På besøk i Kyiv torsdag kunngjorde statsminister Jonas Gahr Støre at Norge skal donere F-16-jagerfly til Ukraina. […]

Samtidig forbereder også Russland seg på en lang krig. Tormod Heier, professor ved Forsvarets stabsskole, tror russiske ledere i Kreml håper at de kan tære ned den ukrainske kampevnen og støtta fra Vesten.

– Den fasen krigen er i nå, er en skjebnetime for Ukraina. Hvis de ikke lykkes i å frigjøre de gjenværende områdene av landet som er okkupert, så vil frontlinjene fryse. Da tror russerne at Vesten gradvis vil gi opp og fokusere mer på egne problemer i sine egne samfunn, sier Heier.

Da Klassekampen forrige uke snakket med Iver B. Neumann, direktør ved Fridtjof Nansens Institutt, var hans klare vurdering at «tida jobber for Russland».Neumann brukte dette som argument for at det kanskje er nødvendig å diskutere kompromisser. Liknende utspill har kommet fra mange hold etter hvert som den ukrainske motoffensiven har kjørt seg fast. New York Times meldte nylig at tallet på døde og skadde soldater i Ukraina-krigen nærmer seg en halv million.

Frykten er at en løsning som virker dårlig nå, kan tvinge seg gjennom på et seinere tidspunkt, når ytterligere hundretusenvis av liv er gått tapt.

Også Heiers vurderinger er at en langvarig krig til syvende og sist favoriserer Russland.

– Det russerne forsøker på, er å bite seg fast langs denne tusen kilometer lange frontlinja, og satse på at lufta før eller siden går ut av den ukrainske motoffensiven. Hvis de klarer det, noe det ser ut som at de gjør, så vil det dreie krigen inn i et spor som favoriserer dem. De har mer materiell og personell å tære på, sier Heier. Läs artikel

[…] Erkki Tuomioja, som modererade samtalet, innehade utrikesministerposten i den finska regeringen 2000-2007 och inledde med att säga att oavsett vad man tycker om Nato är det bättre att Sverige också är med nu när Finland är det, och man kan fortfarande diskutera minskad kärnvapenspridning.

Och det behövs, menar Tarja Cronberg, finsk politiker och fredsforskare.

– Kärnvapenordningen är i stor oordning. Vi har inga överenskommelser om kärnvapen, många avtal har brutits. Icke-spridningsavtalet är det sista men har inte kunnat åstadkomma något. Det är i det läget som Finland blir Nato-medlem, och Nato förblir en kärnvapenallians så länge dessa vapen existerar.

Sveriges före detta utrikesminister Margot Wallström påpekar att även de som skrivit under avtalet har fortsatt att modernisera sina kärnvapen. […]

Hon hoppas att den svenska regeringen kommer att göra samma ställningstaganden som Finland ifråga om hur man ser på kärnvapen.

– I det långa loppet kan de nordiska länderna troligen bidra till att eliminera, eller i alla fall minska, vikten av kärnvapen i Natos strategier och hur vi skriver doktrinerna.

Erkki Tuomioja lägger in en reservation mot Margot Wallströms möjligen alltför positiva bild av Finlands regering, ”det återstår att se vilken position de intar gentemot kärnvapen”. Men Norge har fått stå modell i de finska diskussionerna, tillägger han. Läs artikel

Förhandlingar om ett nytt avtal om försvarssamarbete mellan Finland och Förenta staterna inleddes för ett år sedan och har nu förts i tre omgångar. Ett av målen i regeringsprogrammet är att slutföra förhandlingarna. Godkännandet av avtalet kräver riksdagens samtycke. Avtalet stärker Finlands säkerhet och bidrar till fullgörandet av de förpliktelser som Natomedlemskapet medför.[…]

Till sin natur kommer DCA-avtalet att vara en internationell överenskommelse som är bindande för Finland. Syftet med avtalet är att skapa uppdaterade ramar för samarbetet med Förenta staterna. Bestämmelserna i DCA-avtalet kommer i huvudsak att grunda sig på bestämmelserna om Natotruppernas ställning i avtalet Nato SOFA (Status of Forces Agreement). DCA-avtalet förtydligar spelreglerna för samarbetet och möjliggör dess fördjupande i alla säkerhetssituationer. På så sätt stärker avtalet Finlands säkerhet och bidrar till fullgörandet av de förpliktelser som Finlands Natomedlemskap medför.

DCA-avtalet tar upp praktiska frågor som gäller bland annat truppers ankomst, förhandslagring av materiel och beskattning. I avtalet kommer Finland och Förenta staterna överens om de områden till vilka samarbetet och samverkan i första hand skulle fokuseras. DCA-avtalet ger Förenta staterna möjlighet att i fortsättningen använda kongressens finansiering för eventuella infrastrukturinvesteringar i Finland. Läs artikel

Marines and Sailors of the 26th Marine Expeditionary Unit’s (Special Operations Capable), embarked on the USS Mesa Verde, with attached elements of Italian Marines from the San Marco Brigade, concluded a successful bilateral training exercise with Brigade North Norwegian Soldiers, aimed at enhancing their warfighting lethality and interoperability with our ally and partners above the Arctic Circle, from Aug. 5 – 21, 2023. Läs artikel

[…] På torsdagsförmiddagen krävde Socialdemokraterna att Sverige förbereder sig för att uppfylla president Zelenskyjs önskan. Men S har två stora brasklappar.

Sverige ska först vara Natomedlem, och därmed en del av alliansens kollektiva försvar.

Möjligen finns det en baktanke om att ett Jas-löfte också skulle kunna öka de andra Natoländernas drivkrafter att förmå Turkiet och Ungern att släppa in Sverige i alliansen.

Socialdemokraternas andra förbehåll är att det ska göras en utredning om konsekvenserna för Försvarsmakten, något regeringen redan arbetar med. Det finns en rad praktiska problem som kan sätta stopp för donationen. Kan Sverige skänka också vapnen till planen och hur ska man hitta fler flygtekniker när det redan råder brist, lyder ett par av dem.

Med de förbehållen ställde sig regeringen redan på eftermiddagen bakom förslaget. ”Innan vi blir Natoallierade är det inte aktuellt att avvara några av våra Gripendivisioner”, underströk försvarsminister Pål Jonson till Ekot. Också Centern och Miljöpartiet stöder förslaget. Läs artikel

[…] The United States, of course, is not the first global great power to experience this problem. It was one that the British Empire also faced even in its heyday in the nineteenth century. One of the leading British statesmen wrestling with it was Lord Palmerston (Henry John Temple, 3rd Viscount Palmerston), who was the dominant figure in shaping British foreign policy from 1830 until his death while serving as prime minister in 1865. It was Palmerston who famously said, “We have no eternal allies, and we have no perpetual enemies. Our interests are eternal and perpetual, and those interests it is our duty to follow.” […]

Palmerston observed, “As to the romantic notion that nations or Governments are much or permanently influenced by friendships, and God knows what, why, I say that those who maintain those romantic notions, and apply the intercourse of individuals to the intercourse of nations, are indulging in a vain dream. The only thing which makes one Government follow the advice and yield to the counsels of another, is the hope of benefit to accrue from adopting it, or the fear of the consequences of opposing it.”[…]

Later in his speech, Palmerston declared, “I hold with respect to alliances, that England is a Power sufficiently strong, sufficiently powerful, to steer her own course, and not to tie herself as an unnecessary appendage to the policy of any other Government.”

At the end of his speech, Palmerston noted, “When we find other countries marching in the same course, and pursuing the same objects as ourselves, we consider them as our friends, and we think for the moment that we are on the most cordial footing; when we find other countries that take a different view, and thwart us in the object we pursue, it is our duty to make allowance for the different manner in which they may follow out the same objects. It is our duty not to pass too harsh a judgment upon others, because they do not exactly see things in the same light as we see…” Läs artikel

[…] – Ryssland får inte vinna det här kriget. Det handlar om ukrainarnas rätt att leva i frihet och demokrati. Men det handlar också om oss. Om hela Europas och vår framtid, säger Magdalena Andersson. […]

Socialdemokraterna vill att Sverige förbereder sig för att kunna stötta Ukraina med stridsflyget JAS Gripen. Det kräver att flera saker är på plats – inte minst att Sverige har blivit Natomedlemmar.

Ukrainas luftförsvar behöver stärkas. Med JAS Gripen kan Sverige hjälpa Ukraina att vinna kriget även i luften. JAS Gripen är ett flexibelt stridsflygplan som är smidigt att underhålla. Därutöver är det kraftfullt. Med hög precision, flexibilitet och slagkraft kan det verka mot mål på marken, i luften eller över havet. JAS Gripen kan på så vis hjälpa Ukraina att återta ockuperat ukrainskt territorium, och kan göra stor skillnad.

Socialdemokraterna lyfter även att en analys av konsekvenserna av att skicka JAS Gripen till Ukraina bör göras omedelbart. Hur omfattning av stöd, behov av utbildning, ersättningsanskaffning, tidsramar och former kan se ut. S lyfter även vikten av att ha en plan för hur det stöd Sverige eventuellt bidrar med kan ersättas. Detta kan dock inte göras förrän Sverige är fullvärdiga medlemmar i Nato.

– Från Socialdemokraternas sida kan vi inte se något principiellt hinder för att stödja Ukraina med kvalificerade vapensystem. Sverige ska efter förmåga, och med hänsyn till egna behov, fortsätta med detta, säger Peter Hultqvist. Läs pressmeddelandet

NATO engagement in East Asia, to counter China’s influence, is a misguided and potentially dangerous strategy for the alliance’s European members. It is bound to increase tensions between China and NATO and risks binding China Russia closer together. A China containment strategy has no tangible benefits for European security and predominantly serves the interests of a United States that is desperately trying to maintain its global hegemony.

While NATO is not currently looking to recruit new members in East Asia, it is forging strategic partnerships with ‘likeminded’ states in the region. Countries like Japan, South Korea, Australia and New Zealand are all in the process of transitioning from being NATO’s ‘global partners’ to becoming members of a more tangible arrangement that NATO has labelled ‘Individually Tailored Partnership Programs’.

NATO’s strategic cooperation with Japan has increased in the wake of Russia’s invasion of Ukraine. At the July 2023 NATO Leaders Summit in Lithuania, NATO Secretary-General Jens Stoltenberg greeted Japanese Prime Minister Fumio Kishida, telling him that ‘no partner is closer than Japan’.

As a step toward more substantial security relations, NATO was planning to open a liaison office in Tokyo — the first of its kind in Asia. But these plans have been shelved due to apprehensions that they might fuel tensions between NATO and China. French President Emmanuel Macron warned that such a move would be a ‘big mistake’. […]

When NATO strays so far ’out of area’ that it begins operating in East Asia, one has to question the benefits for European security. There seems to be few, if any. For the United States, NATO’s turn to East Asia is strategically significant. Washington is seeking to maintain US global hegemony by binding together its loose alliance networks into a firmer coalition capable of containing a rising China. It seems clear that NATO’s new East Asia policy is primarily directed from Washington.

But Europe does not have to play the United States’ power games. As French President Emmanuel Macron correctly stated earlier in 2023, getting involved in such games would be ‘a trap for Europe’. Läs artikel