Länkar

Det är Sveriges vakande ögon mot hot från omvärlden.
Men 2020 faller F7:s två avancerade spanings- och ledningsplan för åldersstrecket.
– Skulle de inte finnas, så har vi sämre förutsättningar att upptäcka ett angrepp i ett tidigt skede, förklarar överste Lars Helmrich på F7…

Problemet är att planens elektronik blir äldre och 2020 saknas det pengar att hålla systemen igång. Deras framtid finns med stor sannolikhet i den stora materialutredning som görs just nu.

– Det finns egentligen två alternativ. Att förlänga livslängden på dem eller att nyanskaffa, menar Helmrich.

Både överbefälhavaren Micael Bydén och försvarsminister Peter Hultqvist är mycket medvetna om det analkande problemet. Klart är också att det inte går att vänta till 2020 med att fatta ett beslut om framtiden. Någon form av åtgärd måste till. Och det ganska snart. Det officiella namnet på planen är S100D Argus, men de brukar kallas ”Asken” vilket är en förkortning av engelskans beteckning på luftburen övervakning och stridsledning. Läs artikel

President Sauli Niinistö anser att Iltalehti-journalisten Olli Ainolas text om stora meningsskiljaktigheter mellan riksdagen och presidenten i de säkerhetspolitiska frågorna är obegriplig. Niinistö kommenterade saken i ett inlägg på finska på presidentens webbplats.

I helgens Iltalehti skriver Ainola att presidenten och riksdagen inte är ense om huruvida Finland står sida vid sida med de övriga EU-länderna och Nato då det gäller militärt försvar av Baltikum.

Enligt Ainola kretsar tvisten kring president Niinistö och tidigare utrikesministern Erkki Tuomioja (SDP). President Niinistö skriver att han verkat i gott samarbete med Tuomioja både under Tuomiojas tid som utrikesminister och som riksdagsledamot.

Niinistö tillägger att han hela tiden betonat att riksdagen har det sista ordet också i utrikes- och säkerhetspolitiska frågor.

Niinistö säger att Ainola erbjöds möjligheten att diskutera med presidenten för att reda upp saker och ting.

– Tyvärr tackade han nej. Läs artikel

Baltic Defence College students and staff joined over 1,200 participants from 24 countries in Sweden’s Combined Joint Staff Exercise 2017 (CJSE 17) from 18 to 28 April. The exercise prepares students to join multinational military staffs while simultaneously strengthening the tie between NATO and Sweden through the Partnership for Peace program.

Students and staff filled joint staff and trainer positions in the Swedish Armed Forces Headquarters and Land Component in Enköping, the Maritime Component in Karlskrona and the Air Component in Uppsala. Students were presented with a challenging scenario where they acted as the staff of NATO force charged to restore safety and security to a fictitious, civil war-torn country in a dynamic international environment. Trainers provided challenges ranging from refugee situations and irregular armed actors to aggressive neighbouring states all within a single scenario. Baltic Defence College students filled many of the lead roles in the exercise in areas including Operations Planning, Political Advisement and Civil-Military Cooperation, demonstrating the wide range of comprehensive skills the students had developed in Tartu over the previous eight months. Läs artikel

Högkvarteret (HKV) har förklarat att på grund av felaktiga prisindex (årsuppskrivningar) från finansdepartementet så saknar försvaret 6,5 miljarder kr 2017 tom. 2020 för att verkställa Försvarsbeslut 2015 (FB2015). Försvaret har därför som åtgärd

• a) sugit ur de sista reserverna i myndigheten för att verka för att det som än viktigast i FB2015 ska prioriteras,

• b) skjutit investeringar på framtiden och

• c) vädjat till regeringen om mer pengar.

Regeringen ger försvaret 485 miljoner kr mer i vårändringsbudgeten. Det är för sent att påverka senarelagda investeringar, men pengarna gör nytta och går att planera direkt. Vi stödjer denna mindre kompensationsåtgärd. Läs artikel

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov och utrikesminister Timo Soini diskuterade bland annat Ukraina, Syrien och Nordkorea, uppgav ministrarna på en presskonferens på Haiko gård i dag.

Soini ansåg att mötet var bra trots att flera av frågorna som togs upp var svåra. Ministrarna diskuterade också regionala frågor och Soini konstaterade att utrikeshandeln mellan länderna har ökat liksom också antalet ryska turister i Finland, vilket är glädjande…

Soini framhöll att läget i Ukraina fungerar som en broms för en normalisering av relationerna mellan EU och Ryssland. Han sade också att Minskavtalet om Ukraina inte har framskridit på önskat sätt.

Soini säger att han vädjade till Ryssland att landet ska använda sitt inflytande i den här frågan…

Lavrov berömde president Sauli Niinistös initiativ att förbättra säkerheten inom flygtrafiken över Östersjön genom att göra det obligatoriskt för militärflyg att använda transpondrar som gör planen synliga för den civila flygledningen i länderna.

Lavrov sade att Ryssland har utvidgat det här förslaget om flygsäkerhet för stridsflygplan, men att Nato fram tills helt nyligen inte reagerat på Rysslands förslag. Enligt Lavrov har Nato meddelat att de är redo att förhandla om frågan. Läs artikel

De nordiska länderna samarbetar allt mer då det gäller säkerheten i Östersjön. Det intygade de nordiska försvarsministrarna på torsdagen på en presskonferens i Åbo.

Vid ministermötet behandlades aktuella frågor, såsom säkerhetssituationen i regionen. Man diskuterade bland annat Rysslands militära aktivitet i Östersjön, terrorhot mot nordiska länder, falska nyheter och cybersäkerhet…

Försvarsministrarna diskuterade också de ryska militärplan, som skapade oro då de förra våren flög mycket nära andra länders flygplan så att flera farliga situationer uppstod.

– Aktiviteten i Östersjön har avtagit, delvis för att Ryssland är mer engagerat i Syrien, men vi vet att Ryssland igen kommer att ha militärövningar i området. Vi ska hoppas att det inte uppstår några skador, sade Finlands försvarsminister Jussi Niinistö (Sannf)…

På grund av Rysslands aggressiva attityd kommer Danmark att rikta mer uppmärksamhet på Östersjön.

– Länderna kring Östersjön är sårbara, men tillsammans utgör de nordiska länderna en stark militär makt. Som Natomakt måste vi också tydligt visa att Natofördragets överenskommelse gäller, att en attack mot ett medlemsland ska betraktas som en attack mot alla, sade Danmarks försvarsminister Claus Hjort Frederiksen.

– Finland och Sverige har en liten annan syn på Ryssland än Natoländerna, men vi har en likadan oro för vad situationen kan leda till. Därför samarbetar de nordiska länderna kring utrustning, övningar och att utbyta information, tillade Niinistö.

På mötet enades Finland, Sverige, Danmark och Norge om att fortsätta projektet med att skaffa likadana stridsuniformer. Försvarsministrarna uttryckte en klar vilja att gå vidare med projektet. Nu ska Norge utreda juridiska frågor kring anskaffningen och användningen av likadana terrängdräkter och underställ. Avsikten är att kläderna ska kunna tas i bruk 2021. Läs artikel

Våra länder vill stärka genomförandet av icke-spridningsfördraget, och verkar för att alla länder ska ansluta sig till det, skriver utrikesministrar Timo Soini och Margot Wallström i Hufvudstadsbladet.

År 2020 fyller icke-spridningsfördraget (NPT) 50 år. Denna vecka inleds i Wien arbetet med att förbereda den översynskonferens som då äger rum. Finland och Sverige kommer att vara aktiva både under förberedelserna och under översynskonferensen. Mycket står på spel, och utmaningarna är stora. Det internationella läget är spänt, och motsättningarna mellan stormakterna har ökat. Icke-spridningsfördraget är vårt viktigaste verktyg för att förhindra att fler länder skaffar kärnvapen. Våra länder vill stärka genomförandet av fördraget, och verkar för att alla länder ska ansluta sig till det…

Under tidigare översynskonferenser har kärnvapenstaterna lovat att reducera sina vapen och att vidta andra åtgärder för att minska kärnvapnens roll och hotet från dem. Istället för att världen rör sig bort från kärnvapen, så sker en modernisering av dem, och på sin håll görs till och med uttalanden om faktisk användning av kärnvapen.

Vi uppmannar kärnvapenstaterna att infria sina tidigare löften, och att göra nya utfästelser om att minska sina strategiska och taktiska kärnvapen.

Vi kommer att framhäva vikten av att kärnvapenstaterna drar ner beredskapsnivån för sina kärnvapen för att undvika att kärnvapen används av misstag. Ett annat krav från vår sida är att det fullständiga provstoppsavtalet ratificeras av alla så att det äntligen kan träda i kraft, tjugo år efter det att det färdigförhandlats.  Vi vill också att kärnvapenstaterna lämnar bindande utfästelser om att inte använda kärnvapen mot icke-kärnvapenstater. Vikten av verifikation kommer att understrykas liksom våra länders kompetens inom området. Läs uttalandet

Under några veckor genomför försvarsmakten olika transportövningar, där bland andra amerikanska Chinook helikoptrar ingår.

– Dessa är ganska ovanliga att sikta i Sverige och kan säkert väcka en del uppmärksamhet, säger Lasse Jansson, kommunikationschef för försvarsmaktens helikopterflottilj.

Övningarna är en uppvärmning inför försvarsmaktsövningen Aurora 17 – en nationell övning som kommer att genomföras i september.

– Den är nationell och den största i sitt slag på 20 år, säger Lasse Jansson.

Aurora 17 genomförs för att öka den militära förmågan för att kunna möta ett angrepp mot Sverige. Läs artikel

Et flertall på Stortinget vil at regjeringen offentliggjør den såkalte landmaktutredningen. Dermed får Venstre gjennomslag for sitt krav om at Hærens og Heimevernets framtid kan debatteres offentlig – før valget.

Flere partier på Stortinget har reagert sterkt på at utredningen som i realiteten kan avgjøre både Hærens og Heimevernets framtid, ikke skulle offentliggjøres før etter valget i høst. Resultatet ble et forslag fra Venstre om å tvinge regjeringen til å offentliggjøre. I dag fikk dette forslaget, noe overraskende, flertall. Formell votering er ikke før 15. mai, men nå tyder alt på at en samlet opposisjon rett og slett beordrer regjeringen til åpenhet rundt utredningen. Läs artikel

German Chancellor Angela Merkel, on a rare visit to Russia, said that Berlin and Moscow had to keep talking despite their disagreements, but those same differences overshadowed her talks with Russian President Vladimir Putin on Tuesday.

At a news conference following a meeting in the Russian Black Sea resort of Sochi, diverging positions were aired over Syria, Ukraine, Russian respect for civil rights, and allegations Moscow is interfering in other countries’ elections…

On the conflict in eastern Ukraine, where pro-Moscow separatists are fighting Kiev’s rule, Putin and Merkel said they agreed on the need for the full implementation of the Minsk agreement, an internationally-brokered peace deal that is now effectively stalled. Läs artikel

Övergripande har Rosenius rätt i sina iakttagelser om att vi borde ha en bättre försvarseffekt och därmed ha en högre ambition. Rosenius argumenterar i den senare delen av sitt inlägg för detta men också för förändrad mix av förbandsstrukturer, volymer, ökad rörlighet m m. Där är vi inte nu.

MSD 16 är skriven utifrån ett realistiskt perspektiv och ska för Försvarsmaktens personal återspegla vad vi kan göra med det vi har här och nu (och ett par år in i framtiden). MSD 16 ska också sätta de militärstrategiska ambitionerna för försvarsplaneringen så att strategi, planer och resurser hänger ihop…

Rosenius skriver att ordet möta ”inte förpliktigar till mycket” samt att begreppet undvika att förlora ”inte torde leda till initiativkraft”. I doktrinens konceptdel förklaras hur dessa begrepp tolkas; ”balans mellan offensivt och defensivt agerande, säkerställa tillräcklig uthållighet för att kunna fortsätta striden under lång tid med bibehållen handlingsfrihet och med alla till buds stående medel.” Detta representerar en väl avvägd ambition för att kunna öka uthålligheten (för att öka den politiska handlingsfriheten och skapa utrymme för att få stöd). En högre ambition med de resurser som är tillgängliga kan starkt begränsa handlingsfriheten. Orden ”med alla till buds stående medel” syftar dels till att understryka att det är här och nu, med tillgängliga resurser som avses, dessutom att: vi ger aldrig upp. Det var länge sedan detta senast tydligt uttrycktes och har varit ÖB:s budskap till Försvarsmaktens personal och chefer. Läs artikel

För två år sedan återinförde Litauen värnplikt när det säkerhetspolitiska läget hastigt förändrades. Hittills har drygt 6 000 rekryter utbildats. Samtliga har anmält sig frivilligt.