Redaktionen

Låt mig först skriva att jag definitivt inte hör till alarmisterna. På kort sikt finns knappast några militära hot mot Sverige. Ryssland har sedan (och innan) Sovjetimperiets fall förvisso agerat aggressivt och folkrättsvidrigt upprepade gånger. Men landets militär är inte (bortsett kärnvapen) något större hot mot Västeuropas militärmakter, än mindre NATO:s…

För att uppnå ett relativt avskräckande territorialförsvar behövs en mindre militär med högteknologiskt flygvapen, flotta och armé. Något vi behöver satsa något mer på än idag men inga fantasisummor. Våra små men ytterst effektiva ubåtar är exempelvis väldigt avskräckande då de kan kosta angriparen väldigt mycket i både liv och fartyg. Men denna mindre ”elitarmé” tycker jag behöver kompletteras ett bredare folkförsvar också ur rent militär synvinkel…

Och då behöver vi värnplikten. Fler med militär träning är alltså bra för det militära försvaret. Men värnplikten behövs i ännu större utsträckning för civilförsvaret. De kriser och katastrofer som har störst risk att drabba oss handlar inte om invasion. Utan mer sannolikt om sådant som extrema vädersituationer som stormar och torka, epidemier, ekonomiska kriser och sammanbrott i världshandeln vilket snabbt skulle skapa varubrist eller att energi- och kommunikationssystem slås ut. I sådana scenarion vore det en oerhörd tillgång om det fanns färdiga planer och om stora delar av befolkningen var tränad och visste hur evakueringar, saneringar och rent av livsmedelsproduktion fungerade…

En bred och folklig värnplikt för att försvara demokratin och människorna mot både militära angrepp och ekonomiska och ekologiska katastrofer är något jag tror vi bör sträva efter. Läs artikel

Idag, tre år efter Rysslands olagliga annektering av Krim och Sevastopol, fortsätter Sverige att fördöma Rysslands aggression och slå vakt om Ukrainas suveränitet och territoriella integritet enligt folkrätten. Vi är djupt oroade över den försämrade situationen för mänskliga rättigheter, i synnerhet men inte enbart avseende Krim-tatarerna. Vi står bakom EU:s icke-erkännandepolicy och uppmanar alla FN-medlemmar att föra en motsvarande politik i linje med FN-resolution 68/262 om Ukrainas territoriella integritet. Läs uttalandet

När man lyssnar på vad den finske presidenten Sauli Niinistö i DN:s intervju har att säga om vikten av dialog med Ryssland ligger det nära till hands att tänka på hur USA-presidenten Theodore Roosevelt formulerade sin utrikespolitiska filosofi vid förra sekelskiftet: ”Speak softly and carry a big stick; you will go far” (fritt översatt ”tala vänligt, men ha med dig en stor käpp; och du kommer långt”).

Det är ungefär vad Finlands säkerhetspolitiska linje har gått ut på sedan årtionden: en kombination av öppen direktkontakt med Kreml och en riktig försvarsmakt.

Sverige har agerat tvärtom, enligt devisen ”tala tufft, men lämna käppen hemma”. Det har på senare år betytt att Sverige har bottenfryst kontakterna med Ryssland, samtidigt som militären i praktiken har avvecklats till att nästan vara nedlagd som territorialförsvar. Läs atikel

Knappt en nyhetssändning i TV utan att någon politiker hotar med ryssen. Vapenskrammel var man ser och absolut ingen ungdomsgeneration som likt 1968 demonstrerar för fred. Ensam på barrikaderna står numera en 83-årig före detta försvarsminister och talman, Thage G. Peterson…I torsdags kväll besökte han Svenska Freds- och skiljedomsföreningen i Nässjö, för övrigt inte första gången.

Thage G. Peterson var statssekreterare åt Olof Palme, krönte karriären som talman efter en resa som inrikes- och senare försvarsminister. Det var dock inte han som avskaffade allmänna värnplikten och han skrotade inte Gotlands försvar. Det är beslut han beklagar. Sverige och Gotland behöver ett starkt försvar, tycker Thage G men gillar inte en ny värnplikt där bara 4 000 av årskullens 100 000 18-åringar mobiliseras.

— Här har de inte tänkt färdigt, sa veteranen i Nässjö och erinrade om vikten av att svenska försvarsbeslut fattas i Stockholm och inte i Bryssel eller i ett Nato-högkvarter. Olof Palmes linje om diplomati, samtal och förhandlingar ska gälla parallellt med den neutralitet som hållit Sverige utanför konflikter senaste seklen.

Skräcken för ryssen då, vad tror Thage G om den?

— Alla säkerhetsanalytiker är överens om en sak, nämligen att det inte finns något ryskt intresse av att angripa Sverige, sa den gamle försvarsministern och förklarade att ett svenskt medlemskap i Nato dock skulle öka spänningen dramatiskt…

Under många år kämpade Thage G. Peterson hårt mot det svenska militära engagemanget i Afghanistan, som för övrigt enligt nu aktuell utvärdering inte haft några positiva effekter för det hårt prövade landet trots 27 miljarder kronor i kostnad under de 15 åren. Thage G. Peterson varnade för länge sedan för att notan skulle hamna på närmare 30 miljarder kronor, detta i ett läge när man trodde att kostnaden skulle stanna på sju miljarder.

— Inte en bro har byggts och inte en brunn har borrats av svensk militär i Afghanistan, sa Thage G som förstått att många tror att det är sådant trupperna arbetat med.

— Försvarsbudgeten ska inte användas för krigsinsatser i Afghanistan eller annorstädes i världen. Svensk militär trupp ska bara agera utanför Sverige om det sker på FN-mandat för fredsbevarande internationella insatser, sa Thage G. Peterson och slog fast att ett framgångsrikt arbete för fredens sak kan föras men att det kräver engagemang från många människor. Läs artikel

Regeringen välkomnar ett ökat europeiskt samarbete på försvarsmaterielområdet och ska aktivt bidra till inriktningen av implementeringen av den europeiska försvarshandlingsplanen (European Defence Action Plan) som presenterades av kommissionen i slutet av 2016. Inom ramen för genomförandet av handlingsplanen väntas förslag om en europeisk försvarsfond för att stärka forskning och innovation inom försvarsområdet bli en central förhandlingsfråga.

Regeringen ställer sig positiv till ökat samarbete mellan EU och Nato och ska under året verka för ett effektivt genomförande av den gemensamma deklarationen om fördjupat samarbete mellan EU och Nato som undertecknades i juli 2016. Läs  dokumentet

…Finland har haft allmän värnplikt under hela efterkrigstiden och ungefär 80 procent av alla män gör den. År 2013 försökte ett medborgarinitiativ starta en namninsamling för att avskaffa värnplikten. Resultatet blev ett fiasko – av de 50 000 namnunderskrifter som krävs för att riksdagen ska ta upp frågan lyckades man bara samla ihop en bråkdel.

Sverige har nyligen återinfört värnplikt. Vad tycker ni om det?

Jag tycker att det är bra. Efter årtionden av fred har man börjat inse ett och annat, det gäller inte bara Sverige utan många andra länder inom EU. Man hade kanske glömt att alla inte har samma vackra tankegångar om världens ordning som vi har blivit vana vid här i Europa. Nu har man insett det. Inte är det bra att man är tvungen att agera så här! Men det är bra att det görs. För det måste göras…

Det skedda är talande för Finlands historia med Ryssland. Man måste alltid vara beredd på att avtal kan brytas.

Hur upplever ni den omständigheten?

Inte behöver vi hela tiden gå på tå. Vi diskuterar, vi har dialog. Där finns det inga problem. Men å andra sidan så bygger vi ett starkt försvar i Finland. Det är viktigt att alla vet det, också utanför Finland. Det är till hjälp i dialogen med Ryssland.

Uppfattar ryssarna det här?

De känner ju Finland.  Läs intervjun

Spänningarna i Östersjön har lättat i någon mån, säger svenska utrikesministern Margot Wallström som träffade sin kollega Timo Soini (Sannf) i Helsingfors på torsdagen.

När Allmänna försvarsföreningen i Östergötland tillsammans med Försvarsutbildarna har bjudit in överbefälhaveren Micael Bydén som talare, är det inte märkligt att föreläsningssalen på länsmuseet i Linköping snart fylls. Fast klientelet ser ut som det brukar. Vi är många ”gubbar” (och några ”tanter”).

Så plötsligt stormar ett större antal ungdomar in och ockuperar de bakre stolsraderna. Häcklare? Det är lätt att fördomsfullt resonera så, även om uppträdandet är lite för städat.

Några häcklare var det inte, däremot försvarsintresserad ungdom. Jo, det finns sådan också! Och långt mer än för bara några år sedan. Dels tror jag det har sin grund i ren och skär nyfikenheten. Det har hunnit gå några årskullar sedan vi hade värnplikt sist, för att inte tala om tiden då värnplikten var allmän på riktigt. Läs ledaren

Gapet mellan hot och skydd växer, personer med Sverigekoppling deltar i internationell terrorism och främmande makt försöker nästla sig in i skyddsvärda verksamheter. Läget är mer komplicerat än tidigare, enligt Säpo.

– Säkerhetspolisen har aldrig haft en större och mer komplicerad uppgift, säger Säpos generaldirektör Anders Thornberg i samband med att myndighetens årsrapport för 2016 presenteras.

Att uppgiften komplicerats beror bland annat på att det säkerhetspolitiska läget har förändrats, där Sverige ”har fått en ökad militärstrategisk betydelse”, men också på svenskars roll i den internationella terrorismen…

Under pressträffen talades det också om hoten mot så kallade skyddsvärda verksamheter.

– Under 2016 har Säkerhetspolisen arbetat med flera fall där personer i skyddsvärd verksamhet varit främmande makt behjälplig, säger enhetschefen Fredrik Agemark.

Spioner har sökt jobb, eller så har främmande makt försökt att värva redan anställda vid myndigheter som är viktiga för totalförsvaret, enligt Agemark…

Anders Thornberg vill inte säga vilken eller vilka stater som ligger bakom spioneriförsöken men beskriver Ryssland som det största hotet.

Beträffande IT-attacker har det förekommit ”kvalificerade angrepp” för att komma åt information eller störa verksamhet.

– Gapet mellan hot och skydd växer, säger Fredrik Agemark och förtydligar att det handlar om angrepp från stater. Läs artikel

Pål Jonsson har frågat mig om jag kommer att verka för avspänning i relationen till Ryssland inom mitt politiska ansvarsområde.

Efter Rysslands illegala annektering av Krim i mars 2014 och Rysslands närvaro i östra Ukraina har Sverige fördömt det ryska agerandet. Sverige har också varit aktivt i arbetet med att utforma och upprätthålla EU:s sanktioner mot Ryssland med anledning av landets agerande i Ukraina.

Det militära samarbetet med Ryssland avbröts kort efter den illegala annekteringen av Krim. Regeringens ståndpunkt är att det saknas förutsättningar för att återuppta samarbetet med mindre än att Ryssland upphör med aggressionen mot Ukraina, uppfyller folkrättens krav på respekt för suveränitet och territoriell integritet, uppfyller sina åtaganden enligt Minsköverenskommelserna och upphör med den illegala annekteringen av Krim. Läs  svaret