Förvirringen som fått så många opinionsmakare i pressen att tappa omdömet leder till åtminstone en säker slutsats. En handfull provokatörer har med så enkla medel som en bok, bacon och tändvätska lyckats skapa kaos i det politiska samtalet.[…]

I mängden av yttranden om koranbränning från politiker och professionella politiska skribenter kan man hitta en spaltkilometer av dumheter och meningslösa självklarheter. Men en skribent avviker i stark kontrast. Det är faktiskt en polisman, Ulf Boström i Göteborg, som i SvD påpekat att en svårförklarligt passiv åklagarmyndighet inte lagt många strån i kors för att åtala koranbrännare för vare sig förargelseväckande beteende eller hets mot folkgrupp. Därför har det, enligt Boström, uppstått ”ett rättsvakuum… där ingen med säkerhet kan veta” om koranbränningarna är lagliga, eftersom det inte finns några vägledande domar. Och landets åklagare tycks ta för givet att ett sådant uttryck för muslimhets är okej. Läget har knappast blivit bättre av att såväl UD som statsministern föregripit rättslig prövning genom att förklara koranbränningarna lagliga, konstaterar Boström. Vilket varken UD eller statsministern hade kompetens att uttala sig om. Eftersom ingen åklagare vågat ta initiativ till åtal. Så att vi därmed inte fått någon prövning i domstol.

Allt hopp är dock inte ute. Det pågår faktiskt en förundersökning rörande två koranbränningar i Stockholm. Åklagaren heter Anna Hankkio. Hon kan bli banbrytande om hon förändrar den hittillsvarande slentrianen bland svenska åklagare.

Jag är inte ensam om att tro att ett åtal har goda möjligheter att leda till fällande dom. Förmodligen är det rätt många domare och rättslärda som har samma uppfattning. Chansen finns alltså att vi blir av med ett förargligt problem som bottnade i politiska fördomar i åklagarkretsar snarare än i juridiskt skarpsinne. Läs kolumnen

Regeringen har idag beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att se över om Sveriges säkerhet ska kunna beaktas vid tillståndsprövning och villkorsgivning för allmänna sammankomster enligt ordningslagen. […]

Det är Polismyndigheten som prövar frågor om tillstånd för allmänna sammankomster enligt ordningslagen. Enligt grundlagen är det tillåtet att i lag inskränka yttrande- och demonstrationsfriheten med hänsyn till Sveriges säkerhet, men ordningslagen använder inte hela det utrymmet idag.

– Polismyndigheten får idag neka tillstånd till en allmän sammankomst om det finns fara för ordningen eller säkerheten på den aktuella platsen. Däremot får inte polisen väga in Sveriges säkerhet, till exempel en generell risk för terrorattentat, i bedömningen. Vid krig och krigsfara kan regeringen med stöd av lagen gripa in och begränsa var en allmän sammankomst får hållas. Här finns alltså ett glapp, en säkerhetsmässig sårbarhet, mellan krigsfara och ordningsstörningar på en specifik plats. Nu säkerställer vi att det finns ett beslutsunderlag för att i framtiden kunna agera om situationen kräver det, säger justitieminister Gunnar Strömmer.

Utredaren ska lämna förslag på hur omständigheter som hotar Sveriges säkerhet kan beaktas vid tillståndsprövningen och vid överväganden om att ställa in eller upplösa en allmän sammankomst. I uppdraget ingår inte att överväga grundlagsändringar. Utredarens förslag måste därmed vara förenliga med regeringsformens bestämmelser om grundläggande fri- och rättigheter. Läs pressmeddelandet

Läs direktivet: Stärkt skydd för Sveriges säkerhet vid allmänna sammankomster, dir. 2023:123 (pdf 207 kB)

En av USAs fremste reaksjonsstyrker ved kriser – 26th Marine Expeditionary Unit (Special Operations Capable) – er på et rundt to uker langt treningsopphold i indre Troms.

– Marinesoldatene og sjømennene i 26th MEU (SOC) er en fremadrettet kriseresponsstyrke som er særlig kapabel til integrasjon og trening med allierte og partnere, samtidig som de gir troverdige alternativer i krise- og nødsituasjoner, sier oberstløytnant Josef H. Wiese, stabsjef (Executive Officer) i denne enheten, i en pressemelding fra USAs marinekorps. Wiese vektlegger at oppholdet i nord gir en verdifull mulighet til å heve marinestyrkens kompetanse og beredskap i et utfordrende arktisk miljø.

Enheten ankom Narvik 5. august med landgangsfartøyet USS Mesa Verde, og består av rundt 500 soldater.

Mer utdypende er 26th MEU (SOC) innrettet for å utføre landgangsoperasjoner, kriserespons- og begrensede beredskapsoperasjoner, blant annet for å muliggjøre innføring av oppfølgingsstyrker. Med seg nordpå har enheten følgende kapasiteter: tre våpensystemer av typen HIMARS, seks lett pansrede kjøretøy, samt flere mindre militære kjøretøy og droner.

HIMARS er et amerikansk mobilt rakettartillerisystem med langtrekkende presisjonsild. Läs artikel

– Ideen om et nordisk luftoperasjonssenter har fått svært god respons – og vi retter nå blikket videre mot et slikt senter i arktisk format, sier sjefen for Luftforsvaret. Han trekker fram USA og Storbritannia som naturlige samarbeidspartnere i utviklingen av dette initiativet.

– I kjølvannet av det nordiske luftoperasjonssenteret som vi tok initiativ til før krigen i Ukraina, ser vi nå på muligheten for å ta steget videre mot et arktisk luftoperasjonsenter, forteller sjefen for Luftforsvaret, generalmajor Rolf Folland, til High North News. […]

Diskusjonen rundt utvikling av et arktisk luftoperasjonssenter er fortsatt i en innledende fase, men forslaget har kommet ordentlig på bordet, sier sjefen for Luftforsvaret.

– Norge er Nato i nord. Det er naturlig at vi har tatt initiativ til å ta prosessen videre fra nordisk til arktisk skala. I et slikt format vil det være naturlig å få med representanter fra nære allierte – som har arktiske interesser – eksempelvis fra USA, Storbritannia og Canadas luftforsvar.

Folland sier en slik etablering på mange måter vil være en ”gamechanger”.

– Det vil være en endring i Natos kommandostruktur ettersom vi får en struktur med mer regionalt ansvar. Slik ser alliansen også på andre flanker, og derfor er det viktig at vi er tett på dette akkurat nå. Läs artikel

Rapporten belyser betydelsen av en viktig grupp råvaror som nu fått strategisk betydelse – som här kallas för de sällsynta metallerna. Rapporten analyserar vad detta röriga begrepp egentligen betyder och hur omvärldsutvecklingen påverkar efterfrågan på dessa sällsynta metaller samt vilken risken är för nya resurskrig. […]

Till skillnad från många andra handelsfrågor är handel med sällsynta metaller tydligt kopplat till säkerhetspolitik. Det återstår dock att se hur och när EU lyckas fullfölja sina planer på att minimera risken för att bli lika beroende av Kina för tillgången till sällsynta metaller som EU varit av Ryssland vad gäller billig energi. Eftersom EU är mycket beroende av råvaruimport, inklusive sällsynta metaller, kan Sverige bidra till att minska Europas beroende av import av sällsynta metaller från Kina genom att öka utvinning av sällsynta metaller i Sverige. Sverige kan förstås även bidra till andras säkerhet genom att utveckla högteknologiska produkter som bidrar till Europas välstånd och säkerheten. Men även ny svensk teknologi kräver tillgång till sällsynta metaller. Sverige har idag starka säkerhetspolitiska band till flera länder. Därför skulle ny svensk utvinning i gruvor eller ur tidigare bruten malm sannolikt inte ge upphov till några avsevärda säkerhetspolitiska merkostnader, såsom behov av skydd av utvinning och transporter. Trots allt ligger gruvorna på svenskt territorium som ändå behöver skyddas som ett led i att värna landets territoriella suveränitet.

Eventuella ekonomisk och säkerhetspolitiska kostnader för skydd av ny utvinning skulle i varje fall inte bli höga jämfört med priset för den utvinning som kan komma att ske i svaga stater i mer oroliga delar av världen. För Sveriges del kan högre priser på sällsynta metaller komma att täcka de kostnader som uppkommer med anledning av att ny utvinning måste leva upp till högt ställda miljö- och arbetsmiljökrav. De kostnaderna skulle kunna kallas för en geopolitisk premie. Det vill säga att priset som importörer av svenska sällsynta metaller skulle få betala skulle täcka säkerhet i dubbel bemärkelse. Dels handlar det om att täcka kostnaderna för säker utvinning ur arbets- och miljösynpunkt, dels om värdesätta tryggheten av att ha en stabil demokratisk stat som en tillförlitlig leverantör. Att råvaror som metaller är strategiskt viktiga är inte ett nytt fenomen. Under andra världskriget var Sverige viktigt för båda sidor på grund av den svenska järnmalmsexporten och kullagerproduktionen, som båda var viktiga insatsvaror för en modern krigsindustri. Läs rapporten

The announcement, which raises the spectre of a standoff with Russian warships, came hours after Ukraine said it had liberated a village as part of a grinding push against Moscow’s forces along the southern front.

Russia issued its maritime threat after scuppering a key deal last month brokered by the UN and Turkey, which guaranteed safe passage for grain shipments from three Ukrainian ports.

Ukraine’s Infrastructure Minister Oleksandr Kubrakov said the Hong Kong-flagged Joseph Schulte left Wednesday morning from the port of Odesa — one of three that participated in the now-scrapped grain export deal.

”The first vessel is moving along the temporary corridors established for civilian vessels to and from Black Sea ports,” he said. Läs artikel

Før Norge sluttet seg til Atlanterhavspakten og Nato, erklærte den norske regjeringen at den ikke ville inngå avtaler som forpliktet Norge til å åpne baser for fremmede styrker på norsk jord så lenge Norge ikke var angrepet eller utsatt for trusler om angrep.

Disse selvpålagte restriksjonene ble sett på som en av bærebjelkene i norsk utenriks- og sikkerhetspolitikk mot Russland under den kalde krigen. Hensikten var blant annet å dempe spenningen i nordområdene.

De nye nordiske natomedlemmene Finland og snart Sverige, har ikke forpliktet seg til å følge Norges forsiktighet overfor Russland.

Den svenske regjeringen har meldt at de vil ta opp spørsmålet om natobaser når medlemskapet er helt på plass. Sannsynligvis i løpet av høsten når medlemskapet er godkjent av Tyrkia. Finland åpner for at Nato-soldater baseres permanent i Finland og er ikke spesielt redd for å provosere naboen.

Nå tas det til orde for at den norske forbeholdspolitikken er utdatert og ikke fungerer mot et åpenbart aggressivt Russland.

Høyres forsvarspolitiske talsperson Hårek Elvenes (H) mener det er for tidlig å snakke om Nato-baser i Norge. […]

Men å gå derfra til rene etablering av rene Nato-baser på norsk jord, mener stortingspolitikeren er å gå for langt.

– Det er jeg ikke enig i. Nå har vi nettopp fått på plass den nye avtalen med USA, der vi skal etablere felles områder på fire forskjellige militærbaser. Vi øver tettere med amerikanerne og vi forhåndslagrer, sier Elvenes.

Militæravtalen med USA gjør at USA kan gjøre tilrettelegginger på gitte norske områder for å modernisere infrastrukturen og mulig eksklusiv bruksrett. Såkalte omforente områder.

Dette gjelder flyplassene på Rygge, Sola, Evenes og Ramsund orlogsstasjon.

– Etter min mening er ikke tiden inne for å revidere norsk basepolitikk så radikalt at man etablerer amerikanske baser på norsk jord. Vi må fortsatt ikke glemme Nordområdene er et lavspenningsområde, og vi har ikke sett militær opptrapping i Nordområdene som følge av Ukraina-konflikten, påpeker Elvenes, som også sitter i Utenriks- og forsvarskomiteen. Han mener likevel at vi må passe oss for å være naive i vårt forhold til Russland.

– Vi skal ikke se bort fra at det kan komme, så ja, vi må forsterke avskrekking. Men å etablere amerikanske baser på norsk jord er ikke tilrådelig, avslutter Hårek Elvenes. Läs artikel

Stabssjef i Nato, Stian Jenssen, antyder at Ukraina kan få et Nato-medlemskap i bytte mot å gi opp noe territorium til Russland, og at det kan være en del av slutten på krigen i Ukraina.

– Jeg tror at en løsning kan være at Ukraina gir opp territorium, og får et Nato-medlemskap i retur, sa Jenssen i en paneldebatt i Arendal tirsdag formiddag.

Stian Jenssen er stabssjef for Natos generalsekretær Jens Stoltenberg i Brussel. Stoltenberg har selv ikke vært villig til å diskutere mulige løsninger for Ukraina etter Russlands invasjon. Generalsekretæren har konsekvent sagt at det må være opp til Ukraina å bestemme både tid og vilkår for eventuelle forhandlinger med Russland for å få slutt på okkupasjonen. […]

På VGs spørsmål om det er Natos syn at Ukraina må avgi landområder for å oppnå fred med Russland og et fremtidig medlemskap i Nato, viste Jenssen til at diskusjonen om mulig status etter krigen allerede er i gang, og at spørsmål om å avgi territorium til Russland er reist av andre.

– Jeg sier ikke at det må bli slik. Men det kan være en mulig løsning, svarte Jenssen. Läs artikel