Hemliga svenska hjälpen till Frankrike – laserstyrda bomber, svt.se

Riksdagen får nu ge sig i kast med regeringens proposition om hur Sverige ska stödja Frankrike militärt i kampen mot IS. Enligt flera källor till SVT Nyheter handlar det om att Sverige ska sälja ett antal laserstyrda precisionsbomber till Frankrike.

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) försvarar regeringens förslag till att sälja försvarsmateriel till Frankrike.

– Detta är materiel som Frankrike efterfrågat och som låg väldigt högt på deras önskelista och vi vill bidra till och stärka deras förmåga på den punkten. Hultqvist betonar att Försvarsmakten gett klartecken till att den svenska försvarsförmågan inte påverkas av denna försäljning. Samtidigt ska de pengar som försäljningen ger gå till att köpa in nya vapen motsvarande de som säljs, enligt regeringen. Läs artikel

Vanhanen öppnade presidentspelet, Österbottens tidning

Ordförande för Centerns riksdagsgrupp, Matti Vanhanen, ställer upp som Centerns presidentkandidat. Han säger att han efter några veckors tänketid kommit fram till att han vill ställa upp.

Riksdagsledamoten Vanhanen sade att han nu kommer ut med sina planer oavsett vad den nuvarande presidenten Sauli Niinistö tänker om en eventuell fortsatt presidentperiod.
Vanhanen repeterade på torsdag också sin ställning till Nato.

– Jag är inte för ett medlemskap i Nato, men optionen måste finnas. Läs artikel

Kommentar till ”Värdlandsavtal bättre än Natomedlemskap” av Robert Björkenwall och Jaan Ungerson i Östra Småland

I en insändare i Östra Småland av Robert Björkenwall och Jaan Ungerson återges i stort sett korrekt den svenska regeringens syn på värdlandsavtalet med Nato. Det finns inget i avtalet som tvingar med Sverige på vare sig övningar eller militära insatser om inte den svenska regeringen gett tillstånd. Sverige har redan enligt icke-spridningsavtalet förbundit sig att inte ha kärnvapen på svenskt territorium och detta ändras inte av ett värdlandsavtal.

Däremot går Björkenwall och Ungerson  vilse då de tar upp värdlandsavtalet och Natos stadga: ”För Ryssland står det klart att en aggression mot Norden kan bli mött med av regeringen inbjudna Natostyrkor men också att en konflikt med en Natomedlem i någon annan del av världen inte med automatik innebär att Sverige måste agera enligt Natos artikel 5.” Det finns ingen som helst koppling mellan värdlandsavtalet och Natos artikel 5 och att Sverige, med eller utan ”automatik”, skulle agera enligt artikeln saknar grund.

Sverige är med värdlandsavtalet fortsatt alliansfritt och har inga förpliktelser att agera för andra Nato-stater. Däremot finns det skäl att ta upp en annan aspekt av värdlandsavtalet. Regeringen skriver i lagrådsremissen om motiven för avtalet att den ensidíga svenska solidaritetsförklaringen utgör en central grund. Denna sliriga och töjbara solidaritetsförklaring är skadlig och kan ge förväntningar på svenskt militärt stöd till Baltikum som saknar all verklighetsförankring.

Om krisen eller kriget kommer – en uppföljning av informationsinsatser till allmänheten om den enskildes ansvar och beredskap

Försvarsutskottet har i en rapport följt upp de uttalanden utskottet gjort om vikten av information från myndigheter, kommuner och frivilligorganisationer till allmänheten om den enskildes ansvar och beredskap vid en kris- eller krigssituation.

Syftet med uppföljningen har varit att kartlägga och analysera vad som görs på området och att följa upp informationsinsatser till allmänheten om den enskildes ansvar och beredskap. Uppföljningen är tänkt att bidra till en diskussion och inspirera myndigheter och andra aktörer att vidta ytterligare åtgärder på ett samordnat sätt. Läs informationen från riksdagen

Svar på skriftlig fråga 2015/16:898 Den svenska militära alliansfriheten, Margot Wallström i riksdagen

Svar på fråga 2015/16:898 av Erik Ottoson (M) Den svenska militära alliansfriheten

Erik Ottoson har frågat försvarsministern på vilket sätt Sverige är ett militärt alliansfritt land visavi Europeiska unionen respektive Nato. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som svarar på frågan.

Sveriges säkerhetspolitiska linje ligger fast. Den militära alliansfriheten är ett fundament i Sveriges säkerhetspolitik. En aktiv och ansvarsfull utrikespolitik, vårt medlemskap i EU, deltagande i internationellt samarbete samt en egen trovärdig försvarsförmåga är våra viktigaste verktyg för att främja vår suveränitet, självständighet och territoriella integritet. Den militära alliansfriheten bidrar till stabilitet i närområdet och ger oss handlingsfrihet. Utifrån denna position bygger Sverige säkerhet gemensamt med andra. Sverige är aktiva medlemmar i EU, FN och OSSE och vi samarbetar brett inom Norden och kring Östersjön samt genom den transatlantiska länken. Läs hela svaret

Svar på skriftlig fråga 2015/16:948 Sveriges och Finlands syn på solidaritet i händelse av konflikt, svar från Peter Hultqvist till Hans Wallmark

Svar på fråga 2015/16:948 av Hans Wallmark (M) Sveriges och Finlands syn på solidaritet i händelse av konflikt

Hans Wallmark har frågat mig hur jag ser på att Sverige och Finland har olika positioner i frågan om att ge militärt stöd om ett grannland skulle angripas, och hur påverkas det svensk-finska försvarssamarbetet av de olika synsätten?

Sverige och Finland har likartade säkerhets- och försvarspolitiska utgångspunkter. Vi är militärt alliansfria länder. Vi är båda medlemmar i EU, FN och OSSE och arbetar för ett utvecklat partnerskap med Nato samt lyfter fram betydelsen av en stark transatlantisk länk.

Den svenska solidaritetsförklaringen utgör, som Wallmark nämner, en viktig del i svensk säkerhetspolitik. Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat EU-medlemsland eller nordiskt land och vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas. Läs hela svaret

Missförstånd – till frågan om Sveriges säkerhetspolitik, Anders Björnsson

 

Är EU en allians?

Detta hävdas från och till i debatten av personer som förklarar den officiellt deklarerade alliansfriheten vara en illusion efter Sveriges EU-inträde år 1995.

I EU:s egenpresentation finner man emellertid inget stöd för påståendet att Unionen skulle vara en allians, vare sig en politisk eller en militär sådan. På dess hemsida står det att EU är ”ett unikt ekonomiskt och politiskt partnerskap mellan 28 politiska länder som tillsammans täcker större delen av Europa”.[1] Den har blivit ”en organisation som spänner över alla områden, från utvecklingsbistånd till miljöpolitik”.

Som vi vet är det senare en betydande överdrivit. Vissa politikområden omfattas inte alls av EU-samarbetet. Finanspolitik får Unionens organ inte befatta sig med. En penningpolitisk, monetär union inom Unionen har upprättats, men den inbegriper inte alla EU-stater. Unionen har en egen domstol men ingen försvarsmakt – ”EU är ingen försvarsgemenskap”, som Dagens Nyheter konstaterade i en huvudledare 25/4 2013. Medlemsstater har lämnat bort sin suveränitet, men på långt ifrån alla områden. Någon gemensam säkerhetspolitik finns inte: vissa medlemsstater ingår i en militärallians, andra inte.

Läs mer

Ett steg framåt för svensk-finskt samarbete, försvarsmakten.se

15 mars 2016 kl: 15.01 Norrbottens regemente Det militära samarbetet mellan Sverige och Finland ska stärkas, det är den tydliga politiska inriktningen från respektive regering. Syftet är att vi ska öka vår förmåga att verka tillsammans och därmed höja tröskeln för militära incidenter i vår region. I mitten av mars träffades svenske arméchefen Anders Brännström och hans finske kollega, Seppo Toivonen, i Boden för att komma överens om inriktningen för samarbetet de kommande åren.

Mötet har skett i form av så kallade stabssamtal, där de båda armécheferna träffas för att tillsammas med sina medarbetare på olika nivåer både prata om riktlinjer, men också om planering och praktiska frågor.

– Det har varit ett mycket bra möte. Det här är ett modernt och bra sätt att prata om vårt samarbete, på arménivån. Vi kommer överens om vad vi ska göra och kan också ge direktiv till våra medarbetare, säger Seppo Toivonen. Läs artikel

 

UI:s Natodagdrömmar genanta, Maarit Feldt-Ranta, arbetarbladet.fi

– Den kända Natoförespråkaren Charly Salonius-Pasternak låter i en ny insändare förstå att Sverige nu står i beråd att ta ett steg mot ett Natomedlemskap. Utrikespolitiska institutets ständiga Nato-spekulationer grundar sig inte på fakta, skriver FSD:s riksdagsledamot Maarit Feldt-Ranta i ett svaromål på måndagen.
– Snarare är det fråga om dagdrömmar från institutets sida, med hjälp av vilka man turvis försöker skrämmas med att endera landet håller på att förändra sin hållning till Nato. Att forskarna vid Utrikespolitiska institutet ständigt driver på i Natofrågan börjar redan vara genant med tanke på verksamhetens trovärdighet.
– Den svenska regeringens linje är tydlig: Sverige ska inte anhålla om medlemskap i Nato, och den svenska hållningen har inte förändrats. Detsamma gäller de svenska socialdemokraterna – linjen är klar, påpekar Feldt-Ranta. Läs artikel
Kommentar: FSD står för Finlands Socialdemokratiska Parti

Ta fram en ny papegoja! Bo Richard Lundgren på KKrVA.se

De flesta av oss kommer säkert ihåg Monty Pythonsketchen ”Den döda papegojan”. En besviken och uppretad kund (John Cleese) kommer in i en djuraffär och reklamerar en papegoja som han köpt. Den är uppenbarligen död. Affärsinnehavaren (Michael Palin) hävdar att papegojan bara sover och gör desperata upplivningsförsök. Bland annat slår han papegojan upprepade gånger i butiksdisken för att få liv i den.

Sketchen har en hel del likheter med totalförsvarets situation idag. Alliansregeringen – med moderaterna i spetsen – lyckades att med snåla försvarsbudgetar i princip ta död på totalförsvaret. Den slutliga dödsstören kom när värnplikten avskaffades. Efter maktskiftet i Rosenbad försöker nu försvarsminister Hultqvist att med tappra återupplivningsförsök skapa ett nytt totalförsvar. På militär sida sker det genom ökade försvarsanslag – fortfarande på en alltför låg nivå – och ministern låter utreda någon form av partiell värnplikt. Läs inlägget

 

Carl Bildt , månadens citat

Carl Bildt besöker Moskva för samtal och skriver på sin blogg:

”På gott och på ont förblir Ryssland ju ett viktigt europeiskt land i vårt omedelbara närområde, och det är viktigt att vi då så långt detta är möjligt kan bedöma dess utveckling i olika avseenden.”

Att förhålla sig till Nato, Anders Björnsson

Jag får inte sällan frågan: ”Är du verkligen mot Nato?” Men jag svarar att jag inte är mot Nato. Nato är ett faktum, det gäller att förhålla sig till detta faktum. Jag anser att Sverige ska stå utanför Nato. Organisationen kommer förr eller senare att upplösas. Det kunde ha skett efter kalla krigets slut, då dess historiska uppgift var fullbordad. Medlemmarna ville annorlunda. Men det finns föga anledning att tro att de internationella styrkeförhållandena skulle vara statiska. Stormaktspolitikens logik är inte matematisk. Försiktighet är därför påkallad.

En man som fyllde mig med stor beundran var Francis Sejersted (1936–2015). Han var professor i ekonomisk historia i Oslo och satt i närmare tjugo år i den norska Nobelkommittén, varav de sista nio åren som dess ordförande. Han var solid högerman, men en sådan som aldrig behövde ta politiska ämbeten för att utöva politiskt inflytande. Han gjorde det i den offentliga debatten. Han var ordförande i den statliga yttrandefrihetskommittén som avgav ett litterärt glimrande betänkande vid millennieskiftet och även ordförande i stiftelsen Fritt Ord, som har finansierat många mediala och kulturella projekt och utdelar ett årligt pris till en person med mod att säga sin orubbliga mening.

Läs mer