Defence and security company Saab and Indian infrastructure conglomerate Adani Group today announce a collaboration plan within aerospace and defence in India, aligned with the Government of India’s Make in India initiative. The intended collaboration would encompass design, development and production of Gripen for India and other high-tech products of national importance for India and also the creation of joint ventures in India in line with and in support of the Make In India policy. Läs artikel
Redaktionen
Marie Cronqvist: Så kan missförstånd orsaka kärnvapenkrig, svd.se
Donald Trump borde läsa om militärövningen Able Archer – och lyssna på tyska 80-talsgruppen Nena, för att förstå hur missförstånd kan ställa världen på randen till världskrig, skriver Marie Cronqvist, docent i historia.
”Hast du etwas Zeit für mich
Dann singe ich ein Lied für dich
Von 99 Luftballons
Auf ihrem Weg zum Horizont”
Så inleddes en av 1983 års största hittar, ”99 Luftballons”, med den tyska gruppen Nena. Den berättade historien om hur några oskyldiga ballonger misstas av militären för kryssningsrobotar mot horisonten, vilket sätter igång en ödesdiger händelsekedja med kärnvapenkrig och total förödelse som följd. Läs artikel
Gemensamt uttalande från utrikesminister Margot Wallström och försvarsminister Peter Hultqvist, regeringen.se
I somras förhandlades en konvention om förbud mot kärnvapen fram i FN. Sverige har under lång tid varit aktivt i frågan om kärnvapennedrustning. Därför var det viktigt för regeringen att stödja FN:s arbete med en sådan konvention. Vi kommer inom kort att tillsätta en utredning för att belysa alla konsekvenser av konventionen, inklusive för provstoppsavtalet, ickespridningsavtalet och Sveriges försvarspolitiska samarbeten. Formerna för denna utredning presenteras i närtid.
Sveriges säkerhetspolitiska linje ligger fast. Vår militära alliansfrihet tjänar oss väl. Den nationella försvarsförmågan ska stärkas parallellt med att våra försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten fortsätter att utvecklas. Vår utrikes- och säkerhetspolitik verkar genom diplomati, medling, konfliktförebyggande och förtroendeskapande åtgärder. Så ökar Sveriges möjligheter att verka för avspänning och stabilitet såväl i vårt närområde som globalt. Läs uttalandet
Ny bok om det nordiska, Mats Björkenfeldt
Santérus förlag har utgivit antologin Norden sett inifrån med Bengt Sundelius och Claes Wiklund som redaktörer. För denna sajts läsekrets kan det vara av intresse att särskilt notera tre artiklar: den före detta finske försvarsministern Jan-Erik Enestams ”Om nordiskt och svensk-finskt försvarssamarbete”; lektorn i säkerhetspolitik och strategi vid Försvarshögskolan Jacob Westbergs ”Försvarssamarbetet: en ny väg till fördjupat nordiskt samarbete?”; och ambassadören Mats Bergquists ”Stormakterna och Norden efter det kalla kriget.”.
Enestam framhäver Thorvald Stoltenbergs rapport ”Nordiskt samarbeid om utenriks- og sikkerhetspolitikk” från 2009, vilken gav en ny politisk inramning åt det nordiska samarbetet på dessa områden. Rapporten innehöll tretton olika förslag och det mest intressanta är det sista: förslaget om en nordisk solidaritetsförklaring. Detta väckte mest diskussion ”och inledningsvis också motstånd, men har nu antagits av de nordiska utrikesministrarna. Den är inte juridiskt, men nog politiskt bindande länderna emellan”, påtalar Enestam.
Aurora 17 är en övning i misslyckande, Förbundsstyrelsen för Socialdemokrater för tro och solidaritet
Säkerhetsläget i världen är mycket allvarligt. I denna situation skramlar Sverige med vapnen och försvagar sin alliansfrihet. Det är en vettlös inställning som riskerar att göra svenskt territorium till konfliktzon för mäktiga utländska intressen, skriver förbundsstyrelsen för Socialdemokrater för tro och solidaritet i ett uttalande.
Nu rustar världen igen, och alla talar om att stärka försvarsförmågan. Diskussionen präglas av en förnumstig och vettlös retorik, som går ut på att det är realistiskt att visa militära muskler mot Ryssland, men naivt att tro att det går att bygga fred via diplomati och demokratiska processer. Krigets fasor borde istället avskräcka och stämma till eftertanke. Varje krig är ett politiskt misslyckande…
Aurora 17 blir den första gången som USA deltar med marktrupp i en försvarsövning i Sverige. Svenskt samarbete med Nato riskerar därmed att normaliseras och Sverige blir oundvikligen deltagare i den militära upptrappningen mellan Nato och Ryssland. I enlighet med krigets inneboende logik börjar både Ryssland och Nato att rusta och träna för strid på svenskt territorium. Upprustningen rättfärdigar sig själv och konfliktdimensionen fördjupas av de starka ekonomiska intressen som riktar blickarna mot Arktis olja och mineraler. Sveriges inslagna linje i förhållande till Nato får inte utformas på ett sätt som spär på risken att svenskt territorium blir en konfliktzon för utländska intressen. Läs hela uttalandet
Veckans citat
”Vår förhoppning är att en avspänning mellan stormakterna skall vara möjlig så att världsfreden kan bevaras. Så länge de nationella motsättningarna finns, kvarstår dock hotet mot freden…….Sveriges folk står enigt i föresatsen att värna landets oberoende och självständighet. ……..Vårt försvar syftar uteslutande till att bevara vår frihet och självständighet”
Statsminister Tage Erlander i broschyren ”Om kriget kommer” 1961
Uttalande av utrikesministern med anledning av Nordkoreas provsprängning av en kärnladdning, regeringen.se
Sverige fördömer den provsprängning av en kärnladdning som Nordkorea har genomfört idag. Det är ett allvarligt brott mot landets internationella förpliktelser, FN:s säkerhetsrådsresolutioner och principerna i provstoppsavtalet (CTBT). Nordkoreas agerande är ett hot mot internationell fred och säkerhet.
Sverige uppmanar Nordkorea att omedelbart upphöra med provokativa handlingar, fullgöra sina internationella förpliktelser och inleda en fullständig, verifierbar och oåterkallelig avveckling av sitt kärnvapen- och robotprogram.
Det är mycket angeläget att FN:s säkerhetsråd samlas med anledning av den senaste utvecklingen. Det är nu viktigare än någonsin att vidta åtgärder för att minska spänningarna och risken för missförstånd och misstag. Vi delar den oro som finns bland länderna i regionen. Läs uttalandet
Tuula Haatainen vill leda Finland med feministisk utrikespolitik, demokraatti.fi
Haatainen fick flest röster i SDP:s rådgivande medlemsomröstning – 8050 stycken – och valdes därmed till partiets kandidat i presidentvalet 2018. ..
I tacktalet lyfte hon fram jämställdhet, demokrati, öppenhet, jämlikhet, EU, hållbar utveckling, minoriteters ställning med mera…
Nato-linjen var densamma som under kampanjen hittills:
– Finland är stabilt utan en allians och det finns ingen anledning att ändra den linjen. Det som behövs är fortsatt samarbete med Nato, Sverige och de andra nordiska länderna.
– Vi ska ta hand om vårt försvar och ha ett trovärdigt försvar som baserar sig på allmän värnplikt. Men med vapen hindrar vi inte krig, diplomati är viktigast. Läs artikel
Sverige ska ha självständig utrikespolitik, Gunnar Westberg, sydsvenskan.se
USA:s försvarsminister har ett bra samarbete med vår försvarsminister Peter Hultqvist. Det har båda försäkrat. Nu skriver emellertid försvarsminister General James Mattis att om Sverige skriver under avtalet som förbjuder kärnvapen så försvåras försvarssamarbete.
Det är inte logiskt. Sverige har alltid arbetat för en kärnvapenfri värld. Det har ändå gått utmärkt för Nato och USA att samarbeta militärt med oss. Dessutom är ju avtalet mot kärnvapen betydelselöst, det har ju både USA:s regering och många svenska politiker påstått. Varför blir det då så svårt för USA om vi skriver under?
Det handlar enbart om maktspråk. Före omröstningen om avtalet fick alla Nato-länder, och även andra under USA:s kärnvapenparaply – kanske även Sverige? – ett kraftfullt formulerat brev från Washington: Rösta inte för kärnvapenförbudet.
Nu måste du, försvarsminister Peter Hultqvist, våga vara lite uppkäftig och tala om för stormakterna att Sverige är ett självständigt land med en självständig utrikespolitik.
Varken ryssar eller amerikaner skall bestämma över oss! Läs artikel
Vilket försvar vill politikerna ha? Jan Wickbom, kuriren.nu
Sedan 200 år finns en stor, övervägande stor, opinion i Sverige, som har en i grunden pacifistisk åsikt/doktrin om att krig är fel. Vi skall därför föra försvarspolitik och ha en försvarsmakt som avhåller från krig genom att dess värnpliktiga soldater kan bjuda uthålligt motstånd i hela landet – försvarspolitikens hårda kärna, HK.
Vid ”murens fall”, när Sovjetunionen bröt samman, beslöt riksdagen att vi i FN:s regi skulle föra säkerhetspolitik. Vi organiserade då om vår försvarsmakt och skapade insatsförband i stället för den gamla Hårda Kärnan. Försvarsmakten fick ”time out”.
2012 förklarade ÖB att dessa insatsförband bara kunde försvara Sverige på en plats under en vecka – ”enveckasförsvaret”. Detta var egentligen ingen nyhet, men det är inte fel att påstå att panik utbröt både bland politiker och militärer: Hade vi gjort fel när vi förklarade ”time out” eller hade vi organiserat för dåliga insatsstyrkor? Var det försvarsdepartementet eller utrikesdepartementet som felat?
Den sittande försvarsberedningen, under Peter Hultqvist, kunde inte finna någon lösning. Först när Peter Hultqvist blivit försvarsminister lyckades han – under Decemberöverenskommelsens (DÖ) tid – åstadkomma en kompromiss: Försvarsbeslut 2015, som innebar att UD och säkerhetspolitiken segrat över Försvarsdepartementet och försvarspolitiken. Läs artikel
Niinistö: Gemensamt EU-försvar tar tid, vasabladet.se
Det kommer att ta tid att utveckla EU:s gemensamma försvar, säger president Sauli Niinistö. Han kommenterade Finlands säkerhetssituation i Yles morgonprogram Ykkösaamu på TV1 på lördagen.
Han tangerade också riksdagsledamoten Erkki Tuomiojas (SDP) kritik mot en fråga som FNB:s reporter ställde USA:s president Donald Trump om Ryssland. Enligt Niinistö ”kan det vara Tuomiojas uppfattning” att man inte bör fråga USA:s president vilken hjälp USA är redo att ge Finland om relationerna mellan Finland och Ryssland skulle försämras betydligt.
– Hos oss utgår säkerhetsprincipen inte från att USA hjälper Finland, tillade han.
Enligt Niinistö ser det ut som om vi i Europa så småningom blir tvungna att ge upp tanken på att Nato och USA ger oss trygghet.
– Vi blir tvungna att göra någonting själva också. Vi (Finland) har lyckligtvis gjort mycket själva. Läs artikel
Kritikerna borde tagga ner, Olov Abrahamsson, nsd.se
Under flera decennier har Sverige arbetat för kärnvapennedrustning, oavsett om landet har haft borgerliga eller socialdemokratiska regeringar.
I ett svar till tidigare riksdagsledamoten Carina Hägg (S) 8 november 2012 underströk dåvarande utrikesministern Carl Bildt (M) vikten av att Sverige gör sin röst hörd.
”Regeringen har sedan länge framhållit behovet av konstruktiva åtgärder för att befintliga kärnvapenarsenaler nedrustas samtidigt som icke-spridningsarbetet förstärks. Som frågeställaren antyder går nedrustning och icke-spridning hand i hand, och det torde finnas bäst förutsättningar att nå framgång om båda dessa aspekter drivs parallellt”, inledde Bildt…
Därför blir det en smula märkligt när ett antal borgerliga ledarsidor och politiker nu blåser till strid mot nuvarande utrikesministern Margot Wallströms engagemang för kärnvapennedrustning…
Svensk utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik handlar inte om antingen-eller utan om både-och. Den måste rymma både mjukt (som arbetet för fred, diplomatiska lösningar och kärnvapennedrustning) och hårt (som att stärka det egna försvaret och utveckla militära samarbeten med andra länder).
Carl Bildt och alliansregeringen arbetade för det långsiktiga målet ”en värld utan kärnvapen”.
Det kan – och bör – även den nuvarande regeringen och utrikesministern göra. Läs ledaren