Redaktionen

…Överbefälhavaren (ÖB) Micael Bydén angav i februari i en hemlig skrivelse ett antal åtgärder för att snabbt höja försvarets effekt. Enligt vad DN erfar täcks huvuddelen av vad ÖB begärde för 2017 av de cirka 400 miljoner som nu tillförs Försvarsmakten.

Konkret innebär det att stridsgruppen på Gotland som helt saknat luftvärn utrustas med Luftvärnskanonvagn 90. Redan i september kommer fyra vagnar till Gotland för att öva. De kan bekämpa attackhelikoptrar och transportplan som luftlandsätter trupp.

– Det är en förmåga vi helt saknat på Gotland. Det innebär avsevärt höjd effekt genom att det tvingar en motståndare till ett annat uppträdande, säger en militär expert till DN.

De 400 miljonerna ska också gå till utökad incidentberedskap med flyg och fartyg, mer omfattande militära övningar, reservdelar och nya fordon till hemvärn och flygbaser. Läs artikel

Nato-länderna ökade sina försvarsbudgetar med 3,8 procent under fjolåret, enligt försvarsalliansens årsrapport. Rumänien, Lettland och Litauen är på väg att ansluta sig till de länder som försvarar sig med motsvarande minst 2 procent av sin BNP…

Fortfarande är det ändå bara fem länder – USA, Grekland, Storbritannien, Polen och Estland – som når upp till alliansens målsättning om att ha försvarsbudgetar som motsvarar minst 2 procent av landets BNP.

Stoltenberg räknar dock med att Rumänien i år och Lettland och Litauen nästa år ska ansluta sig 2-procentsklubben. Övriga länder har ytterligare några år på sig. Natoledarna bestämde vid sitt toppmöte i Wales 2014 att alla ska sträva mot att nå målet senast år 2024. Läs artikel

Regeringen och partierna bakom försvarsuppgörelsen är överens om att tillföra 500 extra miljoner kronor under 2017 till ökad militär förmåga och en förstärkt förmåga inom totalförsvaret. Beslutet om förstärkt ekonomi för 2017 är baserat på underlag från Försvarsmakten.

Det enskilt viktigaste under försvarsinriktningsperioden 2016-2020 är att öka den operativa förmågan i krigsförbanden och att säkerställa den samlade förmågan i totalförsvaret. Utöver de satsningar som redan genomförs är partierna bakom försvarsuppgörelsen (S, MP, C, KD och M) överens om att under 2017 tillföra ett ekonomiskt tillskott på ytterligare 500 miljoner kronor. Med det läggs grunden för en ökad militär förmåga och en förstärkt förmåga inom totalförsvaret.

Beslutet om förstärkt ekonomi för 2017 är bland annat baserat på underlag från Försvarsmakten och innebär bland annat resurser till förstärkningen av Stridsgrupp Gotland med luftvärnsförmåga från och med 2018, stärkt motståndskraft mot cyberangrepp samt förstärkning till totalförsvarsplaneringen inklusive att ekonomiska resurser för detta fördelas till kommuner, landsting och länsstyrelser. Läs pressmeddelande

…Forholdet mellom NATO og Russland har i de siste tre årene vært inne i en negativ spiral, drevet frem av uforenlige virkelighetsoppfatninger og gjensidig mangel på tillit.

Denne situasjonen stiller store krav til partenes ansvarlighet og evne til episodehåndtering og eskaleringskontroll….

Samtidig erkjennes det, på russisk så vel som på norsk side, at det finnes bilaterale samarbeidsområder som i størst mulig grad bør skjermes mot nevnte svingninger i Russlands forhold til Vesten. Samarbeidet innen kystvakt, grensevakt, søk og redning, og Barentssamarbeidet, er åpenbart blant disse. Slikt samarbeid bidrar også til å bygge tillit på regionalt og mellomstatlig nivå.

De endrede forutsetningene tilsier at det kan være hensiktsmessig også for NATO som allianse å nedjustere ambisjonsnivået for sitt forhold til Russland, og inntil videre fokusere på tiltak som kan redusere risikoen for en militær konfrontasjon.

Eksisterende avtaleverk for episodeforebygging og -håndtering, inkludert den norsk-russiske «Incidents at Sea»-avtalen fra 1990, utgjør et godt utgangspunkt. Dette er noe som også andre av Russlands vestlige naboer burde vurdere, kanskje også NATO som allianse.

Det er også mye som tyder på at det såkalte Wien-dokumentet, som regulerer landmilitær øvingsaktivitet, er modent for en oppdatering. Läs artikel

Den förra försvarsministern , Jan-Erik Enestam, följer noga med säkerhetspolitiken och deltar aktivt i debatten.

– Tiden har aldrig varit så ur led som nu. Den amerikanska presidenten vet knappt själv vad han gör härnäst. Det är inte uteslutet att han avgår innan perioden är slut. Budget- och skattefrågorna är olösta. Han har ännu inte gjort upp med kongressen.

– Jämför jag Trump med Putin så kan jag säga att jag sover lugnare med Putin som granne.

Enestam anser inte att vi just nu har orsak till ängslan där vi ligger mellan två oberäkneliga stormakter.

– Vår östgräns är ju Rysslands enda riktigt problemfria. Det ska mycket till om det ska bli krakel mellan Ryssland och ett EU-land. Men en konflikt i Östersjöområdet lämnar oss naturligtvis inte utanför.

Enestam hörde till dem som för länge sedan flaggade för ett Natomedlemskap. Just nu är han försiktigare.

– Går vi med så ska det ske vid töväder. Momentum hade varit när Boris Jeltsin var vid makten.

För tillfället tror han mera på ett institutionaliserat försvarssamarbete med Sverige.

– Vi borde ta steget ut. Det förutsätter ett avtal och en gemensam försvarsplanering. Problemet är att de svenska socialdemokraterna inte vill, de är nöjda med nuvarande samarbete. För vår egen trygghet borde det finnas ett svenskt-finskt Mini-Nato.

– Det höjer tröskeln för ett angrepp mot oss. Sverige och Finland kompletterar varandras försvar. Vi har vår stora armé, Sverige har sina ubåtar, tillsammans har vi ett starkt flygvapen.

Gemensamma övningar och vapenslagens kompatibilitet talar för ett starkt samarbete också bortom fredstid. Att Sverige nu tar ett steg tillbaka mot värnpliktsarmén ser Enestam som positivt men betydelsen är mycket begränsad.

– Att avskaffa värnplikten blev ett dyrt experiment. Läs artikel

Den amerikanska tidskriften Foreign Policy berömmer Finland för att kunna hantera desinformation från Ryssland väl. I Finland är experterna mer anspråkslösa då det gäller förmågan att kunna bekämpa falska nyheter och information som försöker destabilisera.

– Att vi skulle vara väl rustade är att ta i, men däremot skulle jag våga säga att i internationell jämförelse har vi funderat på saken mera och identifierat problemen djupare än andra har gjort, säger Max Arhippainen som är kommunikationsdirektör på Försvarsministeriet. Han säger att det inte är det samma som att vara rustad för att möta alla utmaningar.

– Men det är klart att man är ett steg på vägen om man vet vad som hotar en, säger Arhippainen.

Är det bara Ryssland som ägnar sig åt det här?

– Ingalunda, i den finländska debatten är det klart att vårt geografiska läge gör att den ryska aktiviteten är det som vi ser mest av. Samma metoder används också i väldigt hög grad i konflikten i Mellanöstern, säger Arhippainen.  Där används metoden ”skickligt” av terrororganisationen IS.

– Inte ens alla demokratiska stater har alltid varit främmande för att använda det här, men i vår del av världen talar vi ärligt sagt om Ryssland eller proryska röster, säger Arhippainen. Läs artikel

Den utredning som nyligen presenteras om Sveriges insats i Afghanistan ger oss kritiker rätt. Sverige har medverkat till att säkerheten är försämrad i alla landets provinser. Vi vill fortfarande ha svar på varför vi ens deltog, skriver Gösta Hultén, Lars-Gunnar Liljestrand och Thage G Peterson.

”De svenska trupperna har inte i Afghanistan att göra!” Så skrev vi i februari 2007 i ett upprop mot Sveriges deltagande i Afghanistankriget. Regeringens utredare, före detta riksdagsledamoten Tone Tingsgård, ger i sin utredning ”Sverige i Afghanistan 2002-2014” oss kritiker rätt. Sverige hade inte Afghanistan att göra. Läs artikel

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) påpekar att detta påminner om det system som redan tillämpas i Norge. Och som ett steg i riktning mot allmän värnplikt, i ordets egentliga betydelse, är förslaget välkommet. Men det handlar alltså inte om att obligatorisk militärtjänst åter, som för en generation sedan, blir ett självklart inslag i svenska ungdomars liv i skarven mellan skolan och vuxenblivandet.

I detta ligger också en problematik som politikerna måste ta på allvar. Hur stor kommer motivationen att vara för de ungdomar som väljs ut när de vet att de flesta i samma ålder inte behöver göra militärtjänst? Hur ska man se på värnpliktsvägran?

Och, från ett annat perspektiv, hur ska försvarets behov av snabb förstärkning vad gäller både materiel och utbildade officerare förenas med de kostnader som det nya systemet ofrånkomligen medför? Bristen på officerare är stor och de nya som behövs i yrket måste till stor del rekryteras bland värnpliktiga eftersom antalet frivilliga är för litet. Det kommer att behövas kraftiga tillskott av pengar till försvaret för att både fylla luckor av olika slag och göra försvarsmakten till en attraktiv arbetsplats. Läs ledaren