Länkar

…Men för Europa och inte minst Sverige innebär valet av Trump en gällt ringande varningsklocka. Det påminner oss om att vi inte kan lägga ansvaret för vår säkerhet i någon annans händer…

…Jag menar att valresultatet i USA är ännu en anledning (det saknas inte starka skäl sedan tidigare) för svensk politik att med kraft och iver ta sig an försvarsfrågan. Sverige måste, så snabbt det går, höja sin försvarsförmåga och det rejält. Vi måste omdana det nuvarande expeditionsförsvaret, som främst är designat för att uppträda med mindre enheter på andra platser än i Sverige, till att bli en organisation som utgör en respektingivande och krigsavhållande kraft i vår region.

Det kommer att kosta pengar för att återta en del av det som decennier av nedrustning, nedskärning och underfinansiering har raserat. Vi måste därför börja räkna upp försvarsanslagen med sikte på den tvåprocentsnivå som är Natos rekommendation och som för övrigt Tyskland nyligen beslutade att anta som sitt mål. För svenskt vidkommande skulle det innebära fördubbling jämfört med dagens nivå. Ett sådant beslut vore en tydlig signal till omvärlden och det skulle ge Försvarsmakten utrymme för att skyndsamt inleda ett återtagande. Det behövs i dessa tider av stor ovisshet. Läs artikel

Överstelöjtnant Per Dahlgren på Markstridskolan i Skövde gästade torsdagsträffen och redogjorde för svenska försvaret ser ut idag och i framtiden.
— Jag har fått tillbaka tron på vårt försvar.

För 15 år sedan togs en rejäl time out i försvaret då Ryssland inte längre ansågs som ett hot.

— Vi släppte inte bevakningen av rikets gränser men beredskap kostar pengar och stora inskränkningar gjordes.

Konsekvenserna av ryssarna annektering av Krim och mer aggressivt ryskt uppträdande har gjort att den svenska försvarspolitiken fått ett ökat fokus på nationell förmåga i det egna närområdet.

— Nu råder ökad beredskap, dygnet runt och året om. Det innebär bland annat att all militär krigsplaceras under perioden 2016-2020. Alla förband genomför krigsförbandsövningar och försvaret på Gotland har förstärkts genom att en arméstridsgrupp satts upp på ön…Om ett fartyg eller ett flygplan kommer in på svenskt territorium utan tillstånd så är det Försvarsmaktens uppgift att avvisa dem.

— Vår vision är att skapa ett starkare försvar som kan möta varje hot och klara varje utmaning. Läs artikel

De nordiska försvarsministrarna träffades den 9 november i Köpenhamn inom ramen för det nordiska försvarssamarbetet Nordefco. Huvudpunkten för mötet var undertecknandet av ett avtal – Easy Access – som ska ligga till grund för fortsatt arbete med att underlätta för de nordiska ländernas militära förband att röra sig över varandras gränser.

– Easy Access-avtalet är ett viktigt exempel på vad de nordiska länderna kan göra gemensamt inom försvarsområdet. Avtaletger större möjligheter för våra länders försvarsmakter att få ökad operativ effekt, säger Peter Hultqvist. Läs pressmeddelande

President Sauli Niinistö säger sig vara övertygad om att USA:s blivande president Donald Trump håller fast vid USA:s löften till Nato och det internationella samfundet…

– Europeiska länder bör, liksom jag har sagt tidigare, ta mer ansvar för sin egen säkerhet. Det är också något som Finland gör och har gjort.

Niinistö påtalar vikten av fortsatt dialog med Ryssland. – Jag är övertygad om att president Trump fortsätter den dialogen.

President Sauli Niinistö säger också att valet av Trump inte påverkar Finlands inställning till Nato.

– Finlands inställning till ett Natomedlemskap avgörs inte av en person, även om den personen råkar vara USA:s president.Läs artikel

President Niinistö tog upp säkerheten i Östersjöregionen som det viktigaste ämnet för diskussionen.

”Spänningarna i Östersjöregionen har ökat.  Vi har sett hur Nato placerar styrkor i de baltiska länderna. Det här är viktigt – inte bara för att garantera människors säkerhet, utan också för att stabilisera hela området. Vi hade ändå kunnat vänta oss att Ryssland skulle reagera på Natos åtgärder, och nu har vi fått se reaktioner”, sade president Niinistö med hänvisning bland annat till de Iskander-robotar som Ryssland placerat i Kaliningrad.

”Enligt min mening är all verksamhet för att minska eller stabilisera spänningarna i Östersjöregionen viktig. Finland arbetar för det”, framhöll president Niinistö. Han underströk även betydelsen av att föra en dialog med Ryssland och konstaterade att dialogen också betonades i slutdokumentet från Natos toppmöte i Warszawa i somras.

President Vējonis tog vid presskonferensen upp att Finland och Sverige deltagit i toppmötet i Warszawa.

”Lettland är helt och hållet för ett förstärkt samarbete mellan Nato och Finland och Sverige. Det var bra att Finland och Sverige deltog i toppmötet i Warszawa. Jag är säker på att samarbetet kommer att fortsätta. Mötet i Warszawa var bara startskottet”, sade president Vējonis. Läs artikel

Finländarna debatterar för närvarande öppet om säkerheten, men den häftigaste debatten förs av två läger med diametralt motsatta utgångspunkter, säger president Sauli Niinistö.

– Det finns de som anser att Finland nu om någonsin borde ansluta sig till Nato och så finns det de som anser att man inte ska ansluta sig vare sig nu eller i framtiden, sade Niinistö i sitt öppningstal vid den 219. nationella försvarskursen i Helsingfors i dag.

Ett exempel på den häftiga debatten är enligt Niinistö det att man frågar sig om det är tillåtet att tala öppet om Ryssland.

Niinistö förstår inte frågan. Han säger att statsledningen i klara ordalag och snabbt har fördömt Rysslands handlande på både Krim och i Ukraina och i Syrien…

På den andra ytterkanten kritiserar man enligt Niinistö att man gått alltför långt i kritiken mot Ryssland. Niinistö säger att han oroar sig över ett helt annat fenomen. Nämligen att det onda blir vardagligt.

– Om krig förs på pappret varje dag, kommer det nära inpå, in i tankarna, sade Niinistö. Läs artikel

President Sauli Niinistö anser att Finlands beredskap att agera i olika situationer och tillämpningen av beredskapslagen måste granskas kritiskt…

– Möjliggör vår nuvarande verksamhetspraxis tillräckligt rak och snabb handling? Det måste vara klart i alla situationer att vi vid behov problemfritt kan identifiera undantagsförhållanden, sade Niinistö under öppnandet av försvarskursen.

Han varnade för att det finns en öppning för hybridpåverkande mellan de befogenheter som myndigheterna har under normala förhållanden och den situationen som krävs för undantagsförhållanden…

Niinistö förundrade sig över att man år efter år talar om att man inte skulle få tala om Ryssland.

– Jag tycker att man talat igenom sakerna rätt väl. Det är i och för sig en bra sak. Att skapa en bild av att man inte skulle få tala är i min mening något motstridigt i jämförelse med hur mycket det diskuterats, sade Niinistö till journalister.Läs artikel

Vi publicerar här en nyhetsartikel i Yle från i somras som har aktualitet också nu.(Utgivarna)

Rysslands och Nato-ländernas ambassadörer har i dag samlats i Bryssel för att diskutera aktuella militärfrågor i Europa, Ukraina och Afghanistan. Båda sidorna har välkomnat president Sauli Niinistös förslag om att öka den militära flygsäkerheten över Östersjön.

– Vi är förstås mycket oroliga över läget i Ukraina. Det visar att vi nu ser ett annorlunda Ryssland. Både Nato och Finland har i många år allt sedan kalla kriget strävat efter ett större samarbete med Ryssland. Vi fortsätter med det, säger Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.

Ambassadörerna ska dryfta besluten vid Nato-toppmötet i Warszawa om att utöka Natos militärförband i Baltikum, Polen och Rumänien.

Båda sidor har också välkomnat president Sauli Niinistös förslag om att öka den militära flygsäkerheten över Östersjön genom transpondrar, som gör planen synliga för radarn på marken. Läs artikel

Den gamla fina EU-tanken gäller även i norra Europa. När människor, företag, föreningsliv, forskning och andra samhällsverksamheter vävs samman i ett nära och ömsesidigt samarbete minskar det risken för krig och konflikter. Dessutom stärker det tillväxtkraften. Tyvärr har det varit lite si och så med relationerna och samarbetet under de senaste åren. Det geopolitiska klimatet har hårdnat efter Rysslands annektering av Krim 2014 och aggression i Ukraina. Relationerna mellan väst och Ryssland har försämrats. Någon normalisering av förbindelserna verkar inte heller vara i sikte…

Just nu arbetar en grupp norrbottniska politiker – däribland kommunalrådet Niklas Nordström och tidigare landstingsrådet Kent Ögren – med att forma en regional Arktisstrategi och aktivitetsplan. Det välkomnas av utrikesminister Margot Wallström. ”Vi står inför stora utmaningar i Arktis. Det måste mötas genom samarbete med alla regionala aktörer”, säger hon…

Konkret vardagligt samarbete och dialog över nationsgränserna i Arktis är – för att uttrycka det högtidligt – ett viktigt bidrag för att bygga en bättre och fredligare värld.Läs artikel

Det finns flera skäl till varför Sverige borde behålla den militära alliansfriheten. Det främsta skälet är ett konsekvens- eller effektmotiv, folkförankringen. Det finns fortfarande inget kvalificerat stöd för att byta kurs. Det vore riskfyllt, i synnerhet i vår tid av ökad strategisk instabilitet i Europa att växla den grundläggande hållningen…

Ett kvarhållande av alliansfriheten  kräver dock ett pris i form av betydande satsningar på den egna försvars­ förmågan. Det är bara att betala. Vi tycks dock ha fastnat i en mental föreställning, om att det inte går att göra sådana satsningar. Det finns inga pengar, heter det. Egentligen handlar det om en oförmåga att prioritera i den politiska kulturens uppgiftskatalog, Sverige är ju ett fantastiskt rikt land. De argument som använts i pläderingen av alliansfriheten har det gemensamt, att de är beroende av verkligheten och dess effekter på säkerhetsmiljön. Svenska folkets inställning kan ändra sig kraftigt, Europa kan på sikt bli jämlikt USA militärt, Turkiet kan gå tillbaka till 90­talskursen och Finland kan byta politik. Då skulle utfallet av en prövning med stor säkerhet bli annorlunda. Den övergripande slutsatsen är att nu  föreligger inte rätt förutsättningar för ett byte av vår grundläggande säkerhetspolitik, och därför bör kursen ligga fast. Motorn i en svensk upprustning av totalförsvaret bör däremot genast övergå till full fart.Läs artikel

Innretningen av et mulig forlik: Regjeringen, Ap og sentrumspartiene synes å nærme seg en løsning der Norge satser ganske ensidig på såkalt «strategiske kapasiteter», så som nye ubåter, F-35 kampfly og nye maritime overvåkingsfly, etter alt å dømme P-8 Poseidon fra Boeing. Dette er det norske Forsvaret USA ønsker. Men ikke nødvendigvis det Norge trenger…

Krigsforebyggende terskel: Størrelsen på Norges landmakt er en viktig defensiv, krigsforebyggende terskel i seg selv…

Offensive kapasiteter: På den annen side er såkalt strategiske kapasiteter langt mindre egnet til å forebygge en konflikt. Nye ubåter og kampfly gir en forsterket offensiv kapasitet til å foreta avstandsangrep mot aktuelle mål…

Det er liten tvil om at Russland åpenbart føler seg mer truet av en ensidig norsk satsing på offensive kapasiter. Og selv om vi ikke skal la Russland diktere norsk forsvarspolitikk, kan det fremstå som uklokt å forlate beroligelsespolitikken samtidig som norske politikere ikke er villige til å betale det forsvarssjefen sier er prislappen på et minimumsforsvar…

Endring av basepolitikken: At Norge nå godtar å få 330 amerikanske soldater fra US Marines Corps fast stasjonert i Norge fra januar neste år er en direkte konsekvens av at regjeringen og Stortinget ikke vil betale det et selvstendig, nasjonalt forsvar faktisk koster. Å ha amerikanske soldater tilstede i Norge til enhver bidrar til å øke muligheten for at Norge vil få alliert hjelp i en alvorlig krise- eller krigssituasjon. Forsvarssjefen pekte i FMR på at dersom hans forslag til forsvarsstruktur ikke ble finansiert i tilstrekkelig grad ville det kunne framtvinge behov for å revurdere norsk basepolitikk, som slår fast at det ikke skal stasjoneres utenlandske styrker fast på norsk territorium. Selv om det heter at de 330 amerikanske soldatene skal stå i en fast rulleringsordning er dette semantikk. For alle praktiske henseender er dette en fast stasjonering i Norge.Läs artikel

Det är naturligt att Finland och Norge har en omfattande och politiskt betydelsefull bilateral agenda med grannlandet Ryssland. Medlemskapet i Nato är Norges sätt att hantera sitt eget dilemma, alltså det olösliga problem som en stormaktsgranne utgör. Däremot är det överraskande att Sverige inte har någon motsvarande väsentlig agenda. Stockholms kontakter till Moskva är i dag ringa, rentav sämre än på länge. I detta ligger något paradoxalt, alltså till synes ologiskt. Och det förklaras inte enbart av geografin…

En liknande paradox, det vill säga en skenbar ologiskhet, finner man i ländernas sätt att förhålla sig till ett medlemskap i Nato, även om båda ländernas försvarsmakter i lika hög grad är kompatibla med Nato. Den svenska regeringen överväger inte ett medlemskap. Den finska regeringen utesluter däremot inte möjligheten.

De ovannämnda exemplen återspeglar betydande kulturskillnader. Sveriges intresse för att utveckla det militära samarbetet vittnar dock om att Finland inte är den enda vinnande parten, även om det ökade strategiska djupet entydigt stärker Finlands ställning.

Säkerhetspolitiken måste vara långsiktig eftersom den inte har någon slutpunkt, ingen slutgiltig lösning – finalité. I den oberoende Natoutredningen talar man om Finlands geopolitiska dilemma, det vill säga det olösta problem som dess oförutsägbara granne utgör. Då man inte kan lösa dilemmat måste man kunna hantera det.  Läs artikel