en politiskt utmanande situation och praktiska utmaningar när det gäller att verkställa programmen är de nordiska samarbetsministrarna övertygade om att gränsöverskridande kontakter och samarbete gagnar alla parter och att man bidrar till välstånd genom att arbeta för närmare relationer. Läs artikel

…«Hvem skal sikre befolkningen på land og langs kysten ved krise, hvis ikke Stortinget fullfinansierer Heimevernet i statsbudsjettet for 2017?» spør Sjak R. Haaheim, advokaten som er en av de mest profilerte heimevernsentusiastene i landet, og som er moderator for Styrk Heimevernets gruppe på Facebook.

 Haaheim har selv 29 års erfaring fra forskjellige heimevernsavdelinger og har tidligere sagt dette om sitt engasjement:

– Jeg har brukt ufattelig mange kvelder, helger og ukedager på HV, fordi jeg tror det er et bra, raskt, nasjonalt og rimelig konsept. Det representerer Norges forsvarsvilje. Forsvinner HV, innebærer det et markert fall i forsvarsviljen. Uten forsvarsvilje er en stat forsvarsløs, særlig i forhold til trusselen om hybridkrig, som fordrer sterk forsvarsvilje i befolkningen, sa Haaheim til aldrimer.no før sommeren. Läs artikel

…Finland och Turkiet har under flera års tid lett åtgärder för att stärka den medling som leds av FN. Samarbetet mellan olika aktörer, såsom traditionella och religiösa ledare, måste intensifieras, och det civila samhället måste göras mer delaktigt. Vi är nöjda över att utvecklingen framskrider, vilket antagandet av FN:s senaste resolution för två veckor sedan är ett bevis på.

I år firar vi att det är 60 år sedan Finland började delta i FN:s fredsbevarande insatser. Sedan 1956 har ca 50 000 finländska män och kvinnor deltagit i fredsbevarande insatser på olika håll i världen. Finländare tjänstgör fortfarande i Mellanöstern och i andra områden. Vissa av dem har mist livet i detta viktiga arbete. Vi har stor respekt för dessa män och kvinnor.

Finland har förbundit sig till de åtgärder som pågår för att stärka olika delområden av fredsbevarande insatser. Vi välkomnar generalsekreterarens strävanden att modernisera FN:s fredsbevarande verksamhet. Det toppmöte om fredsbevarande verksamhet som president Obama stod värd för i fjol var ett viktigt steg i rätt riktning. Detta arbete måste fortsätta. Läs talet

”Om något land skulle försöka skaffa sig global hegemoni och dominera Västra Stilla havet, bör det tänka sig för två gånger, eftersom Kina och Ryssland är svåra att tas med vart och ett för sig, för att inte tala om båda tillsammans.”

Med de orden avslutas en ledartikel i den statliga kinesiska dagstidningen ”Global Times” den 12 september 2016 om innebörden av en rysk-kinesisk marin samövning i det Sydkinesiska havet.

USA har alltsedan det japanska anfallet på Pearl Harbor 1941 haft en marin närvaro i Västra Stilla havet för att förhindra att något land skulle kunna konkurrera med USA i militär styrka till havs. USA äger ö-gruppen Guam i Västra Stilla havet och anser sig vara en del av regionen. USA:s sjätte flotta är stationerad i Japan, och USA  har en närvaro med flyg- och markstyrkor i såväl Sydkorea som Japan samt mindre enheter  på Filippinerna. Artikeln i Global Times illustrerar en vilja att ändra på detta förhållande, med andra ord en revisionistisk tendens i  kinesisk säkerhetspolitisk diskurs. Läs artikel

Ryssland har placerat ut nya moderna luftvärnsmissiler med lång räckvidd nära Finlands gräns i Sankt Petersburg-området, rapporterar ryska medier. Missilerna är av typ S-400 Triumf och har enligt den ryska militären en räckvidd på upp till 400 kilometer. Det är Rysslands mest avancerade luftvärnsmissil som kan användas både mot inkommande missiler och mot stridsplan.

Enligt talesmän för Rysslands västra militärdistrikt är det frågan om två batterier som nu stationerats i Leningrads oblast (län) som omger Sankt Petersburg. ..

Det är S:t Petersburgs strategiska position som har lett till att Ryssland stärker sin arme nära gränsen mot Finland – inte att Ryssland upplever ett större regionalt hot. Den bedömningen gör forskaren Pauli Järvenpää, som arbetar vid det estniska försvarsministeriets internationella forskningsavdelning. Försvarsminister Jussi Niinistö ser inget nytt och konstigt med robotsystem nära den finska gränsen. Läs artikel

…Det tredje området är säkerhet. Flera uttryckte önskemål om att EU borde stärka samarbetet kring den militära krishanteringen. Det var någonting som även jag framförde. Sverige är positivt till ett EU som stärker sin krishanteringsförmåga både militärt och civilt. Det finns en klar förbättringspotential på det området. Jag var också tydlig med att Sverige inte kommer att stödja ett gemensamt försvar. Det var heller ingen på mötet som förespråkade det. Det fanns en enighet om att mer behöver göras i arbetet mot terrorismen. Där behöver vi framför allt förstärka samarbetet mellan medlemsstaterna. Läs hela rapporten