Länkar

Sverige är på väg att göra en jätteinvestering i nytt luftvärn. Valet står mellan ett amerikanskt och ett europeiskt system och kostnaden är så hög att det sannolikt blir den största pågående försvarsaffären efter stridsflygplanet Gripen. Beslutet väntas i vår och det kommer att påverka Sveriges försvar de kommande 30–40 åren.

Sveriges luftvärn är starkt föråldrat samtidigt som Ryssland blir alltmer militärt aggressivt. Där ligger förklaringen till att regeringen, med stöd av en stor del av oppositionen, nu snabbt vill köpa in ett nytt system för luftvärn med medellång räckvidd.

Systemet ska framför allt användas till att skydda storstäder, flygbaser och andra viktiga militära anläggningar mot angrepp från luften. Det ska bli ett komplement till flygvapnets Gripenplan som kan agera på stora avstånd och till luftvärn med kort räckvidd…

Där ligger också ett av de stora problemen med inköpet. Det finns nämligen inte så många som kan leverera direkt och enligt FMV finns det bara två realistiska alternativ.

Det ena är amerikanska Patriot från försvarsindustriföretaget Raytheon. Det prövades första gången under Gulfkriget i början av 1990-talet och är det mest spridda systemet…

Det andra alternativet är europeiska SAMP/T som använder Aster-missiler. Systemet togs i bruk i början av 2000-talet och togs från början fram för att fartyg behövde skydd mot angrepp från luften. Läs artikel

2017 kan bli ett politiskt stormigt år som skakar om hela EU och även slår mot Sverige.

– Vi behöver ett EU som kan leverera, ett EU som krackelerar vore direkt dåligt för oss, säger statsminister Stefan Löfven (S).

Han syftar bland annat på vad som skulle hända om högerpopulistiska Nationella Frontens Marine Le Pen vinner franska presidentvalet i maj…

Statsministern vill också ha besked om Trumps syn på Ryssland. Det finns en oro i Europa för att hans regering ska ha en mjukare syn på ryska aggressioner och annekteringen av Krim.

– För oss som litet land är det oerhört viktigt att vi står upp för internationell lag. Det vill vi höra från alla sidor, också från den amerikanska.

Löfven beskriver det telefonsamtal han hade med den blivande presidenten i november som ”positivt” och tycker att det var lätt att prata med Trump.

– USA är ett viktigt land och vi kommer att anstränga oss för att den relationen ska utvecklas…

Svenska diplomater och ministrar kommer att befinna sig i den världspolitiska hetluften mer än vanligt 2017 eftersom Sverige tar plats i FN:s säkerhetsråd. Det kräver bra relationer även med presidenter som Rysslands Vladimir Putin och Kinas Xi Jinping.

– Vi kommer att bygga broar till de fem permanenta medlemmarna. Och vi vill driva våra teman: Jämställdhet, att bli bättre på att förebygga konflikter och på fredsbevarande insatser…

Tre högerpolitiker är de han nämner först i raden av dem han anser sig ha bäst relationer med – Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Finlands premiärminister Juha Sipilä och president Sauli Niinistö. Läs intervjun

…Försvarsutskottets tidigare kanslichef, Ingemar Wahlberg, har fått i uppdrag av regeringen att räkna på utgifterna inför försvarsbeslutet 2020. Enligt Dagens Nyheter krävs minst 235 miljarder de kommande tio åren – enbart för att underhålla och köpa in materiel som redan beslutats. Om flygplan och fartyg måste ersättas stiger siffran till 400 miljarder.

Så, hur ska ett starkare försvar finansieras? Nobody knows.

Två procent av BNP motsvarar en årlig försvarsbudget på ungefär 83 miljarder. Men att höja skatten, som nationalekonomen Lars Calmfors nyligen argumenterade för, är inget självklart alternativ. Skattetryckets andel av BNP har redan vuxit med 0,7 procentenheter under regeringen Löfven. Det uppgår i dag till 43,3 procent. Om sysselsättningen ska öka behövs omfattande skattelättnader på jobb och inkomster. Att låta statsskulden växa är inte heller särskilt smart. Marginaler för en ny finanskris saknas, även om skulden är klart lägre än EU-snittet (Ekonomisk Debatt 4/2016) Läs artikel

Growing tensions between Russia and the West concerning the Baltic – an area once mainly ruled by the Soviet Union – means Moscow’s military build-up is just as forceful.

NATO plans to station thousands of additional troops near Europe’s borders with Russia in one of the biggest military expansions in the area since the end of the Cold War. ..

We speak to Swedish Defence Minister Peter Hultqvist on Talk to Al Jazeera about security in the Baltic region, why he still believes Sweden should stay out of NATO – despite regional tensions – and whether Russia poses a threat to Sweden.

”We never talk about threats in that way,” Hultqvist said.

”We talk about realities and things that have happened. The fact is, they wanted Crimea. They have more military equipment today, they [execute] more complex exercises … they have more of a presence in our part of the world.

”We are seeing more intelligence activities. We can see that they are doing more things and that is something that we have to react to in the way that we are now upgrading our military capabilities and deepening our cooperation with other countries.” …

With Russian interest in Lithuania, Latvia and Estonia increasing, Al Jazeera asked Hultqvist whether Sweden would answer requests for help from any of these countries should Russia threaten peace in the area.

”Different countries [carry out] exercise with each other and give information to each other,” Hultqvist said in response.

”When you create interoperability, you signal to the world that this is something that can be used in a specific situation. However, we try to manoeuvre in a way that creates stabilisation in the area, to have peace in the future. But we must heighten the threshold together. Läs hela intervjun

Vi länkar här till en artikel som beskriver det danska försvarets uppgifter. Danmark är det nordiska lannd  som gått längst i avskaffandet av ett nationellt territorialförsvar och inriktat sig på att delta i internationella operationer som Afghanistan, Irak, Libyen.

Forsvarets fokus er i høj grad rettet mod at bidrage til den internationale indsats for fred og sikkerhed. Gennem deltagelse i internationale missioner bidrager Forsvaret blandt andet til kampen mod terrorisme og spredning af masseødelæggelsesvåben.

Nationalt har Forsvaret dog fortsat en vigtig opgave i at hævde dansk suverænitet inden for hele rigsfællesskabet. Det vil sige både i dansk område og omkring Færøerne og Grønland. Läs artikel

Finlands militära säkerhet garanteras genom allmän värnplikt. Värnplikten gäller 18–60-åriga män. Också kvinnor kan ansöka till militärtjänst som frivilliga. Den som är värnpliktig måste fullgöra beväringstjänst eller civiltjänst.

Varför värnplikt?

Finland står utanför militärallianser och måste därför bereda sig på att försvara sitt territorium självständigt. Den allmänna värnplikten producerar tillräckliga resurser åt armén, marinen och flygvapnet, så att de kan agera effektivt i konflikt- och krigssituationer.

Värnplikten är ett kostnadseffektivt sätt att producera en stor och prestationsduglig reserv. Den kompetens som beväringarna ger reserven under sin beväringstjänstgöring och i det civila kan utnyttjas för landets försvar.

Värnplikten på individnivå

De män som under uppbådsåret fyller 18 år deltar i uppbåd. Vid uppbådet fastställs den värnpliktiges tjänstgöringsplats och tidpunkten då tjänstgöringen ska inledas. Ifall den värnpliktige inte är tjänstduglig, befrias han från tjänstgöring i fredstid. Av välgrundade skäl kan man också ansöka om uppskov med inryckningen.

Kvinnor kan ansöka om att få göra frivillig militärtjänst genom att skicka en ansökan till försvarsmaktens regionalbyrå. Ansökan inklusive bilagor ska vara byrån tillhanda senast den första mars.

Tjänstgöringstiden är 165, 255 eller 347 dagar. Civiltjänstgöringen varar för närvarande 347 dagar. Efter fullgjord beväringstjänstgöring flyttar personen över till reserven. Reservisterna kan kallas till repetitionsövningar och då läget så kräver kan de kallas in för att försvara sitt hemland militärt. Läs artikel

Försvarsmakten har tre lagstadgade uppgifter: det militära försvaret av Finland, stödjande av andra myndigheter och internationell militär krishantering. I alla sina uppgifter främjar försvarsmakten säkerheten i Finland och dess närområden.

Grunderna för försvaret

Försvarsmakten försvarar hela Finland. Målet är att de försvarsmässigt sett viktiga områdena förblir i vår egen besittning. Objekt som är viktiga för samhällets funktioner skyddas.

På andra områden än landets kärnområden är målet att utmatta och fördröja inkräktarna. Strävan är att utkämpa de viktigaste striderna i terräng som är gynnsam för försvararen. Försvaret stöds genom angrepp mot fiendens viktigaste mål och genom elektronisk krigföring. Läs artikel

Statsrådet har i dag godkänt en ändring av statsrådets förordning om värnplikt. Genom den ändrade förordningen föreskrivs att uppgifterna vid de beredskapsenheter som ska inrättas vid Försvarsmakten ska vara sådana specialuppgifter inom manskapet som ställer de högsta kraven. Därför kan alla beväringar som tjänstgör i beredskapsenheterna förordnas att tjänstgöra i 347 dagar. Den ändrade förordningen träder i kraft den 1 januari 2017.

Ändringen av förordningen sammanhänger med de beredskapsenheter som ska inrättas vid Försvarsmakten. Avsikten är att utbildningen vid dem ska inledas vid ingången av år 2017. Genom trupproduktionen i beredskapsenheterna får Försvarsmakten bättre beredskap och reaktionsförmåga.Läs pressmeddelande

De finska planerna på en fiberkabel till Asien tar alltmer konkreta former. Projektet heter Arctic Connect och kabeln ska dras i vattnet längs Rysslands norra kust, in i Berings sund, för att koppla upp Japan, Sydkorea och Kina…

Kabeln ska utgå från Kirkenes i Nordnorge och sedan gå på ryskt territorialvatten. Det är ett projekt som geografiskt lika gärna hade kunnat vara svenskt. Vi ligger egentligen bättre till, men gör oss nu omöjliga i sådana samarbeten, särskilt i relation till Ryssland. Finland har också till skillnad från Sverige definierat en internationell stark ställning på internet som ett vitalt intresse.Läs artikel

Årlig redovisning för  avdelning I

…Avdelning I har kommit fram till att en väg framåt bortom den nuvarande försvarsbeslutsperioden vore att återerövra begreppet grundläggande försvarsförmåga och genomföra en analys av behovet av grundläggande markstridsförmåga. En utgångspunkt kan då i sin tur vara att peka ut strategiska nyckelområden som behöver ha närvaro av en rörlig markstridskomponent med ledning, underrättelser, manöverförband, indirekt understöd, fältarbeten, luftvärn och logistik. Huvudstaden, Gotland, importhamnen Göteborg, Östersjöutloppen i sydvästra Sverige, norra Sverige och mellersta Norrland anser avdelningen vara sex strategiska områden med behov av kvalificerad markstridsförmåga. Till detta tillkommer behovet av en lednings- och understödsresurs för sammanhållen markstrid med flera av dessa resurser. Ur detta kan en struktur för grundläggande försvarsförmåga identifieras. Avdelning I uppmanar Avdelning II och III att göra motsvarande analys om behovet av grundläggande försvarsförmåga. Läs  artikel

Försvarsminister Jussi Niinistös (Sannf) stab bestrider nyheten om snabbinsatsstyrka.

Helsingin Sanomat skrev på tisdagen att Försvarsministeriet planerar att grunda en snabbinsatsstyrka i Finland.

Enligt tidningen är avsikten att planerna på en styrka med snabb beredskap ska finnas med i den säkerhetspolitiska redogörelsen som ges i februari. Enligt HS har man redan sökt preliminärt stöd för förslaget i riksdagen. Beredskapsstyrkan skulle enligt HS vara specialutrustad, bestå av cirka femhundra soldater och vara beredd att agera omedelbart.Läs artikel

Regeringen har sagt att den inte vill att hamnarna i Slite och Karlshamn ska hyras ut till Nord Stream-projektet. Varför befinner Sverige sig i ett värre säkerhetspolitiskt läge visavi Ryssland än Finland och Tyskland gör, skriver före detta näringsminister Björn Rosengren.

…Det är en realitet att Ryssland rustar upp och har ett mer provocerande övningsmönster i Östersjön i dag än tidigare. Men Sveriges agerande sänder konstiga signaler till resten av Europa. Vi håller ett mycket högt verbalt tonläge gentemot Ryssland samtidigt som vi inte vidtar några motsvarande åtgärder för att stärka vårt eget försvar. Vi verkar inte tro på den hotbild vi själva målar upp.

Extra märkligt är detta eftersom det nu borde finnas bättre politiska möjligheter till nödvändig förstärkning av de militära resurserna än på många herrans år, i och med att Natofrågan i Trumptriumfens kölvatten faller undan som politiskt närtidsscenario.

Alla torde förstå att ett fortsatt säkerhetspolitiskt solospelande kräver rejäla resurstillskott. Färre förstår att även motsatt strategi kräver detta, men det är en annan sak. Sverige satsar i dag mindre på försvaret, mätt som andel av BNP, än något annat land runt Östersjön. Och det skorrar falskt mot det höga säkerhetspolitiska tonläget…

I Tyskland har man svårt för Sveriges dubbla signaler: gärna ett energipolitiskt världssamvete i brunkolsfrågan, i alla fall i debatten, men ingen förståelse för att länder som inte är självförsörjande på energiområdet då också måste söka andra lösningar. Läs artikel