Redaktionen

Kronikk: Trump og forsvaret av Europa | Øyvind Østerud, Aftenposten

av

Europas reaksjoner på det Trump har sagt eller ikke sagt om Nato, overser elementære storpolitiske forhold…

Det er heller ikke slik at USAs sikkerhetsgaranti overfor Europa hviler på traktatbestemmelser og politiske taler, hverken nå eller under den kalde krigen. Den hviler på amerikansk egeninteresse og strategiske behov. Europa er nå som før et frontområde mot både Russland og Midtøsten. Nå som før ligger den umiddelbare garantien i de amerikanske styrkene i Europa. USA har fortsatt to brigader og mer enn 50.000 soldater på tysk jord…

Nøkkelen til Nato som militærallianse er USAs interesser som ledende global makt.

Europeiske land har vært splittet ved hver eneste krise utenfor forsvarsområdet – i synet på oppløsningen av Jugoslavia, i den første Gulfkrigen, i spørsmålet om intervensjonene i Irak, Afghanistan og Libya, i synet på Midtøsten, krigen i Syria og forholdet til Israel. Dette har også sammenheng med at europeiske lands sikkerhetsinteresser beveget seg i ulike retninger da den kalde krigen ikke lenger holdt dem sammen. Tyskland ble først og fremst opptatt av gjenforeningen og det tidligere Øst-Europa; Frankrike oppdaget sterkere utfordringer mot Middelhavet og Nord-Afrika; Storbritannia ble klarere atlantisk orientert. Ikke noe land i EU er mer USA-vennlig enn Polen, av geografiske og historiske grunner…

EU har selv tatt konsekvensen av dette forsvarspolitiske mangfoldet ved å opprettholde medlemslandenes veto og legge sikkerhetspolitikken under Unionsrådet.

Derfor er europeiske styrker først og fremst et supplement til Nato. De er ingen erstatning for den atlantiske alliansen. Beslutningssystemet i EU er helt uegnet for en effektiv militærallianse. Det vil skape dyp splittelse å forsøke å endre det til flertallsvedtak der noen blir overkjørt. Läs krrönikan

Aleksej Pusjkov: Be Nato att sluta provocera Ryssland – annars fortsätter vi svara, dn.se

av

Sverige och Finland ska be Nato sluta röra sig nära Rysslands gränser i Östersjön. Annars kommer Ryssland att fortsätta svara. Det säger Aleksej Pusjkov, ordförande för informationsutskottet i ryska senaten, till DN. Pusjkov är en av Putins viktigaste fotsoldater inom sociala medier med flera hundratusen följare på Twitter…

Vad gör i så fall ryska flygplan i finskt luftrum?

– De skedde under en viss period av tilltagande spänningar. Finländska soldater deltog i Natomanövrar, bland annat i en stor manöver där fienden kom från ett land i sydost som hade ockuperat Estland. Jag undrar vilket land de avsåg? Så här fanns ett visst ömsesidiga agerande. Nu är det inte längre så. Finlands och Rysslands presidenter diskuterade saken och den är löst.

– En sak som däremot oroar mig är att Nato hela tiden sänder ut sin flotta i närheten av Kaliningrad. Vad vill de åstadkomma? Skrämma oss? Vi blir inte skrämda…

Ni har alltså verkligen inte hört om incidenten med det ryska planet som flög nära det svenska?

– Nej. Men när sådana saker sker brukar bägge sidor anklaga varandra. Vad vi behöver är en situation där den typens incidenter inte uppstår. Nato har blivit väldigt aktivt på Östersjön den senaste tiden, uttryckligen vid våra kuster. Då svarar Ryssland: Situationen är osund och vi måste få ett slut på den. Nato måste begränsa sina aktiviteter i norra Östersjön. Då kommer allt att lugna sig, säger han. Läs artikel

 

Utelukker ikke amerikanske P-8 på Andøya, aldrimer.no

av

Forsvarsdepartementet utelukker ikke at amerikanske P-8 Poseidon overvåkingsfly vil få lov til å operere fra Andøya. En ny intensjonsavtale mellom Norge, USA og Storbritannia bereder grunnen for et omfattende samarbeid mellom de tre NATO-landene om den maritime overvåkingsvirksomheten i nordområdene.

Hittil har Norge nektet USA å operere fra norsk jord, fordi dette vil være i strid med Norges egenerklærte basepolitikk. Men denne politikken er for tiden «under oppmykning», etter at tilstedeværelsen av 330 amerikanske US Marines-soldater på Værnes er blitt forlenget med ytterligere ett år, dvs ut 2018. Opprinnelig ønsket regjeringen å gi US Marines Corps en forlengelse på ytterligere tre år, men møtte motbør i Stortingets utenriks- og forsvarskomite. Läs artikel

Russland og USA: Det umulige partnerskapet i kampen mot IS , Joakim Brattvoll og Julie Wilhelmsen, Aftenposten

av

I perioden etter 11. September 2001 var USA og Russland allierte i kampen mot terrorisme. Nå fremstår samarbeid mot Den islamske staten (IS) som umulig. Hvordan ble det slik?

18. juni skjøt USA ned et syrisk fly over den strategisk viktige byen Raqqa i Syria. Begrunnelsen var å beskytte USA-allierte styrker på bakken, som angivelig ble angrepet av syriske regjeringsfly. Russland svarte med å kalle hendelsen for en «aggressiv» handling, og dagen etter uttalte det russiske forsvarsdepartementet at landet har valgt å si opp varslingsavtalen med USA…

I september 2016 inngikk partene en avtale om å opprette et felles senter for kontraterror i Wien, der de sammen skulle identifisere legitime mål og koordinere bombingen. Kanskje var det et overambisiøst prosjekt. Bare en måned senere suspenderte USA all dialog med Russland for å få til en våpenhvile i Syria. Deretter søkte Russland å koordinere med Tyrkia og Iran i stedet. Kollapsen i samarbeidet om Syria var et faktum. Läs artikel

Regeringens politik för Sveriges internationella insatser – ingen gränsdragning mot stormaktsinterventioner, Lars-Gunnar Liljestrand

av

Regeringen lämnade den 22 juni till riksdagen en skrivelse om den samlade politiken för civil- och militär krishantering. I skrivelsen sägs att ambitionen är att vi skall vara en stark aktör som tar vårt ansvar för internationell fred, säkerhet och utveckling.

Regeringen slår fast betydelsen av att internationella uppdrag sker genom FN:

”FN utgör den centrala arenan för Sveriges arbete med globala utmaningar. Förutom att ge stöd till och delta i FN:s fredsfrämjande verksamhet, har Sverige varit aktiv i arbetet med att tydligt sätta fredsbyggande och konfliktförebyggande på FN:s agenda.” FN-stadgan och folkrätten anges som ”grundläggande rättesnöre”.

En annan grundsten är vår alliansfrihet:

”Militära insatser är en del i Sveriges samlade engagemang. Militär alliansfrihet, stärkt nationell militär förmåga och fördjupade militära samarbeten syftar till att skapa förutsägbarhet och stabilitet i vårt närområde såväl som i vår omvärld.”

Läs mer

Tröskelförsvar – en jämförelse mellan svenska och finska förmågor, Anders Åkermark, Försvarshögskolan

av

Uppsatsen syftar till att jämföra svenska och finska förmågor rörande ett tröskelförsvar. Tröskelförsvaret bygger på strategin om anti-access/area denial, översatt till tillträdesförsvar och kontrollbestridande försvar. Tillträdesförsvaret syftar till att hindra en överlägsen motståndare att få tillträde till ett operationsområde och kontrollbestridande försvar syftar till att förneka motståndaren kontroll över operationsområdet i händelse av en väpnad konflikt.

Jämförelsen visar att Sverige har en tyngdpunkt i tillträdesförsvaret baserat på förmågan att möta en motståndare tidigt med sin offensiva undervattensförmåga, smyganpassade korvetter och flygburen sjömålsrobot. De brister som finns i Sverige utgörs främst av avsaknad av långräckviddig markattackförmåga samt förmågor i det kontrollbestridande försvaret. Finland har å andra sidan sin tyngdpunkt i det kontrollbestridande försvaret då de alltjämt har förmåga till markbaserad långräckviddig sjömålsbekämpande förmåga samt ett defensivt undervattensvapen i form av sjöminförmåga. Detta är förmågor som Sverige avvecklat sedan 2000-talets inledning. Finlands brister är i tillträdesförsvaret där den offensiva undervattensförmågan saknas helt samt det begränsade antal plattformar som kan verka framskjutet mot sjömål. Uppsatsen visar också att indelningen av tillträdesförsvar och kontrollbestridande försvar är en bra modell för att analysera nationers försvarsförmågor. Läs upppsatsen

President Niinistö: EU måste stärka sig självt, vasabladet.fi

av

Europeiska unionen måste själv ta initiativet och bli starkare, säger president Sauli Niinistö. I ett tal på ett seminarium i S:t Michel i dag sade Niinistö att EU behöver bli starkare av flera orsaker…

Niinistö lyfter upp osäkerheten i de transatlantiska relationerna som den största förändringen. Han sade att det finns mycket osäkerhet och frågade sig om EU har en tydlig och självständig roll eller om unionen ses som en spelbricka.

– Europeiska unionen måste självständigt stärka sig mycket för att vi inte ska vara som en schackbrädets bonde, utan som en drottning, sade Niinistö. Läs artikel

Aurora 17 övningsplan, Försvarets Forum 03/2017

av

Scenariot är en eskalerande väpnad konflikt i vårt närområde där Sverige utsätts för ett strategiskt överfall och Försvarsmakten ska försvara svenskt territorium. Målet är att höja Försvarsmaktens samlade förmåga att möta en kvalificerad motståndare och framförallt att använda stridskrafterna tillsammans. – Den över tiden försämrade omvärldsutvecklingen tydliggör att Sverige måste ha förmågan att snabbt kunna möta olika händelseutvecklingar. Det är bland annat därför vi genomför Aurora 17. Under övningen bygger vi ett starkare försvar. Vi ökar här den samlade försvarsförmågan – att möta ett väpnat angrepp mot Sverige, säger Thomas Karlsson. Övningen inleds med förberedelser över hela Sverige och mottagande av utlänska deltagare. Krigsförband, ledningar och myndigheter förbereder sig. Det handlar om att säkerställa ledningsförmågan, öka samordningsfunktionen och uthålligheten. Värdlandsmoment genomförs i Göteborg med personal, utrustning, fordon och övrig materiel som ska integreras i de svenska förbandens struktur för att kunna ledas av svensk personal.

Läs mer

Minister of Defence Jussi Niinistö at The Alliance of Conservatives and Reformists in Europe ACRE) Seminar in Helsinki, defmin.fi

av

…It has not been necessary for Finland to revise current policies. The primary task of the Finnish Defence Forces continues to be the defence of own territory. Out territorial defence system has proved to be a well justified solution and we shall develop it further in the future. We are also committed to maintaining general conscription and defending the entire country. Our defence solution has proved enduring.

Although there has been no need to change the basic guideline we, too, have had to respond to the changed situation. Intensified military activity close to our borders and the difficulty to foresee developments in the security environment require us to have better readiness than before. We continue to further that for example by legal measures and increased resources.  Based on the system of general conscription, the Finnish Defence Forces train annually over 21 000 conscripts and about 18 000 reservists in reservist training. In addition, through voluntary national defence about 28 000 reservists receive training on the annual basis. In recent decades, elsewhere in the world the trend has been from general conscription to selective conscription or a professional army.

Läs mer

Viceamiral Rosenius och begreppen, Per Blomquist

av

Frank Rosenius vill ha debatt om den gamla goda devisen ”ÖB:s sega gubbar” och om den otydliga begreppsapparaten.Han anför:

”Min synpunkt på ÖB:s sätt att uttrycka sig, när det gäller operativ inriktning med nu befintliga resurser, är att det i det av ÖB skrivna förordet i doktrinen blandas ord/uttryck som ’tröskeleffekt’, ’motståndaren [måste] snabbt kunna mötas’ och ’uthålligt motstånd’ med ’undvika att förlora kriget’. Målsättningen för våra försvarsansträngningar är således att inte förlora – vilket på normal svenska torde tolkas som att ’ta inga risker, spara på resurserna’.”

Det var en skicklig tolkning av ”ÖB:s sätt att uttrycka sin operativa inriktning”. Denna tolkning stämmer väl överens med en indirekt defensiv strategi och rimmar väl både med militär alliansfrihet och ett krigsavhållande försvar. Nils Sköld grundade sin uppfattning – under 1980-tal – på den tidens moderna robotteknik parad med en analys av det politiska och militära strategibegreppet. Han blev hånad med uttrycket att ”så många sega gubbar finns inte”. Han bemötte kritiken med sakliga argument. Han hade bland annat studerat Jugoslaviens partisanstrategi.

Läs mer

Minister of Defence Jussi Niinistö at the Security Seminar in Stockholm, defmin.fi

av

I am happy to be able to start with a few current political guidelines, since the Finnish Government Report on Defence or so called “Defence White Paper” was approved last week by the Finnish Parliament. The Defence Report’s key goal is to ensure that Finland’s defence capability meets the requirements of the ever more challenging security environment…

As stated, cooperation is needed in the Arctic between states and civil/military officials. On the military side, it is important at least from an unintentional crises and accident prevention perspective. This is also important to do with Russia and also in the Baltic Sea area. I think everyone wants to prevent this kind of events to the last.

Due to the change in the security situation in our close vicinity, the demands on defence and cooperation have grown. Finland both strengthens her national defence and intensifies international defence cooperation as a militarily non-aligned country. Defence cooperation is important to Finland’s defence capability. It also enhances deterrence and improves the chances of receiving political and military assistance when needed. Peacetime cooperation lays the foundation for cooperation during crises. Today, Finland has signed the documents for joining the UK-led Joint Expeditionary Force (JEF). JEF is one of the important parts of our defence cooperation network. I am glad, that also Sweden has today joined the cooperation. Both Sweden and the UK are important partners for Finland and this gives our cooperation yet another dimension. We believe that the cooperation will enhance our national defence capability and deepen cooperation with our partners.

To conclude, I would like to point out two things:

  • Firstly, the military operating environment has changed and it is in a flux. The consequences of this change are estimated to continue for a long time. This will be reflected also in the Arctic region and we need to take that into account.
  • Secondly, the operating environment requires maintaining and developing the national defence capability by all of us. In the case of Finland, this will be supported through enhanced resources, updating our legislation and deepening defense cooperation. Läs talet

Vettig samarbetsform men ingen ersättning för ökade försvarsanslag, ekuriren

av

Det finns många goda skäl för samarbetet med Storbritannien och andra om resurser för en snabbinsatsstyrka…

Det går inte att med nya samarbeten ersätta förband eller militärteknik som inte finns eller som saknar tillräckligt med övning, ammunition eller transportkapacitet. I Sverige och flera andra länder är försvarsanslagen fortfarande på en nivå som hörde ihop med de långt mindre spända förhållandena i Europa för 15-20 år sedan. Snabbinsatsstyrkor är trovärdiga bara om de ingår i en militär styrka som är välutrustad, bemannad och tränad.

Samarbetet möjliggör att man får mer styrka för samma pengar. Men faktum kvarstår att de svenska försvarsanslagen enligt gällande fempartiuppgörelse mellan S och M – samt C, KD och MP – inte kommer att räcka. Att rätta till detta kommer att kräva mer skattepengar. Det ändras inte heller av ett samarbete med Storbritannien och Finland. Läs ledaren