Länkar

Regeringen och oppositionen tycks överens om att statsmakterna ska kunna köra över lokala intressen i fall som liknar det med Karlshamns hamn och Nord Stream. I Försvarsutskottet förbereder allianspartierna ett tillkännagivande och försvarsminister Peter Hultqvist ska ”titta på lagstiftningen” som han anser är alltför svag i dag.

Idén om en lag som ska kunna användas i säkerhetspolitiskt känsliga lägen är illa genomtänkt. Det har talats om att det är det kommunala självstyret som har hindrat regeringen från att stoppa användandet av Slite och Karlshamns hamnar för gasledningsrören. Det är inte sant, eller i varje fall inte hela sanningen.

Det som rikspolitiker på bägge sidor blockgränsen bortser från är att hamnar är kommersiella trafikplatser som i åtskilliga fall är privatägda eller privatdrivna. Även ett kommunalt hamnbolag drivs på kommersiella villkor. Läs artikel

Flygvapnen i Finland, Sverige och Norge arrangerar under perioden 22.5 – 2.6 den multinationella flygövningen Arctic Challenge Exercise 2017. Över 100 flygfarkoster från flygvapnen i 12 olika länder kommer att delta i övningen som genomförs i de norra delarna av arrangörsländernas luftrum…

Övningen Arctic Challenge Exercise 2017 är med sina fler än hundra flygplan en av årets största flygövningar i Europa. Förutom multifunktionella jaktplan deltar även transport- och sambandsflygplan, lufttankningsplan, spanings- och stridsledningsplan samt transport- och räddningshelikoptrar. De deltagande trupperna kommer från Finland, Norge, Sverige, Belgien, Frankrike, Kanada, Nederländerna, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Tyskland och USA. I övningen deltar också Natoplan med stridslednings- och luftbevakningssystem (AWACS) samt marktrupper och luftvärnsenheter. Läs artikel

I Sverige finns det inga riksdagspartier som är Putin-vänliga – tack och lov. Däremot gör sig såväl de rödgröna som de borgerliga partierna gång efter annan till nyttiga idiotier för Putins intressen.

Sverigedemokraternas säkerhetspolitik bygger på tre stadiga pelare. Här har vi, till skillnad från de borgerliga och rödgröna säkerhetspolitiska vindflöjlarna, alltid varit konsekventa.

För det första är ett starkt svenskt totalförsvar som kan stå emot ett stormaktsangrepp av högsta prioritet för att svensk säkerhetspolitik ska ha någon trovärdighet överhuvudtaget. Detta är Sverigedemokraterna ensamt parti att budgetera för.

En defaitistisk myt som odlas av Nato-lobbyn är att Sverige aldrig kan rusta upp för att motstå ett militärt stormaktsangrepp. Länder som enbart avser utföra defensiva krig behöver bara värdera vad en potentiell angripare har för offensiv kapacitet, vilket bara är en del av dess samlade militära förmåga. Sverige kan och måste upprusta sin totalförsvarsförmåga för att kunna avvärja ett eventuellt ryskt angrepp…

Samtidigt vill vi att Sverige och Ryssland har ett neutralt förhållande till varandra. Sverigedemokraterna står fortsatt stadigt fast bakom sanktionerna mot Ryssland med hänsyn till den illegitima annekteringen av Krim…

Svenska folket utsätts för oerhörda risker genom att upplåta ett militärstrategiskt brohuvud, som Karlshamns hamn är, till ryska intressen. Sverigedemokraterna kräver därför att regeringen förklarar detta som ett riksintresse och stoppar affären – för svenska folkets och Sveriges säkerhet. Läs artikel

Efter att FMV beställde utveckling och anskaffning av ett nytt lätt torpedsystem i maj 2016 har arbetet tagit ordentlig fart. Utvecklingen leds av Saab Dynamics och 2022 ska det vara skjutklart på fartyg och ubåtar.

USA kommer skicka stridsvagnar till Baltikum inom några dagar. Det berättade generalen för USA:s armé i Europa när SVT ställde frågor om Baltikum i samband med invigningen av den första amerikanska militärbasen i östra Europa sedan kalla krigets fall.

I dag tisdag säger Karlshamns kommun ja till de ryska gasrören i Karlshamns hamn. Det är en seger för kommunalrådet Per-Ola Matsson (S). Den blocköverskridande majoritetsstyret mellan Socialdemokraterna, Centern och Liberalerna har stått upp för den kommunala självstyrelsen i förhandlingarna med regeringen…

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) säger sig vara nöjd med dialogen med Per-Ola Matsson. Istället för att det blir stopp för gasrörsaffären ska staten genom olika berörda myndigheter under Försvarsmaktens ledning förstärka säkerhetsskyddet kring hamnen. Det låter som om hamnen blir ett militärt skyddsområde. Sådana har vi i Blekinge varit vana vid under andra världskriget och Kalla kriget. Så illa är det inte läget i dag kring Östersjön. Men det kan bli…

Svensk säkerhetspolitik kan inte styras av sekretessbelagda bedömningar av ÖB. Säkerhetspolitiken ska skötas av våra folkvalda politiker, som alltid måste göra helhetsbedömningar. Här har de borgerliga partierna i den krackelerande Alliansen en läxa att göra. Allianspartierna i Karlshamn gör en bedömning och allianspartierna i riksdagen en helt annan. Läs ledaren

Försvarsmakten är i sitt remissvar positiv till utredningsförslaget om ett nytt system för rekrytering av soldater som ska bygga på både plikt och frivillighet. Förslaget innebär att en mönstringsplikt införs den 1 juli år och att de första värnpliktiga födda 1999 och år 2000 kallas till mönstring under hösten.

Försvarsmakten påpekar att tidsplanen visserligen är snäv, men att den är möjlig att genomföra.

Utredningsförslaget innebär att 4 000 frivilliga och värnpliktiga tas ut till militär grundutbildning årligen under 2018 och 2019…

I remissvaret påpekas också att försvarets operativa förmåga påverkas av att personalen inte längre kommer att bestå av enbart frivilliga deltidsanställda soldater som är mer tillgängliga än värnpliktiga. Försvaret vill därför ha ökade möjligeter att använda deltidssoldater och krigsplacerad personal.

Försvarsmakten anser också att man ska vara försiktig med slutsatsen att värnpliktiga kan användas för operationer på annat lands territorium. Enligt utredningen är detta möjligt inom ramen för den av riksdagen antagna solidaritetsförklaringen, under förutsättningen att det handlar om försvaret av Sverige. Solidaritetsförklaringen innebär att Sverige ska stödja ett EU-land som utsätt för angrepp. Läs artikel

…Regeringens bedömning kvarstår – ett enskilt militärt väpnat angrepp direkt mot Sverige är fortsatt osannolikt. Likväl ska vi svara upp mot det försämrade säkerhetsläget.

Diplomati och utrikespolitik är vår första försvarslinje. Bredden av säkerhetspolitiska instrument – diplomati, medling, konfliktförebyggande och förtroendeskapande åtgärder samt nationell militär förmåga – ökar Sveriges möjligheter att verka för avspänning och stabilitet i Europa och i vårt närområde.

Sveriges säkerhetspolitik vilar på tre ben: militär alliansfrihet, höjd egen militär förmåga och fördjupade samarbeten.

I den tid vi nu lever i så handlar det om att hitta förnuftiga balanser. Regeringens säkerhetspolitik bygger vidare på en svensk modell syftande till att minimera spänningar, men samtidigt på ett realistiskt sätt ta sig an utmaningarna.

I ett försämrat säkerhetspolitiskt läge ökar också behovet av dialog och förtroendeskapande åtgärder. Vi skall främja kontakter mellan det svenska och det ryska folket och vi skall upprätthålla en politisk dialog med Ryssland. Läs talet

Arméchefen om prioriteringar av försvaret. Vilka prioriteringar tjänar det nationella försvaret bäst!

Arméchefen Karl Engelbrektsson varnar enligt Svenska Dagbladet för att de stora satsningarna på nya vapensystem, främst den nya versionen av Gripen och den mycket avancerade ubåten A26, riskerar att äta upp anslaget för armén. Hans oro är motiverad, men den behöver kvalificeras för att ange en riktig försvarspolitisk linje!

Det är inte första gången sådana på rena vapensystem inriktade prioriteringar har tagit över, och det är ett inbyggt problem så som försvarsbudgeten är upplagd och de försvarspolitiska prioriteringarna är gjorda. Utvecklingen av stora nya vapensystem tenderar alltid att överskrida utlovade leveranstider och budgeterade kostnader. Detta ställer frågan skarpt på sin spets om vad som ska vara kärnan i vårt nationella försvar och ha högsta prioritet.

Anslagen till armén används som en buffert och det visar att regeringen prioriterar system för skalförsvar och sätter markstyrkorna i andra hand. Detta är näppeligen en trovärdig försvarspolitik till stöd för en hållbar och uthållig säkerhetspolitik.

Läs mer

”Finland stöder Ukrainas territoriella integritet och suveränitet. Därför dömer vi den illegala annekteringen av Krim med Ryssland”, sade republikens president Sauli Niinistö efter sitt möte med Ukrainas president Petro Porosjenko i Helsingfors tisdagen den 24 januari 2017…

President Niinistö framhöll vid en presskonferens efter överläggningarna att verkställandet av Minskavtalet bör påskyndas.

”Minskavtalet är livsviktigt. Det bör verkställas så fort som möjligt, så att alla kan leva ett normalt liv i Ukraina och i Europa över lag. Vardera parten har förpliktelser att uppfylla. Finland stöder verkställandet av avtalet och är beredd att göra sitt yttersta för att målen i Minskavtalet ska uppnås”, konstaterade president Niinistö.

Vid presskonferensen diskuterades den idé som Förenta staternas president Donald Trump fört fram om att underlätta sanktionerna mot Ryssland om Ryssland förbinder sig till kriget mot terrorismen. Båda presidenterna var eniga om att inte ändra sanktionerna. Sanktionerna ska inte slopas förrän de villkor som ställts för dem uppfylls.Läs pressmeddelande

Det drar ihop sig till beslut om lagring av ryska gasrören i Karlshamn. På tisdag fattar kommunstyrelsen beslut. Det är det senaste beskedet. Kommer Karlshamn säga nej tack till lagringen?…

På fredagen publicerade tidningen Dagens Industri en debattartikel av tidigare s-ledaren i Blekinge och kommunalrådet i Karlskrona, Mats Johansson. Han skrev artikeln tillsammans med Bo Wranker, chef för Sydkustens marinkommando 1997-2000…

De har båda mångåriga erfarenheter av möten med ryska politiker och officerare i Kalingradregionen där Karlskronas vänort Baltijsk ligger. Kommunalrådet Patrik Hansson, (S), reser dit senare i år. Det är bra.

Johansson och Wranker blev på sin tid uppkallade till UD för att förklara varför de bedrev en egen utrikespolitik i ryska Kaliningradområdet. Sydöstran var med när det hände. Det var ett omfattande utbyte med ryssarna i den ryska enklaven åren kring millennieskiftet. Ryssarna värdesatte Sveriges alliansfria politik och ville via Sverige ha en dialog med Nato. Den rollen skulle Sverige fortfarande kunna spela.

Men så låter det inte i svensk säkerhetsdebatt. Starka krafter verkar för svenskt Nato-medlemskap. Militären styr i praktiken helt på egen hand över säkerhetspolitiken i Östersjöområdet. Läs artikel