World military expenditure reaches new record high as European spending surges, sipri.org

av

World military spending grew for the eighth consecutive year in 2022 to an all-time high of $2240 billion. By far the sharpest rise in spending (+13 per cent) was seen in Europe and was largely accounted for by Russian and Ukrainian spending. However, military aid to Ukraine and concerns about a heightened threat from Russia strongly influenced many other states’ spending decisions, as did tensions in East Asia. […]

Military expenditure by states in Central and Western Europe totalled $345 billion in 2022. In real terms, spending by these states for the first time surpassed that in 1989, as the cold war was ending, and was 30 per cent higher than in 2013. Several states significantly increased their military spending following Russia’s invasion of Ukraine in February 2022, while others announced plans to raise spending levels over periods of up to a decade. […]

Some of the sharpest increases were seen in Finland (+36 per cent), Lithuania (+27 per cent), Sweden (+12 per cent) and Poland (+11 per cent). […]

Russian military spending grew by an estimated 9.2 per cent in 2022, to around $86.4 billion. This was equivalent to 4.1 per cent of Russia’s gross domestic product (GDP) in 2022, up from 3.7 per cent of GDP in 2021. Figures released by Russia in late 2022 show that spending on national defence, the largest component of Russian military expenditure, was already 34 per cent higher, in nominal terms, than in budgetary plans drawn up in 2021. […]

Ukraine’s military spending reached $44.0 billion in 2022. At 640 per cent, this was the highest single-year increase in a country’s military expenditure ever recorded in SIPRI data. As a result of the increase and the war-related damage to Ukraine’s economy, the military burden (military spending as a share of GDP) shot up to 34 per cent of GDP in 2022, from 3.2 per cent in 2021. […]

The United States remains by far the world’s biggest military spender. US military spending reached $877 billion in 2022, which was 39 per cent of total global military spending and three times more than the amount spent by China, the world’s second largest spender. The 0.7 per cent real-terms increase in US spending in 2022 would have been even greater had it not been for the highest levels of inflation since 1981. […]

China remained the world’s second largest military spender, allocating an estimated $292 billion in 2022. This was 4.2 per cent more than in 2021 and 63 per cent more than in 2013. China’s military expenditure has increased for 28 consecutive years.

Japan’s military spending increased by 5.9 per cent between 2021 and 2022, reaching $46.0 billion, or 1.1 per cent of GDP. This was the highest level of Japanese military spending since 1960. Läs artikel

 

‘

Svenskt deltagande i evakueringsinsats i Sudan, riksdagen.se

av

Utrikesutskottets betänkande

Utskottet föreslår med stöd av sin initiativrätt i 9 kap. 16 § första stycket
riksdagsordningen och efter inhämtande av ett skriftligt underlag och muntlig
information från regeringen att riksdagen beslutar att medge att regeringen
ställer en svensk väpnad styrka bestående av högst 400 personer till förfogande
till och med den 30 juni 2023 för att i enlighet med folkrätten stödja och
genomföra en evakueringsinsats av svenska och utländska medborgare samt
materiel från Sudan i nära samverkan med andra stater och internationella
organisationer.
Utskottet föreslår att ärendet avgörs trots att det varit tillgängligt kortare tid
än två dagar före den dag då det behandlas. […]

Regeringen konstaterar i underlaget att en folkrättslig grund för evakueringsinsatsen primärt utgörs av samtycke. Det övergripande målet för det svenska militära bidraget är att stödja Sveriges ambassad i Khartoum vid evakuering från Sudan. […]

Det finns enligt regeringens bedömning ett visst folkrättsligt utrymme för begränsade evakueringsinsatser som avser egna medborgare under exceptionella säkerhetslägen. […]

Utskottet konstaterar att den folkrättsliga grunden normalt utgörs av ett beslut i FN:s säkerhetsråd eller en inbjudan från det mottagande landet. I detta fall har utskottet inhämtat från regeringen att Sverige har samtycke för en insats från Sudan, meddelat via dess ambassad i Stockholm. Utskottet konstaterar att läget för de svenska medborgarna i Sudan är mycket allvarligt och att Sudan inte efterlevt sina skyldigheter att skydda utländsk diplomatisk personal enligt Wienkonventionen. Utskottet delar mot den bakgrunden regeringens uppfattning att det finns ett visst folkrättsligt utrymme för begränsade evakueringsinsatser som avser egna medborgare under exceptionella säkerhetslägen. Läs betänkandet

Anm: Beslut enligt utskottets betänkande togs med acklamation av riksdagen den 23 april.

 

Ökade utgifter för försvaret – nu väntas nedprioriteringar, sverigesradio.se

av

Försvaret har fått ökade kostnader på grund av stödet till Ukraina, ökad beredskap och förberedelserna inför ett Natomedlemskap. Nu väntas prioriteringar i bland annat den dagliga verksamheten på förbanden.

Verksamhet som finns i i försvarsbeslutet kan komma att begränsas eller tidvis stoppas. Det kan handla om övnings- och träningsverksamhet, som värnpliktsutbildning, eller investeringar i infrastruktur eller materiel.

”Vi ska vara väldigt tydliga i vad vi kan klara av. I en redan ansträngd organisation så kan man inte bara fylla på med uppgifter”, säger överbefälhavare Micael Bydén. Läs artikel

Utredning: Förneka Förintelsen ska bli olagligt, sydostran.se

av

Den parlamentariska kommitté som arbetat med frågan föreslår att ett särskilt straffansvar ska införas för förnekande, urskuldande och uppenbart förringande av folkmord, brott mot mänskligheten eller andra krigsförbrytelser.

– Men det räcker inte bara att man förnekar eller förringar att en sådan händelse har skett, säger ordföranden för kommittén och justitierådet Stefan Johansson.

Det krävs också att gärningen är ämnad att uttrycka hat, uppmana till våld eller missaktning mot en enskild eller en grupp för att den ska vara straffbar.

Bakgrunden är att EU-kommissionen satt tryck på Sverige och tolv andra EU-länder om att skärpa lagstiftningen. Läs artikel

Överlämning av betänkandet En tydligare bestämmelse om hets mot folkgrupp, regeringen.se

av

I dag har kommittén Kriminalisering av förnekande av Förintelsen och av vissa andra brott överlämnat sitt betänkande till justitieminister Gunnar Strömmer. Kommittén föreslår att bestämmelsen om hets mot folkgrupp ska förtydligas. […]

– Kommittén adresserar viktiga frågor, bland annat om att för­tydliga vad som är brottsligt när det kommer till att förneka förintelsen. Det finns en bred politisk enighet om förslagen som nu skickas ut på remiss, säger justitie­minister Gunnar Strömmer. […]

  • Det ska uttryckligen framgå av lag­texten att hets mot folk­grupp också omfattar upp­maningar till våld.
  • Det ska införas ett särskilt straff­ansvar för för­nekande, urskuldande och uppenbart förringande av Förintelsen och vissa andra folkmord, brott mot mänsk­ligheten, krigs­förbrytelse och aggressions­brott.
  • Enskilda brotts­offer ska få ett bättre skydd av bestäm­melsen om hets mot folkgrupp.
    Det särskilda straff­ansvaret ligger inom ramen för bestäm­melsen om hets mot folkgrupp och är begränsat till att omfatta endast brott som har fastställts av en inter­nationell eller svensk domstol. Inget av förslagen innebär att gränserna för straff­ansvar eller för yttrande­friheten ändras. Läs pressmeddelande

15th aid package: Finland sending Ukrainian troops training gear, svenska.yle.fi

av

Finland has announced plans to send defence training equipment to Ukrainian soldiers taking part in the EUMAM(siirryt toiseen palveluun) (European Union Military Assistance Mission in support of Ukraine) operation in Ukraine, the Finnish Ministry of Defence has announced.

The EUMAM joint aid operation aims to provide basic and specialised training to 30,000 Ukrainian troops. The training operation will take place in Poland. Läs artikel

”Inte en konflikt mellan länderna i norr och Ryssland”!

av
Utgivarna

Norska ledare vill inte att landet dras in i en konflikt mellan de två största kärnvapenmakterna, USA och Ryssland, uppe i norr.

Budskapet framfördes av Norges statsminister Jonas Gahr Støre på High North Dialogue-konferensen den 19 april:

“Detta är inte en bilateral konflikt mellan länderna i norr och Ryssland. Den härrör från konflikten med Ukraina. Norge har haft fred med Ryssland i 1000 år. Och vi kommer att hålla en förutsägbar, ansvarsfull och fast linje även på lång sikt och under svåra tider.”

Bakgrunden till oron är de ökade spänningarna kring Arktis och Nordkalotten där stormakterna fortsätter att upprusta.

För både USA och Ryssland handlar det om att säkra sina baser och strategiska kärnvapen. Ryssland har huvuddelen av sina kärnvapen i baserna på Kolahalvön och USA har tillskansat sig närmast suveränitet över fyra baser i Norge.

För Ryssland gäller det att kunna föra sina kärnvapenbestyckade atomubåtar ut från Barents hav och ut i Nordatlanten, och för USA gäller det att svara på detta med egna baser på Nordkalotten och med uppbyggnad av sin ”Second Fleet” som har till huvuduppgift att säkra USA:s intressen i Arktis.

Hela den ryska militära infrastrukturen i norr skall uppgraderas så att baser kan ta emot alla typer av flyg även långdistansbombplan. (Forsvarets Forum den 18 april).

I Norge finns det kritiska röster mot den nya baspolitiken som ger stort spelrum åt USA. Asle Toje som är utrikespolitisk analytiker och vice ordförande i Nobelkommittén menar att den gamla atompolitiken som Norge byggde på under kalla kriget är en saga blott:

”Vi hadde absolutte linjer om at det ikke var lov til å ha med seg atomvåpen til Norge – og at det ikke skulle være utenlandske baser på norskt territorium.”

Idag är det är ett känt faktum att Norge inte har någon kontroll över om kärnvapen förs in i landet. Då gäller det att inte låtsas om när USA för in flyg och örlogsfartyg på norskt territorium eftersom man ändå inte får något klart svar om sådana vapen finns ombord.  «Don’t ask, don’t tell», har blivit hållningen hos norska myndigheter enligt Toje.

Läs mer

Norway’s Prime Minister: “We Have To Take Care Of the Dialogue In The High North”, highnorthnews.com

av

“We have to take care of the dialogue”, said Norwegian Prime Minister Jonas Gahr Støre (Labor) as he opened the High North Dialogue conference in Bodø Wednesday.

As the term “Low tension in the High North” is no longer applicable, Støre took to stage to remind over 300 Arctic stake holders, students, politicians and researchers that it was indeed dialogue that kept the Russian-Norwegian relationship afloat during the ups and downs through a 1000 years of peace with Russia.

“In the early nineties dialogue changed the north. Bilaterally Norway and Russia was able to do remarkable things after decades of closed borders”, the Prime Minister said, comparing the border passings between the two Arctic states, from 4000 in 1990 to over 300 000 in 2013. […]

“Should we give up the vision of cooperation and dialogue in the Arctic because of Russia? Should we, the remaining seven and all the other nations, institutions, networks, students – should we put a pause on our efforts? I believe not”, says the Prime Minister of Norway.

“I think we should abide by our true European values. The cold winds blowing now politicly, also in the north, did not emerge in the north. This is not a bilateral conflict between the countries of the north, with Russia. It is emerging out of the conflict with Ukraine. Norway has been in peace with Russia for a 1000 years. And we will remain – in difficult times as well as – predictable and responsible, firm and long term.” […]

Even if there is little cooperation with Russia now, Støre urges to look ahead.

“There may come a time to move forward again. And I would warn against what we see in part of the debate in Europe, that people are cutting Russia out of the map as if it is no longer there. It is.”

Støre reminds the crowd that Norway cannot choose its geography.

“We will remain neighbors. And we will have orderly relations. Yes, there is more tension, but I believe firmly that it is our responsibility in the high north to strive for the vision, high north – low tension,” says Støre and adds that no one is served by high tension.

“The safeguarding of Norway’s security must be done by Norway in close cooperation with our allies.” Läs artikel

Veckans citat

av

”Det är bäst att hålla oss utanför stormaktsblocken. Läget är sämre för oss nu, men inte hopplöst. Vi får en ännu sämre ställning om vårt land går med i Atlantpakten. Då har vi stormaktsintresset på vårt eget område och inte endast i Norge.”

 

Statsrådet och förre försvarsministern Per Edvin Sköld vid socialdemokratiska riksdagsgruppens sammanträde den 22 februari 1949 då det stod klart att Norge var på väg in i Nato.

United Nations issues rare rebuke of United States over leaked documents, edition.cnn.com

av

Weeks after a trove of classified US intelligence documents were posted on social media, the United Nations issued a rare rebuke of the United States after reports that those documents allegedly revealed the US was spying on the Secretary-General and other high ranking UN officials.

“The UN has made it clear that such actions are inconsistent with the obligations of the United States of America enumerated in the UN charter and the Convention on the Privileges and Immunities of the United Nations,” UN Spokesman Stephane Dujarric read in a statement at his noon briefing Tuesday.

The UN also sent a note to the US Mission at the United Nations in New York regarding the leak, according to Dujarric. The stern reaction comes after a BBC report last week on a US intelligence leak which accused Guterres of being too soft on Russia. According to the broadcaster, the documents in the leak also includes detail of a private conversation between Guterres and his deputy Amina Mohammed.

“The Secretary-General has been at this job, and in the public eye, for a long time. He’s not surprised by the fact that people are spying on him and listening in on his private conversations,” Guterres’ office said in a statement Thursday.

“What is surprising is the malfeasance or incompetence that allows for such private conversations to be distorted and become public,” it added. […]

The leak appears to shed light on how Washington perceived Guterres’ handling of the Black Sea grain deal, according to the BBC. It suggests US officials believe Guterres was so keen to maintain the deal that he made generous concessions to Russia back in February . […]

The intelligence document continues saying Guterres was “undermining broader efforts to hold Moscow accountable for its actions in Ukraine,” according to the BBC report. Läs artikel

Russia Says Northern Sea Route To Transport 270m tons by 2035, highnorthnews.com

av

Russia continues to release increasingly ambitious figures for the development of the Northern Sea Route (NSR). According to the latest forecasts by Rosatom the route will see 270m tons of cargo in 2035. This would be a nearly ten-fold increase over 2022.

In comparison, the Suez Canal, one of the world’s busiest shipping routes, saw 1.27bn tons of cargo throughput in 2022. Just a few years ago, estimates that the Arctic could see 20 percent of the cargo volume of the Suez Canal would have seemed outlandish, but Russian officials insist that these forecasts are very much achievable.

Russias state atomiс energy corporation, Rosatom’s special representative for the development of the Arctic, Vladimir Panov, presented these latest figures to parliamentarians of the Yamalo-Nenets Autonomous Okrug district. Läs artikel