Redaktionen

Allan Widman (L): Herr talman! Det betänkande som försvarsutskottet nu har tagit till kammaren handlar om den viktigaste länken i det svenska militära försvaret, nämligen dess personal.  Det är snart sju år sedan denna kammare beslutade att vilandeförklara totalförsvarsplikten i Sverige, herr talman. Det gjorde vi år 2010. Så här i efterhand är det rätt många som uppfattar det beslut kammaren då tog som ett – ursäkta uttrycket – osedvanligt korkat beslut. Men det ska sägas att vi åren innan plikten avaktiverades hade en situation som präglades av att långt fler ville göra värnplikten än vi kunde bereda plats för, herr talman.  Det är nog en god svensk konstitutionell praxis att föredra frivillighet framför tvång mot medborgarna. Det brukar kallas proportionalitetsprincipen. Ganska snart blev dock bilden av övergången till frivillig personalförsörjning att vi i och för sig lyckades rekrytera en hel del soldater och utbilda dem – men inte behålla dem.

År 2014 gjorde försvarsutskottet en egen, oberoende uppföljning av bemanningssituationen i den då fyra år gamla insatsorganisationen. Det visade sig ganska tydligt att vi inte lyckades att på frivillig väg rekrytera mer än i stort sett hälften av de soldater vi behövde.  Läggas till detta kan också att värnplikten innan den avaktiverades underminerades av en lång rad regeringar – de flesta faktiskt socialdemokratiska. På 1990-talet avskaffade vi repövningarna, vilket innebar att när en soldat väl var utbildad och lämnade regementet för muck skulle han eller hon aldrig mer komma tillbaka. Krigsförbandsövningarna fanns nämligen inte längre. Tidigt på 00-talet avskaffade vi både plutonsbefäls- och kompanibefälsutbildningarna, och under de sista åren med plikt – som då omfattade bara 10 procent av den manliga årgången – var bevakningssoldat den viktigaste befattningen bland de värnpliktiga. Det var en utbildning som inte ens kvalificerade till tjänstgöring i internationella insatser. Vad lär man sig då av detta? Jo, herr talman, det finns ett gammalt gott uttryck som lyder: Ingen idé är så god att den inte kan förstöras under implementering. Det är nog viktigt att vi nu, när plikten åter är aktiverad genom regeringsbeslut våren 2017, erinrar oss just detta: Alla reformer har förutsättningar att gå snett i olika riktningar. Jag hoppas att både regeringen och Försvarsmakten som myndighet nu närmar sig ett system som ska bestå av både plikttjänstgörande personal och frivilliga med största ödmjukhet. Det är väl inte minst mot den bakgrunden jag ändå måste uttrycka att det är anmärkningsvärt att regeringen väljer att inte förankra beslutet om aktiverande av värnplikten i Sveriges riksdag, bland Sveriges folkvalda. Läs protokollet

– Dette er viktig for Norge, å vise at vi er med på å ta felles ansvar i NATO, sier Søreide til NTB.

Onsdag dro hun til Rena leir for å ta avskjed med soldatene og inspisere utstyret som skal til Litauen, deriblant ni stridsvogner, fem hypermoderne CV90 kampvogner, to stormingeniørvogner og to panservogner. Det er første gang det norske forsvaret deltar med slikt utstyr i en internasjonal operasjon. Besøket på Rena fant sted dagen før det ekstraordinære NATO-toppmøtet i Brussel…

– Dette er ingen øvelse, konstaterer hærsjef Odin Johannessen, som i likhet med Søreide mener det er svært viktig at Norge viser vilje til å forplikte seg overfor NATO.

– Vi er et lite land med begrensede ressurser, men vi kan ikke derfor si at vi ikke kan bidra. Vi må delta når vi blir bedt om det og vise at vi er en solid og pålitelig alliert, sier han. Läs artikel

Med flertalet före detta östblocksländer som medlemmar i Atlantpakten ett par decennier efter kalla krigets slut har gränsen mellan Nato och dess huvudmotståndare Ryssland förlängts dramatiskt, påpekas i denna översiktsartikel från tyska Der Spiegel. Detta har lett till krav, särskilt från amerikanskt håll, på snabb militär upprustning av de europeiska Nato-länderna. Spiegel-artikeln belyser, ur ett kritiskt perspektiv, vad som döljer sig bakom militärutgifterna på ömse sidor om den nya gränsen.

How Can NATO Best Address the Russian Threat? SpiegelOnline

With fears growing over potential Russian aggression in Europe, NATO is once again promoting a strategy of deterrence. But is higher military spending in response to the world’s crises the right answer?…

The situation today is altogether different. The NATO staffer points to northern Norway at the top of the map and then moves to the right, across the Baltic Sea to the Baltic states, Poland and, finally, down to Romania, Bulgaria and Turkey. It is an enormously long line stretching from the Arctic Circle to the eastern reaches of the Black Sea. Such is the external borders of the NATO alliance today – and it is a difficult one to defend…

In 1967, then-Belgian Foreign Minister Pierre Harmel drafted a paper for NATO in which he implored all member states to improve their relations with Moscow. But he also noted that this could only work if the alliance was able to simultaneously demonstrate its military strength. Today, the paper is seen as a model for the kind of détente that is currently necessary between the East and the West. Läs artikel

Ukrainian and American seamen will be joined by colleagues from Britain, Belgium, Bulgaria, Greece, Georgia, Italy, Canada, Lithuania, Moldova, Germany, Norway, Poland, Romania, Turkey, France and Sweden. The theme of Sea Breeze-2017 is a multinational maritime security operation in a crisis region.

The exercise, scheduled for July 2017, will be preceded by training courses for Ukrainian sailors led by foreign experts. There will also be phases of operational planning without the engagement of forces, which will allow the naval command headquarters to enhance its readiness to conduct the active phase of the international manoeuvres. Läs artikel

En stor del av arméns förband samlas i Skåne under en vecka. De ska öva tillsammans för att fortsätta stärka markstridskrafternas förmåga.
– Våra politiker och försvarsmaktsledningen har varit tydliga med att vi ska leverera ökad operativ effekt för att stärka tröskeleffekten. Att öva de ingående delarna i armén i en gemensam övning skapar starkare helhet. Vi bidrar till utvecklad brigadförmåga, säger Bengt Alexandersson, övningsledare och chef på Skaraborgs regemente som planerat övningen. Läs pressmeddelande

När frågan kommer och man instinktivt känner att man inte med säkerhet rättvist kan besvara den, eller finna stöd någonstans, har det blivit dags att ta upp det här med ordning vad gäller organisation och namn. Hur ligger det egentligen till med ”De nationella skyddsstyrkorna” nuförtiden?

Hemvärnet framställs på sina håll vara samma sak, alltså synonymt med, de nationella skyddsstyrkorna. I Försvarsmaktens kommunikation har det dock hetat Hemvärnet MED de nationella skyddsstyrkorna, en antydan om att HV utgör en del av dessa? På sistone förekommer båda varianterna, desamma som med, om vartannat. Läs artikel

Riksparaden på försvarets fanfest hålls i Helsingfors den 4.6.2017. Utöver paradmönstringen och förbimarschen ordnas även fartygsvisningar och materielutställningar, en flyguppvisning och Försvarsmaktens Finland 100 sommarturnékonsert 2017. Det är fritt inträde till evenemangen.

Paraden tas emot av republikens president Sauli Niinistö tillsammans med kommendören för försvarsmakten general Jarmo Lindberg. Fältandakten hålls av fältbiskop Pekka Särkiö, och paradtrupperna kommenderas av stabschefen för armén generalmajor Petri Hulkko.

Temat för paraden är: Försvaret angår alla. Trupper från armén, marinen, flygvapnet, försvarshögskolan, Gränsbevakningsväsendet och veteran- och försvarsorganisationerna deltar i evenemangen. I paraden deltar sammanlagt mer än 1300 personer, 50 fordon och 19 luftfartyg. Läs artikel

Finland genomför tillsammans med Estland en inspektionsflygning i Ryssland 22 – 26.5.2017. Flygningen utförs med Rumäniens Antonov An-30 flygplan. Flygningen planeras i samarbete med Estlands vapenövervakningspersonal.

Finland verkar som lednation (Lead Nation, LN). Över den gemensamma flygningen har Finland och Estland tecknat ett avtal, Technical Agreement, TA), där man bestämt parternas ansvar, skyldigheter och kostnadsfördelning. Läs artikel

Det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet har tidigare behandlat frågan om nordiskt samarbete i betänkande 2014/15:UFöU5 och såg då stora möjligheter till ett än mer fördjupat nordiskt försvarssamarbete men med den principiella begränsningen att samarbetet inte bör innebära ömsesidiga försvarsförpliktelser. Säkerhetsläget i det svenska närområdet har försämrats över tid. Utrikesutskottet konstaterar att det i en osäker omvärld är viktigt att den svenska säkerhetspolitiska linjen är fast och tydlig. Säkerhet byggs solidariskt med andra. Den svenska solidaritetsförklaringen intar en central position i Sveriges säkerhetspolitik och har ett brett stöd i Sveriges riksdag. Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett nordiskt land, och vi förväntar oss att övriga nordiska länder agerar på samma sätt om Sverige skulle drabbas. Sverige ska därför kunna såväl ge som ta emot militärt stöd. Läs protokollet