Google-översatt

Janne Kuusela, chef för Försvarsdepartementets försvarspolitiska avdelning , förklarade på torsdagen vad Natos förebyggande avskräckning bygger på. […]

– I den nya modellen har Nato cirka 100 000 soldater i tio dagars beredskap, cirka 200 000 soldater i 10-30 dagars beredskap, och minst 500 000 soldater i längre, 30-180 dagars beredskap. Finland kommer så småningom att lägga in sina egna trupper i dessa truppkategorier, framhåller Kuusela. […]

I framtiden kommer Finland inte att skicka värnpliktiga till insatser utanför landets gränser. Soldaterna som är utplacerade i Natos beredskapsstyrkor är avlönad personal från försvarsmakten och frivilliga reservister.

Allmänheten får inte veta vilken sorts trupper Finland reserverar under Natos europeiska befälhavare. Läs artikel

The construction of barbed-wired fence along Finland’s long border with Russia — primarily meant to curb illegal migration — has broken ground near the southeastern town of Imatra less than two weeks after the Nordic country joined NATO as the 31st member of the military alliance.

The Finnish Border Guard on Friday showcased the building of the initial three kilometer (1.8 mile) stretch of the fence to be erected in Pelkola near a crossing point off Imatra, a quiet lakeside town of some 25,000 people.

Finland’s 1,340 kilometer (832 mile) border with Russia is the longest of any European Union member. Läs artikel

Åland ska inte militariseras, säger tidigare försvarsministrar. De ser en ändring i Ålands status som ett onödigt risktagande och en provokation gentemot Ryssland.

Rysslands anfallskrig mot Ukraina har fått finländarna att ifrågasätta många gamla sanningar. En av dem är Ålands demilitariserade status, som har varit i kraft i nästan 170 år. Soldater eller vapen får inte föras till Åland under fredstid och ögruppen får inte rustas. Allmän värnplikt gäller inte ålänningar.

Nu talas det en del om huruvida det är möjligt att försvara Åland om Finland inte får ha fasta militära styrkor på öarna. Vidare diskuteras det ryska konsulatets existens i Mariehamn. Många ser det som konstigt att demilitariseringen av de strategiskt viktiga öarna övervakas av det ryska konsulatet i Mariehamn sedan 1940.

Demilitariseringen av Åland har stöd åtminstone i den nuvarande riksdagen.

Men då man tittar på svaren i Yles valmaskin visar det sig att hälften av de nya riksdagsledamöterna håller med – eller delvis med – om att demilitariseringen av Åland borde överges. Det största stödet för detta finns bland borgerliga partier och Sannfinländarna. Läs artikel

Clear differences are emerging within the Ukrainian government as to whether Ukraine should make the reconquest of Crimea a nonnegotiable goal of its war effort or be prepared to trade at least provisional Russian control of the peninsula for Russian concessions elsewhere. This issue also has the potential to create a deep split between Kyiv and Western governments, which fear that Crimea and control of the strategically vital military base of Sevastopol might be the point on which Moscow would be willing to escalate toward nuclear war. The question is becoming more urgent as Ukraine prepares for an offensive that could potentially allow it to cut the land route between Russia and Crimea.

My own research in Ukraine last month suggests that Ukrainian President Volodymyr Zelensky would have very great domestic difficulty in supporting a cease-fire leaving Crimea in Russian hands. Not only would this face strong opposition from hard-line nationalists and the Ukrainian military, but the Ukrainian government has helped foster a general public mood that Crimea must be recovered at all costs.

In a departure from the previous government line, Andriy Sybiha, the deputy head of the presidential staff and a veteran Ukrainian diplomat, told the Financial Times last week: “If we succeed in achieving our strategic goals on the battlefield, and when we are on the administrative border of Crimea, we are ready to open a diplomatic page to discuss this issue … [though] this doesn’t mean that we exclude the way of liberation [of Crimea] by our army.”

In a recent interview rebroadcast by Radio Liberty, another advisor to Zelensky, former journalist and hard-line nationalist politician Mykhailo Podolyak, took a very different line from Sybiha, ruling out any compromise with Russia:

Could there be talks about a diplomatic way out of Crimea? … Yes, of course, if [Moscow] starts withdrawing those troops today, then we can wait a day, two or three, while those troops leave together with the [Russian] inhabitants.[…]

A substantial minority, however, said Ukraine should be prepared to give up Crimea in return for peace and the return of the territory taken by Russia since last February. The reasons they gave differed, but the three principal ones were that “otherwise this war will go on forever”; that Crimea (which was transferred from the Russian to the Ukrainian Soviet republics in 1954 by Soviet decree) “was never really part of Ukraine”; and that the pro-Russian population of Crimea would be a perpetual internal problem for Ukraine. According to an opinion survey conducted last July, 58 percent of the Ukrainians who responded said Crimea must return to Ukraine—a majority but not a huge one. Läs artikel

[…] I skrivende stund vet jeg ikke hvordan Russland vil reagere på utvisningen av russiske diplomater, men det vil garantert forsterke isfronten mellom to land med felles grense i nordområdene.

Det som fortsatt finnes av nødvendig dialog mellom Russland og Norge om for eksempel fiskeriforvaltning, redningsoperasjoner og naboskapet på Svalbard, vil bli satt på en alvorlig prøve. […]

Enhver konfrontasjon mellom Norge og Russland treffer først og fremst nordområdene. En prøvestein på forholdet ligger bare uker fram i tid. Da skal Russland, hvis alt går etter planen, gi fra seg lederskapet i Arktisk Råd. Hvor smertefritt det vil skje, vet ingen. Heller ikke hvorvidt Arktisk Råd, samarbeidet mellom arktiske stater, vil kunne fortsette uten dialog med Russland.

Imens seiler en annen, mektig organisasjon nå for alvor inn i Arktiske farvann.

BRICS er en sammenslutning av stater med ganske ulike interesser, men som i skyggen av Russlands krig mot Ukraina, har knyttet sterkere bånd til hverandre. Akkurat nå møtes medlemslandene, Brasil, Russland, India, Kina og Sør-Afrika i Moskva. […]

High North News kan i dag fortelle at Trust Arktikugol, det statlige russiske gruveselskapet i Barentsburg på Svalbard, vil bygge opp en arktisk vitenskapsstasjon bestående nettopp av BRICS-landene, i Barentsburg.

Russlands minister for utvikling av Arktis, Aleksej Tsjekunkov, understreket i forrige uke at en slik vitenskapelig stasjon er framtida for Trust Arktikugol. I følge den russiske, arktiske toppdiplomaten Nikolaj Korchunov, anser Moskva «det som viktig å styrke samspill i regionen (Arktis, red. anm) med ikke-arktiske stater da eksisterende samarbeidsformater, som Arktisk Råd, forventes å bli svekket.

Av de fem BRICS-landene er det bare Brasil som ikke allerede har undertegnet Svalbardtraktaten, men allerede i 2019 skrev vi her i High North News at Brasil var i prosess med mål om å undertegne traktaten.[…]

Ny-Ålesund på Svalbard er i dag en ren forskningsstasjon. For fem år siden ble forskningen underlagt Norsk Polarinstitutt for å forsterke den norske kontrollen. Særlig utfordrende var den kinesiske aktiviteten i Ny Ålesund.

Nå foregår det altså et spill i kulissene som kan bli vel så utfordrende for norske myndigheter på Svalbard. Läs artikel

[…] Trots stora nedskärningar under en följd av år har Ukraina hållit sig med en av Europas största försvarsmakter. 2013 beslutade regeringen att värnpliktsarmén skulle ersättas av en yrkesarmé, men beslutet revs upp när konflikten i öster bröt ut året därpå. 2014 återinfördes allmän värnplikt. 2022 uttalade sig president Zelenskyj ändå för en yrkesarmé, en professionalisering. Enligt dekret från presidenten ska Ukrainas försvarsmakt senast 2025 omfatta 361 000 man.

Internationella institutet för strategiska studer (IISS) har beräknat att Ukraina hade sammanlagt 209 000 soldater i aktiv tjänst 2021. I statsbudgeten för 2015, första året efter förlusten av Krimhalvön, ingick anslag för 230 000 man. Därutöver fanns halvmilitära styrkor som gränsskyddet med cirka 53 000 anställda och ett nybildat nationalgarde, arméns huvudsakliga reservstyrka, på 60 000 man. Sedan 2016 har kvinnor rätt att ingå i stridande förband – 2019 var 26 000 i aktiv tjänst.

Beslut om att inrätta ett hemvärn fattades 2021. I fredstid ska hemvärnet bestå av 10 000 soldater, i tider av krigshot 130 000. I början av 2022, då krigshotet växte med ryska truppsammandragningar vid gränsen, fanns det enligt beräkningar över 200 000 ukrainare med erfarenhet av krigssituationer i konfliktområdet i Donbas som skulle kunna gå ifrån civila arbeten för att ansluta sig till hemvärnet.

2018 slog Ukraina fast i lag att förvarsutgifterna måste uppgå till minst 5 procent av BNP och beställningar av materiel från försvarsindustrin aviserades. Dessutom utlovade presidenten höjda soldatlöner. Försvarsutgifterna steg enligt fredsforskningsinstitutet Sipri från 1,6 procent av BNP 2013 till över 4 procent 2020.

Det ukrainska försvaret var illa förberett för det krig som bröt ut i öster 2014 och fick till viss del förlita sig på frivilliga krafter. Läs artikel

– Det är ett långt besök och ett uttryck för USA:s djupa engagemang för Sveriges säkerhet, men också för USA:s stöd för den svenska Natoansökan, säger försvarsminister Pål Jonson (M).

Han påpekar att det är över 20 år sedan en amerikansk försvarsminister var här senast.

Lloyd Austin tillbringar större delen av onsdagen på Muskö marinbas söder om Stockholm. Där kommer han bland annat att förevisas ubåtar, korvetter och flygstridskrafter.

Där väntar också samtal om det bilaterala försvarssamarbetet, om säkerhetsförsäkringar som Sverige har fått av USA, om det omfattande militära övningssamarbetet samt om stödet till Ukraina. […]

Även de pågående förhandlingarna mellan Sverige och USA rörande ett avtal om ett fördjupat försvarssamarbete (Defence Cooperation Agreement, DCA) ska avhandlas under Sverigebesöket. Pål Jonson bedömer att avtalet kan vara på plats under 2024. Norge har redan ett sådant och Danmark och Finland förhandlar om ett.

Avtalet ska möjliggöra snabbare och effektivare amerikanskt stöd i händelse av kris och krig, till exempel genom förhandslagring av materiel och investeringar i infrastruktur. Läs artikel

Vi ställde sju frågor till kommendör Mikko Sistonen från Huvudstabens utbildningsavdelning.

Hur förändras vardagen för beväringar i och med Natomedlemskapet?

– Vardagen förändras hemskt lite. Grunden för beväringstjänsten fortsätter som förr, säger Sistonen.

– Det som händer runt omkring kan visserligen kännas spännande. Under det senaste året har vi haft märkbart fler övningar med internationella partner, som nu blivit våra allierade. Det har gett färg till beväringstjänsten. Men i övrigt övar vi helt samma saker som tidigare.

Hur är det med skolbänksundervisningen för beväringarna, förändras den?

– Här sker kanske den största förändringen. Vi undervisar i vad Finlands säkerhetspolitiska läge betyder för Finland och dess försvarsmakt. Det perspektivet förändras. Från att ha varit alliansfritt i årtionden är vi nu med i en försvarsallians. […]

Hur går det för dom som är skeptiska mot Natomedlemskapet? Om man vill försvara Finland med vapen i hand, men inte ha något att göra med Nato, är det möjligt?

– Naturligtvis. Jag vill inte förminska sådana känslor, men jag råder att inte tänka för mycket på det. Beväringstjänstens huvuduppgift är fortsättningsvis att försvara Finland.

Man kan alltså göra sin beväringstjänst utan att på något sätt behöva avlägga trohetsed eller uttrycka någon solidaritetsyttring till Nato?

– Exakt just så. Beväringstjänsten är en nationell angelägenhet och faneden svärs till det nationella försvaret. Finska staten förbinder sig till att fylla Natos krav, till exempel att ge stöd till de allierade. Men den enskilde värnpliktiges uppgift är att lära sig att försvara sitt eget land. Läs artikel

The first event of Brazilian President Luiz Inácio Lula da Silva’s long-awaited visit to China is the official swearing-in ceremony of Dilma Rousseff as president of the New Development Bank (popularly known as the BRICS Bank) this Thursday, April 13.

The appointment of the former president of Brazil to the post demonstrates the priority that Lula will give to the BRICS countries (Brazil, China, India, Russia and South Africa) in his government. […]

After the last BRICS Summit in 2022, hosted by Beijing and held online, the idea of expanding the group was strengthened, and more countries are expected to join this year. Three countries have already officially applied to join the group (Argentina, Algeria and Iran), and several others are publicly considering doing so, including Indonesia, Saudi Arabia, Turkey, Egypt, Nigeria and Mexico.

The BRICS countries occupy an increasingly important place in the world economy. In GDP at purchasing power parity (PPP), China is the largest economy, India is third, Russia sixth, and Brazil eighth. BRICS now represents 31.5% of the global GDP PPP, while the Group of Seven’s share has fallen to 30%.

The BRICS countries are expected to contribute more than 50% of global GDP by 2030, with the proposed enlargement almost certainly bringing that forward. […]

South Africa and India have not only refused to yield to NATO pressure to condemn Russia for the conflict or impose sanctions on it, but they have moved even closer to Moscow. India, which in recent years has been closer to the United States, seems to be increasingly committed to the Global South’s strategy of cooperation. […]

The two most important instruments created by BRICS are the New Development Bank (NDB) and the Contingent Reserve Arrangement (CRA). Läs artikel

The US Department of Defense’s northernmost installation, Thule Air Base in Greenland, was recently renamed to Pituffik Space Base in a ceremony held on April 6.

The renaming of the base will better reflects its role in the U.S. Space Force, while also recognizing Greenlandic cultural heritage, a press release from the US Space Force states.

Pituffik Space Base is located approximately 750 miles north of the Arctic Circle on the northwestern coast of Greenland. Pituffik is the traditional Greenlandic name of the region where the base is located. […]

The United States greatly values the contributions that the Greenlandic people bring to defending the Arctic region and to global security, the Chief of Space Operations said and added that renewed strategic competition in the Arctic can be expected with Russia’s historically significant presence in the region and the People’s Republic of China self-proclaimed near-Arctic power, seeking opportunities to expand its influence. […]

The base was built in 1951 and provides installation support for vital space-based missions, and is home to the DoD’s northernmost deep-water port. It has a 10,000-foot runway, according to the Space Force. The installation plays a key role in the U.S. military’s ability to detect and provide early warnings for ballistic missile attacks.

In a previous interview with HNN, Assistant Professor Marc Jacobsen from the Royal Danish Defence College explained that while Greenland is experiencing more self-determination, its geostrategic importance in the protection against missiles from Russia and so-called rogue states has yet again increased during the past approximately five years.

”Trump’s idea of purchasing Greenland in the summer of 2019 and Pompeo’s infamous speech in Rovaniemi a few months earlier, both exemplify the renewed U.S. geostrategic interest in Greenland and the Arctic. The Biden administration shares the same geostrategic perspective but surely uses much softer rhetoric,” he added. Läs artikel