Trump er åpen for militærmakt for å få Grønland, Forsvarets Forum

President Donald Trump fastholder at USA «må ha» Grønland, og han vil ikke utelukke bruk av militærmakt for å få det som han vil.
I et intervju med NBC News gjentar Trump sine tidligere trusler om mulig bruk av militærmakt for å sikre amerikansk kontroll over Grønland.
– Det kan komme til å skje, sier han.
– Jeg skal være ærlig, vi har bruk for det (Grønland) av hensyn til nasjonal og internasjonal sikkerhet. Men jeg tror at det er svært usannsynlig, svarer han på spørsmål om det kan bli aktuelt med en militær erobring.

NATO kicks off largest at-sea live-fire exercise in the European theater this year, the Barents Observer

An important aim of the training is to protect the airspace over Norway.
Russia has its powerful Northern Fleet based on the Kola Peninsula with both submarines and surface warships armed with supersonic long range cruise missiles like the Tsirkon.
A month ago, the Northern Fleet received its newest Yasen-M class submarine, the Perm. This is the first in the class that is designed to carry the Tsirkon missile that Russia claims has a range of up to 1,000 km. Launched from sea, the missile can fly over land and hit a target at sea on the other side. This means it can be launched from the Barents Sea, fly over northern Norway and hit a enemy warship outside the coast of the Lofoten archipelago, important waters for NATO to protect in case of escalating tensions.

U.S. Withdraws from Ukraine–Russia Peace Negotiations, the American Conservative

The U.S. will no longer mediate peace negotiations between Ukraine and Russia, the State Department announced Friday. Tammy Bruce, spokesman for State, told reporters that American diplomats would no longer “fly around the world at the drop of a hat” for talks with the two warring countries.
“We will continue to help, but we will no longer fly around the world as mediators in meetings,” she said. “Now it is up to the two sides, the time has come when they must present and develop concrete ideas on how to end this conflict. It will be up to them.”

At the edge of the world, French and Swedish warplanes deter Putin, politico.eu

Kommentar:

Tidskriften Politico beskriver ökat militärt samarbete mellan Sverige och Frankrike. Bland annat gäller det gemensamma flygövningar utgående från Kallaxbasen. Svenskt territorium anges som ett idealiskt läge för militära insatser mot Ryssland i den allt viktigare arktiska regionen.

Tidskriften tar även upp diskussioner som förts mellan Sverige och Frankrike om de franska kärnvapnen som ett nytt slags paraply efter USA.

Sverige som bas och transitland för andra stormakter inom Nato samt det faktum att de fåtaliga svenska markstyrkorna skall kunna placeras i Finland och Baltikum gör oss sårbara. Avsaknaden av ett eget territorialförsvar gör att regering och försvarsledning kan komma att sätta sin tillit till stormakters beskydd och tydligen har man från svensk sida inte uteslutit att sådant beskydd kan inrymma även kärnvapen. (Utgivarna)

Artikel i Politico

[…] France’s April deployment of the Airbus A330 Multi Role Tanker Transport is part of the Pégase High North mission to Sweden’s northernmost air base of Luleå. It’s the third such visit by the French air force this year — a concrete example of Paris pivoting to European defense after decades of focusing mainly on the Indo-Pacific and the Sahel.

It’s also a sign of closer cooperation between two of Europe’s defense heavyweights as the continent boosts military spending to counter the threat from Russia, amid questions over the U.S. commitment to Europe’s security under President Donald Trump. […]

Sweden and Finland joining NATO — a break from decades of neutrality triggered by Russian President Vladimir Putin’s invasion of Ukraine in 2022 — is putting more focus on the Arctic as the region becomes a growing source of tension for NATO, Russia and even China.

That makes the Swedish base a ”sweet spot to protect the border in the east,” said Colonel Peter Greberg, the commander of Luleå’s air base. ”We’re approximately 600 to 700 kilometers away from the first Russian military base. From a flying perspective, it’s not that far.” […]
Crucially, Sweden is also among the European countries most interested in Macron’s proposal to talk about how French nuclear weapons can be used to protect Europe, several French and Swedish officials said.
The topic was addressed when Swedish Defense Minister Pål Jonson met with his French counterpart Sébastien Lecornu in Paris in March; several Rafales sent to Luleå during the Pégase High North deployment were nuclear-capable.
”The question of the [European nuclear] deterrent is looming in the background. We follow this very closely depending on how the Americans are operating and acting,” said Jakob Hallgren, the director of the Swedish Institute of International Affairs, referring to growing worries about the reliability of the U.S. under Trump. Läs artikel

Vietnam – 50 år efter krigsslutet, dagensarena.se

Börje Ljunggren, före detta ambassadör i Vietnam

För 50 år sedan, den 30 april 1975, evakuerades den amerikanske ambassadören i Sydvietnam med helikopter från taket på den amerikanska ambassaden i Saigon och presidenten i Sydvietnam kapitulerade. ”Vietnamkriget”, efterkrigstidens mest förödande krig och ett epicenter i det kalla kriget var över.

 Redan i januari  1973 undertecknades Parisavtalet, efter år av förhandlingar. USA lämnade då, krigstrött och splittrat av det omfattande inhemska motståndet, krigföringen till Sydvietnams armé.

President Johnson (1963–68) föll på Vietnamkriget och president Nixons  enda egentliga ambition blev till slut att ta USA ut ur kriget. Han var inte längre  beredd att ge den sydvietnamesiska regeringen det stöd som krävdes för dess överlevnad. I mars 1975 föll Hue och Danang, och Saigon-regeringen var dömd att gå under. Den 30 april 1975 kunde de nordvietnamesiska styrkorna och befrielsefronten FNL utan strid inta Saigon. Den korrupta regimens fall var oundvikligt. Läs artikel

USA och Ukraina skrev under mineralavtalet, yle.fi

Avtalet om mineralutvinning ger USA tillgång till en del av Ukrainas naturresurser.

Avtalet innebär att länderna grundar en gemensam investeringsfond för att utvinna viktiga mineraler i Ukraina. USA får förtur att investera i en rad naturresurser som titan, uran, litium och grafit.

Eventuellt kommande amerikanskt militärt stöd till Ukraina ska räknas som en investeringskostnad. Amerikanska vapen ska betalas med framtida vinster från olje-, gas- och mineralutvinning. Återuppbyggnaden av Ukraina ska också delvis finansieras genom investeringsfonden.

President Donald Trump ville ursprungligen att mineralavtalet skulle utgöra en form av återbetalning av de miljarder dollar som han anser att USA lagt på kriget hittills.

På den punkten gjorde USA nu en viktig eftergift. De framtida inkomsterna från mineralutvinning ska inte täcka kostnaden för tidigare amerikanskt vapenstöd. […]

Enligt uppgifter i amerikanska medier erbjuder avtalet ändå inte några konkreta säkerhetsgarantier för Ukraina, åtminstone inte i den form som Ukraina önskat. Läs artikel

What President Trump’s “Reciprocal” Tariffs Mean for International (Trade) Law, ejiltalk.org

Nicolas Lamp, Associate Professor at the Faculty of Law at Queen’s University, Canada

When US President Donald Trump announced the imposition of “reciprocal” tariffs on virtually the entire globe on April 2nd, many observers felt that they were witnessing a historic event—the “end of globalization as we know it”, the starting shot to an economic calamity on the scale of the Covid-19 pandemic or, as the prime minister of Singapore put it, “a seismic change in the global order”. And it was indeed a momentous act: with the stroke of a pen, President Trump brought US tariffs up to a level last seen more than a hundred years ago, and higher even than the notorious Smoot-Hawley tariff of 1930 that is widely faulted for having deepened the Great Depression. The farcical way in which the new tariffs had been calculated—based on an misleading formula apparently suggested by ChatGPT—only added to the sense of bewilderment.   Läs artikel

Regeringen vill ha rätt att utan riksdagens medgivande sätta in svenska väpnade styrkor i utländska kriser och krig!

Utgivarna

Regeringen vill få till stånd en nyordning av lagstiftningen som reglerar vilket statsorgan som avgör om och när svenska väpnade styrkor får sändas till andra länder. Sedan länge gäller i Sverige att det är riksdagen som ytterst avgör om en svensk väpnad styrka ska sättas in i utlandet. Det är regeringen som fattar beslutet om insatsen, men det kräver riksdagens medgivande. Denna grundlagsfästa ordning (regeringsformen 15:16) vill regeringen ändra på. Förslaget framgår av departementspromemorian En tydlig beslutsordning för deltagande i Natos samlade verksamhet för avskräckning och försvar, Ds 2025:11 (som tagits fram i regeringskansliet baserat på en ensamutredares rapport). Förslaget har nu skickats ut på remiss och den korta tiden för yttranden löper ut redan den 25 juni 2025! Regeringen föreslår att en ny paragraf ska införas i lagen om operativt militärt stöd.

Det i särklass allvarligaste i förslaget är vad som ska gälla dels om behovet av styrkor uppkommer med ”kort varsel”, dels om ett ”dröjsmål” med att sätta in styrkor skulle leda till ”men för angelägna svenska intressen”. I båda dessa fall ska det enligt förslaget inte krävas något medgivande från riksdagen. Vad går de nu föreslagna bestämmelserna närmare ut på?

Kort varsel

Utan riksdagens medgivande får regeringen enligt förslaget sätta in svenska väpnade styrkor i utlandet om behovet uppkommer med ”kort varsel”. Då får högst 500 personer samtidigt delta i varje enskild operation. Högst 1000 personer får samtidigt tjänstgöra enligt bestämmelsen. Insatser för varje enskild operation får bestå under högst 90 dagar. Insatserna får ske för att delta i ”operationer eller andra aktiviteter för Natos samlade avskräckning och försvar.”

Läs mer