Länkar

Flaggkommandør (p) og forsvarsekspert Jacob Børresen understreker at den store amerikanske interessen for Norge trolig er et utslag av USAs egne ønsker i nordområdene.

– Tre statsråder, flere firestjernes generaler, kongressdelegasjoner… Er ikke det ganske uvanlig?

– Uvanlig og uvanlig. Det har alltid vært slik at i NATOs historie at USAs tilstedeværelse i i Norge og Norges  nærområde har vært betinget av amerikanske verdier og prioriteringer. Nå, når Russland igjen igjen er blitt en trussel, og det igjen er fokus på det nasjonale forsvaret, da kommer amerikanerne tilbake. Mitt prinsipielle syn er at det ikke primært er av hensyn til forsvaret av Norge, men av hensyn til amerikanske interesser og prioriteringer, sier Børresen til Aldrimer.no…

Torbjørn Bongo, forbundsleder i Norges Offisersforbund (NOF), synes det er påfallende at USA har sendt så mange toppolitikere og forsvarstopper til Norge. Han mener det er åpenbart at Norge og nordområdene er blitt viktigere. Så mange? Jeg hadde ikke tenkt på det på den måten. Men når du sier det, er det egentlig ikke så overraskende. Det føyer seg inn i det vi ser også i NATO-sammenheng. Det er «back to basics» og et økt fokus på nordområdene, sier Torbjørn Bongo.

Forbundslederen i Norges offisersforbund (NOF), tror ikke det er noen tilfeldighet at så mange USA-topper kommer til Norge i løpet av kort tid. Han peker på flere saker, som Andøya-nedleggingen, manglende norsk leveranse av maritim etterretning, amerikanske P-8-fly samme sted, og U.S. Marines på Værnes. Alle kan bidra til å trekke amerikansk personell hit. Samtidig har den russiske aktiviteten økt betydelig. Norge og nordområdene er blitt viktigere, uten at man nødvendigvis kan peke på en enkelt sak, mener Bongo.

– Dette bekrefter også et bilde der både Russland og nordområdene er blitt viktigere for amerikanerne. Trusselen har økt. Det synes jeg er en erkjennelse vi skal reflektere over, sier Bongo til Aldrimer.no. Läs artikel

Över 5 000 personer deltar i Flygvapnets övning Ruska 17 som inleds i dag. Sveriges flygvapen deltar också i övningen och det är första gången som svenska plan övar på att försvara Finland.

According to Kristin Ven Bruusgaard, concerns in the West that Russia is lowering its threshold for the use of nuclear weapons are misplaced. Nuclear weapons remain Russia’s most important deterrence asset. However, Ven Bruusgaard also points out that Russia’s conventional and non-military capability advances, and a more restrictive nuclear strategy, demonstrate that Russia is actually less likely to use nuclear weapons early in a conflict today than even 10 or 15 years ago.

As Russia’s Zapad 2017 strategic exercise finishes, Russia-watchers and nuclear hawks will be looking for evidence of Russia’s alleged “lowered nuclear threshold”. This lowered threshold has become a key concern in recent years for Western policymakers watching Russia’s active military signaling. The official way of expressing this concern is to say that nuclear-armed regional adversaries should not think they “can escalate their way out of failed conventional aggression.” That is, a regional adversary (such as Russia) will not get away with conventional aggression against U.S. allies (such as the Baltic countries) by threatening to use or using nuclear weapons. Läs artikel

År 2010 följde jag under några månader en grupp svenska soldater i Afghanistan, ett unikt projekt eftersom jag inte hade några hämmande restriktioner utan kunde följa soldaterna ut på uppdrag, in i strider. Detta resulterade i boken ”Krigare”, den första ingående skildringen av vad svenska soldater egentligen gjorde på plats.

Men om den föreslagna lagändringen om utlandsspioneri som även omfattar journalister skulle klubbas igenom, lär det vara slut på sådana projekt. Det står klart efter att ha läst utredningens betänkande (SOU 2017:70) om förändringen av spionerilagen, som det varit märkligt tyst om. Man vill alltså kriminalisera att känsliga uppgifter som Sveriges internationella samarbeten om fred och säkerhet sprids. Gott så, nuvarande lagstiftning räcker inte till och när till och med en generaldirektör ger bort försvarshemligheter kan det sannerligen behövas en uppstramning när det gäller säkerheten…

Vad innebär det i praktiken? Att en reporter som följer svensk trupp i strid inte kan rapportera om en annan nation av misstag dödar civilbefolkning? Att det blir straffbart att avslöja detaljer om Sveriges samarbete med Nato eller valfritt land? Att det blir omöjligt att publicera hemliga uppgifter om korruption inom FN? Att en ansvarig utgivare kan åtalas om ett land drar sig ur förhandlingar på grund av att känsliga uppgifter publicerats? Läs artikel

Årets fredspris er et spark til de land som ikke vil undertegne FN-traktaten om forbud mot atomvåpen, blant dem Norge, mener ekspertene. Norge er et av flere NATO-land som ikke vil slutte opp om FN-traktaten om forbud mot atomvåpen, slik drøyt 50 land har gjort siden juli.

– Nobelkomiteen viser at den er dundrende uenig med Norge og andre land som ikke har undertegnet, sier PRIO-direktør Henrik Urdal til NTB.

– Denne prisen er selvsagt en pris som vil legge press på de stater som har valgt å stå utenfor FN-traktaten, sier han.

Seniorforsker Sverre Lodgaard ved Norsk Utenrikspolitisk Institutt (NUPI) UPI mener atommaktene holder fast ved sitt arsenal fordi de tror at det har en militær og politisk nytteverdi. Läs artikel

Regeringens linje är att steg för steg stärka det nationella försvaret genom breda överenskommelser. Aurora blir ett viktigt underlag i detta långsiktiga arbete, skriver Peter Hultqvist (S).

Den första försvarsmaktsövningen och den största nationella övningen på mer än 20 år – Aurora – är nu avslutad. Till skillnad från andra försvarsgrensvisa övningar så övades nu den samlade förmågan i svensk försvarsmakt genom deltagande från alla delar av Försvarsmakten. Redan nu kan vi konstatera att Aurora uppfattats som en tydlig svensk säkerhetspolitisk signal om att Sverige bidrar till stabiliteten i vår del av Europa, att övningen haft en tydlig effekt på svensk militär förmåga och att Sverige menar allvar med att förbereda för att ge och ta emot hjälp av andra länder i en krissituation. Dessutom innebar Aurora en mycket tydlig markering om att Sverige nu fokuserar på ökad förmåga i det nationella försvaret. Denna positionsförflyttning av försvarspolitiken är nu med önskvärd tydlighet manifesterad…

Under övningen har vi också kunnat notera att budskap spridits om att detta var en ”krigsövning”, hade ”eskalerande effekt” och var arrangerad av Nato. Detta är desinformation om övningen. Övningens scenario, som handlade om försvar av Sveriges suveränitet, stämmer överens med den självförsvarsrätt som är förankrad i FN-stadgan. Detta kan knappast anses som ”eskalerande”. Inbjudningarna till övningen kom från Sverige och Nato deltog inte ens i övningen. Däremot samverkade vi med länder vi normalt övar med och är partners till. Tyvärr fanns det även medier som använde sig av delar av denna retorik vilket är beklagligt. Läs artikel

Utrikesminister Margot Wallström:

– Det är förstås roligt. Det är välförtjänt och det är på tiden. Det är en organisation som har arbetat hårt sedan 2007 utifrån en moralisk och humanitär synvinkel.

Tidigare utrikesministern Carl Bildt är dock inte lika positiv:

”Den norska Nobelkommittén går sin egen väg, men kärnenergiavtalet med Iran har uppnått något konkret och skulle ha förtjänat ett pris”, skriver han på Twitter. Läs artikel

Finland har samma mål men följer en annan väg, säger utrikesminister Timo Soini (Blå) om beslutet att stanna utanför FN:s avtal mot kärnvapen.

Soini påminner om att Finland förbundit sig att vara kärnvapenfritt genom att vara del av icke-spridningsavtalet.
I sig är det bra att arbeta för fred och en kärnvapenfri värld, sade utrikesministern om fredspristagaren ICAN. Läs artikel

…Ut­ri­kes­mi­nis­ter Mar­got Wall­ström (S) hade lite pro­blem. Själv­fal­let gra­tu­lerade hon ICAN till priset. Hon var med på FN-kon­fe­rensen när kärn­va­pen­för­budet for­mu­lerades. Sam­ti­digt på­går in­ten­siva för­hand­lingar i re­ger­ingen om Sve­ri­ge ska ra­ti­fi­cera det här av­talet, efter­som Nato är emot.
Visst har FN:s för­bud mot bio­lo­giska och ke­miska va­pen i stort sett varit fram­gångs­rika, även om Iraks Sad­dam Hussein och Sy­ri­ens Bashar al As­sad an­vänt kem­va­pen som ter­ror mot in­terna mot­stån­da­re. För­buden mot per­son­mi­nor och klus­ter­bomber har bi­dragit till att minska an­vändningen av des­sa grymma va­pen.
Kärn­va­pen om­fattas av an­dra kon­ven­tioner, främst icke­spri­dnings- och prov­stopps­av­talen, som båda stad­gar suc­ces­siv av­veckling. Vik­tigare än ett nytt för­bud är att få dem att fun­gera ef­fek­tivare.
Några som verk­li­gen gjort skill­nad re­dan är för­hand­la­rna bak­om av­talet med Iran om att stoppa kärn­va­pen­för­be­re­del­serna. De borde fått priset. Läs ledaren

Regjeringen har hele tida hevdet at de amerikanske soldatene i Norge bare er her midlertidig, ett år av gangen. Men i amerikanske forsvars­dokumenter legges det planer for flere år fram i tid.

– Prøveordningen innebærer at de amerikanske styrkene roterer, og det er ikke snakk om en fast base for amerikanske styrker i Norge eller etablering av en amerikansk base i Norge.

Det sa forsvarsminister Ine Eriksen Søreide (H) i oktober i fjor, da det ble klart at soldater fra det amerikanske marinekorpset skulle stasjoneres på Værnes. Det siste året har regjeringen konsekvent avvist at de amerikanske soldatene utgjør et brudd på norsk basepolitikk – seinest i juni i år, da regjeringen forlenget avtalen med amerikanerne til ut 2018…

I et annet dokument – en plansje datert 1. desember i fjor – viser marinekorpset til ulike planer for utbygging av baser i Norge. Deler av dokumentet er sladdet, men det kommer fram at amerikanerne planlegger å bygge fire ulike bygg for vedlikehold og lagring av drivstoff på Værnes (se bilde). Plansjen viser også at amerikanerne vil bygge en kaserne, et bygg for kommando- og kontrollsystemer, samt tre hangarer for henholdsvis kampflyene F-35, helikopteret MV-22 og transportflyet C-130. Disse byggene er lokalisert til et ukjent sted i Norge og skal settes opp i perioden fram mot 2021.

Norsk basepolitikk, eller den såkalte baseerklæringen, er opprinnelig et brev Gerhardsen-regjeringen sendte for å berolige Sovjetunionen da Norge ble med i Nato i 1949. Brevet er ingen kontrakt eller bindende avtale, men et løfte der det heter at «den norske regjering vil ikke tiltre noen overenskomst med andre stater som innebærer forpliktelser for Norge til å åpne baser for fremmede makters stridskrefter på norsk territorium så lenge Norge ikke er angrepet eller utsatt for trusler om angrep». Läs artikel

Den Norske Nobelkomite har bestemt at Nobels Fredspris for 2017 skal tildeles the International Campaign to Abolish Nuclear Weapons (ICAN). Organisasjonen får prisen «for sitt arbeid med å påpeke de katastrofale humanitære konsekvensene av enhver bruk av atomvåpen og for sin banebrytende innsats for å få til et traktatfestet forbud mot slike våpen». Det skriver komiteen i sin pressemelding om tildelingen…

Nobelkomiteen skriver i sin begrunnelse at de er klar over at «et folkerettslig forbud ikke vil avskaffe et eneste atomvåpen». Men arbeidet til ICAN ses på som en begynnelse, er viktig for holdninger til atomvåpen, og kan være en oppfordring til atommaktene, mener Nobelkomiteen.

«Det er i år 71 år siden FNs Generalforsamling, i sin aller første resolusjon, tok til orde for atomnedrustning og en atomvåpenfri verden. Den Norske Nobelkomite vil med årets pris hylle ICAN for å ha gitt arbeidet for å nå dette målet en ny giv. Nobelkomiteen er klar over at et folkerettslig forbud i seg selv ikke vil avskaffe et eneste atomvåpen, og at verken de statene som allerede har atomvåpen eller deres nærmeste allierte, så langt støtter avtalen. Komiteen vil vektlegge at de neste skrittene mot en atomvåpenfri verden må involvere de atomvæpnede statene. Årets pris er derfor også en oppfordring til disse landene om å innlede seriøse forhandlinger med sikte på en skrittvis, balansert og nøye kontrollert avskaffelse av verdens nær 15.000 atomvåpen», skriver Nobelkomiteen på sin hjemmeside. Läs artikel