Länkar

Russland skrur stadig opp den sikkerhetspolitiske temperaturen i nord. Seilingsaktiviteten til den russiske marinen er tredoblet de siste fem årene. Amerikanerne øker samtidig sin maritime overvåking i nord, i tett samarbeid med Norge.

Forsvarets operative hovedkvarter (FOH) forsøker intenst å late som om den økede frekvensen av amerikanske overvåkingsflyvninger i nordområdene og Barentshavet med P-8A Poseidon fra US Navy er rutinemessig. Det greier de bare sånn halvveis. Kunnskapsrike mennesker med litt historikk innabords slår fast at det selvsagt har vært slik at amerikanerne også tidligere har vært innom og mellomlandet på Andøya flystasjon i forbindelse med øvelser og trening. Men det er lenge siden den amerikanske MPA-aktiviteten (MPA: maritime patrol aircraft) har hatt en slik intensitet i nord slik den har nå…

Normalt opererer de amerikanske overvåkingsflyene fra Keflavik Air Base på Island. Men det skjer noe i nord som gjør at Norges allierte mener det er nødvendig å oppgradere overvåkingsdekningen fra Barentshavet. Aldrimer.no har de siste par ukene forsøkt å få svar fra det amerikanske forsvaret på hvorfor flere amerikanske overvåkingsfly og allierte tankfly de siste er blitt eskortert til og fra Island med F-15 Eagle jagerfly fra US Air Force. Det forteller militære kilder til Aldrimer.no. Eskortevirksomheten er enten trening/øving eller en indikator på et øket trusselnivå i nordområdene. ..

Russiske myndigheter opplyste 29. oktober i år at aktivitetsnivået til den russiske marinen, herunder for Nordflåten i nord, er tredoblet de siste fem årene. I et intervju med militæravisen «Krasnaya Zvezda» (Røde stjerne) slo Russlands marinesjef, admiral Vladimir Korolyov, fast at antall seilingsdøgn har økt fra 5900 døgn i 2013 til 17.100 dager for 2017.På norsk side var det The independent Barents Observer som var først med å melde de nye tallene fra russisk side…

Dersom USA tar over hovedansvaret for den maritime overvåkingen i Barentshavet vil det representere en slik endring. Det vil også være et skritt i retning av en farligere situasjon i nord. Vår russiske nabo reagerer generelt mer fiendtlig på amerikansk og andre lands nærvær i nord enn hva gjelder det norske Forsvaret. Er det en pris vi er villig til å betale, som en konsekvens av at regjeringen ikke bruker nok penger på landets nasjonale forsvar? Läs artikel

…Sweden was the first western country to establish diplomatic relations with Vietnam. This was in 1969, and since then we have been supporting and engaging with Vietnam, not least through development cooperation programmes that have helped Vietnam build hospitals and much-needed industries, and introduce various reforms in fields such as research, law, health, economics and human rights. Vietnam has made huge and rapid progress over the last 30 years, and bilateral development cooperation has come to an end…

Sweden’s commitment to multilateral cooperation and our staunch defence of international law are rooted in the realisation that our own security depends on this rules-based international order, where the sovereignty and territorial integrity of all states, both large and small, are respected globally.

Safeguarding the principles of free trade and the multilateral trading system is crucial to global economic development. The UN Convention on the Law of the Sea (UNCLOS) sets out the legal framework within which all activities in the oceans and seas must be carried out. It facilitates free and open trade, includes well-established rights to freedom of navigation and overflight, and supports the peaceful resolution of maritime disputes. Sweden welcomes the ongoing talks on a Code of Conduct (CoC) between ASEAN and China, and hopes for a swift implementation of the 2002 Declaration on the Conduct of Parties in the East Sea.

In our own region, we must not forget the conflict in Ukraine, Russia’s aggression and violations of international law. Sweden and the EU underscore the importance of the Minsk agreements and reiterate our support for the sovereignty, territorial integrity and independence of Ukraine within its internationally recognised borders, and call upon Russia to do likewise. Läs talet

I propositionen föreslår regeringen att riksdagen godkänner att Sverige deltar i det permanenta strukturerade samarbetet inom ramen för
Europeiska unionen. Samarbetet är ett led i uppföljningen av EU:s globala strategi och erbjuder ett ramverk för utveckling av militära
förmågor.
I propositionen föreslår regeringen även att riksdagen beslutar om förkortad motionstid. Läs propositionen

Anm: Samarbetet ,Permanent Structured Cooperation, förkortat  Pesco  har kommenterats på den här sajten.

USA planlegger å selge et omfattende missilsystem til Polen. Det dreier seg blant annet om Patriotbakke til luft-raketter, radarer, styringssystemer og kommandosystemer…

Polen-ekspert og NUPI-forsker Jakub M. Godzimirski sier at kjøpet kan forklares både med historiske forhold og den nåværende sikkerhetssituasjonen…

Godzimirski tror også at forholdet til USA spiller en viktig rolle i det som nå kan bli en av Polens største forsvarsinvesteringer noen sinne. Han peker på at USAs president Donald Trump nylig var på besøk i landet, og at polske myndigheter har et ønske om å være en viktig strategisk partner for USA.

På litt sikt kan Patriot-systemet bli en viktig del av et større NATO/USA-ledet  luftforsvarssystem. Da kan det også være viktig ikke bare i konvensjonell krigføring, men til forsvar mot strategiske missiler – med eller uten atomstridshoder. Läs artikel

När USA:s försvarsminister James Mattis besökte Finland hade Niinistö uttryckt att Finland bör ordna en storkrigsövning som motsvarar Sveriges Aurora-övning. Niinistö hade även diskuterat krigsövningen med Mattis…

President Sauli Niinistö uppmanade försvarsministern att använda termen ”huvudkrigsövning”, som ordnas i slutet av alla beväringars värnpliktstjänst…

Enligt försvarsutskottets ordförande Ilkka Kanerva (Saml.) var ”storkrigsövning” ett misslyckat ordval av försvarsminister Niinistö. Enligt Niinistö har han aldrig använt ordet.

– En övning där man skulle träna på att ta emot internationellt militärt stöd skulle vara en bra idé, säger han.

Försvarsutskottets vice ordförande Mika Kari anser att Niinistö var förhastad i sina uttalanden. Kari tycker det är frustrerande att Niinistö uttalade sig om en krigsövning till andra länder. Särskilt utan att ha diskuterat saken med president Sauli Niinistö…

Vänsterförbundets Paavo Arhinmäki förhörde försvarsministern i det utrikespolitiska utskottet.

– Att försvarsministern kringgår utrikes- och försvarspolitisk ledning bådar inte gott för Finlands utrikespolitiska trovärdighet. Läs artikel

…Vi kan se tre trender som kan undergrave fellesskapet i NATO. Den første, og mest åpenbare, handler om USAs rolle. Uten USA forsvinner NATO. President Donald Trumps mange kontroversielle uttalelser har skapt usikkerhet blant de allierte om hvorvidt USA står ved sine allianseforpliktelser. Men her er også en utfordring som stikker dypere enn Trump…

Noe av USAs tilbaketrekning er en realitetsorientering. Vestens relative makt i verden er i nedgang. Målt i BNP, handel og produktiv befolkning, synker den til fordel for Kina og Asia. Asias vekst gjør uansett at USA ser langt mer den veien enn mot Europa, også sikkerhetspolitisk. Russland kom tilbake på radaren i Pentagon i 2014, men anses nok som en mer håndterbar strategisk utfordring enn Asia…

NATO leter stadig etter en meningsfull rolle på den sørlige flanken, men det er og blir krevende for en forsvarsorganisasjon. Resultatet er at vi kan ende opp med et NATO hvor et rikt nord med et modernisert forsvar ser østover, og hvor et svakere utrustet sør fokuserer på krevende og løpende kriseoppgaver…

Hva betyr disse trendene for norsk forsvars- og sikkerhetspolitikk? Vi har tradisjonelt vært ganske flinke til å kombinere solid støtte til NATO med sterke bilaterale bånd til USA. Men et fremtidig stadig mer Asia-fokusert eller innadvendt USA, som viser mindre interesse for Europa, vil svekke både NATO og Norges sikkerhet. Läs artikel

…The redistribution of economic and military power, most notably towards Asia, continues to contribute to the relative decline of the West. Both hard and soft power instruments influence the geostrategic power balance. China’s economy became the world’s biggest in Purchasing-Power-Parity (PPP) terms in 2014. China’s GDP is projected to overtake the USA in 2026-2028, even with its gradually slowing growth rate. India has the potential to become the second largest economy in the world by 2050 in PPP terms. While the future and exact pace of the shift in global economic power to Asia is difficult to predict, the general direction of change and the historic nature of this shift are clear. The global economic power shift away from the established, advanced economies in North America, Western Europe and Japan is likely to continue to 2035 and beyond…

As a consequence of these developments, a geostrategic power transition is taking place in the Asia-Pacific region that has created a dual hierarchy with a potential for competition: security provided by the USA and economy led by China. This is likely to create uncertainties and insecurities across the region. The growing importance of maritime commerce to all Asia-Pacific economies, combined with the absence or disregard of international laws, treaties or institutions equipped to manage conflicting interests, might also increase the potential for confrontation in the region. Läs rapporten

För myndigheterna i Finland och Sverige ordnas i november en övning som fokuserar på informationspåverkan. Temat för övningen är bemötande av hot av nya slag i informationsomgivningen. Syftet med övningen är att utveckla samarbetet och samordningen mellan länderna samt att utbilda tjänstemän så att de kan upptäcka och bemöta informationspåverkan. Läs pressmeddelande

Regeringen måste lyfta in beredskapsaspekterna i sin flygstrategi. Det nuvarande systemet gör att de regionala flygplatserna är lika utsatta som landets hamnar, skriver Peter Larsson.

Under senaste året har rådigheten över svenska hamnar varit i fokus. Äger enskilda kommuner rätten att sälja ut eller teckna in avtal med utländska företag, t o m med Ryssland? Eller väger statens försvarsintressen tyngre? Turerna kring hamnarna i Karlshamn, Slite, Fårösund och nu senast i Gävle, har alla illustrerat dilemmat.

Sverige har valt att dela upp ägandeformen för sina flygplatser. Staten har valt ut de stora, med Arlanda i spetsen, som har så stora överskott till följd av många flygrörelser, att de också går med vinst. Däremot får kommunerna själva finansiera de mindre, långt mindre lönsamma flygplatserna. Dessa flygplatser är livsviktiga för de enskilda orterna men de låga passagerarvolymerna möjliggör inte några större intäkter för dessa flygplatser…

Regeringen fastställde i början på året en ny flygstrategi men ingenstans togs dessa beredskapsaspekter upp i strategin. Nu vet vi att regeringskansliet tittar över själva stödformen för våra regionala flygplatser. Vi hoppas därför att regeringen nu verkligen ser till de samlade nationella behoven.

Våra flygplatser är viktiga både av tillgänglighetsskäl men också av försvarsskäl. Läs artikel

Den 15 december överlämnade regeringens särskilde utredare Björn von Sydow betänkandet Forskning och utveckling på försvarsområdet till regeringen. von Sydow föreslår i sitt betänkande bland annat att mellan 200 och 300 miljoner kronor tillförs Försvarsmaktens forsknings- och utvecklingsverksamhet (FoU) för att öka Försvarsmaktens operativa förmåga…

Utredningen lämnar även förslag om ökad samordning och samverkan mellan olika aktörer inom såväl den militära FoU-verksamheten som motsvarande verksamhet i övriga totalförsvaret. Liksom att resultat från civilt driven forskning och utveckling i ökad utsträckning bevakas och värderas för Försvarsmaktens behov. Det bör, enligt utredningen, även ske en fördjupning av Sveriges bi- och multilaterala försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten. Läs pressmeddelande

Från att sedan över 75 år vara ett otvivelaktigt, viktigt stöd till våra reguljära förband har det hänt och händer det saker. Rollerna är ombytta då Hemvärnet till numerären blivit den stora aktören i Försvarsmakten med kontrakterade frivilliga som kliver in på övning några dagar om året och som ställer upp när det behövs, både för försvar och civila insatser…

Hemvärnet har blivit en maktfaktor och önskemål kring statushöjning har påtalats på både låg och hög nivå, bl a av hemvärnschefen själv. Är det en bra lösning att göra dessa led till en egen försvarsgren, troligen efter norsk modell? Tja, varför inte men åter igen måste vi absolut först sätta fokus på att återskapa en beständig volym och förmåga hos värnpliktsförsvaret.
Det ligger en fara i att göra om något befintligt istället för att laga vad som är trasigt. Särskilt om det ser ut att kunna bli billigare, skänka politisk poäng och rikta blicken bort från det uppenbara. Eller är betänklighterna som framställs här felaktiga?..

Är detta en naturlig utveckling även hos oss eller borde vi se till att istället återuppbygga det svenska försvaret ”från andra hållet”, se till att myndigheter i kris kommer på rätt köl och att nedlagda, viktiga organisationer återuppstår? Det är ärligt svårt och lite otäckt att rota i det här men det gör det ännu mer viktigt att lyfta fram för att kunna diskuteras! Läs artikel

Under veckan som gått har stora delar av marinen genomfört en beredskapsövning ihop med enheter ur flygvapnet, finska örlogsfartyg och amerikanskt marinflyg. Tillsammans har de bland annat tränat ledningsstrukturen från taktiskt nivå ned till enskilt förband i en förhöjd konfliktnivå…

– Samarbete och övning med såväl andra stridskraftsslag som andra nationer bidrar till att öka marinens interoperabilitet. I förlängningen bidrar detta till att vidmakthålla och utveckla förmågan att verka multinationellt i den marina miljön, säger flottiljamiral Anders Olovsson, marintaktisk chef. Läs pressmeddelande