Global kolumnist med bas i Lund – Om Jonathan Power

Hans Blix

Jonathan Power,’ When are you to get a proper job-Sixty years in journalism’  (2024)

Jonathan Powe är en av de sällsynta journalister som under lång tid haft hela jorden som besöks-och rapporteringsområde. Han skriver på engelska och bor — i Lund. Han har publicerat flera böcker och tusentals artiklar i världens stora tidningar och hars överblick och historiska kunnande har gett hans spalter en stor krets av internationellt engagerade läsare. Man kan undra varför ingen svensk tidning berikat sin internationella bevakning med att regelbundet ge plats till dem. Nu sedan Jonathan Power blivit en bit över 80 år har han gett oss en bok där han ställer sig frågan vad han gjort med sitt liv och sin journalistik.   Svaren förmedlar mogen kunskap om många världsfrågor men också självrannsakan vad hans relationer till kvinnor, inklusive två äktenskap och fyra döttrar,  betytt emotionellt och intellektuellt för hans liv och boenden.

Man läser bokens kapitel med stigande respekt för hur han använt journalistiken för att göra något som kändes som meningsfullt – att söka påverka tänkande läsare genom att förmedla rättfram kunskap – inte bara skummande nyheter.  Internationell politik, säger han,  får inte okritiskt lämnas till en elit i Washington. Jag noterar att han – liksom jag – ser både Ryssland och Ukraina som delar av den västliga världen och betvivlar att Ryssland har något motiv för ett militärt hot mot väst. Han tror att i Sverige en folkomröstning skulle ha hindrat anslutning till NATO och att den förklaras av en opinion som drevs fram med gammal skrämsel om att ’ryssen kommer’.

Läs mer

Sverige bidrar med 4,8 miljarder kronor för att stärka Ukrainas försvarsförmåga, regeringen.se

Regeringen fattade den 22 maj beslut om att ge Försvarsmakten i uppdrag att genomföra ekonomiska donationer till multilaterala fonder och initiativ som syftar till att stärka Ukrainas försvarsförmåga. Värdet av donationerna uppgår sammanlagt till cirka 4,8 miljarder kronor. […]

Regeringens beslut innebär bidrag till följande koalitioner:

  • Minröjningskoalitionen: 100 miljoner kronor. Sveriges donation kommer att bidra till att finansiera upphandling av minröjningsutrustning i form av exempelvis minsensorer, fordon och personlig skyddsutrustning.
  • Drönarkoalitionen: 300 miljoner kronor. Sveriges donation kommer att bidra till att finansiera upphandling av olika typer av obemannade flygande farkoster.
  • Koalitionen för marin säkerhet: 50 miljoner kronor. Sveriges donation kommer att bidra till att finansiera utbildning av personal från den ukrainska marinen inom ramen för Operation Intercharge.
  • Koalitionen för IT-säkerhet och ledningssystem: 30 miljoner kronor. Sveriges donation kommer att bidra till att finansiera upphandling av utrustning för att etablera det ukrainska ledningssystemet Delta. Läs pressmeddelandet

Nordiskt samarbete inklusive Arktis, riksdagen.se

Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen och redogörelsen till handlingarna. Utskottet har utifrån motionsyrkandenas innehåll valt att behandla tre områden i sitt betänkande. Dessa områden är nordiskt samarbete, Arktis och Barentsregionen samt utrikespolitik, säkerhetspolitik och krisberedskap. Utskottet föreslår ett tillkännagivande till regeringen med anledning av motionsyrkanden om en nordisk försvars- och säkerhetspolitisk kommission. Utskottet anser att regeringen ska verka för att det tillsätts en nordisk försvars- och säkerhetspolitisk kommission. Utskottet föreslår att riksdagen avslår övriga motionsyrkanden. I betänkandet finns nio reservationer (S, SD, V, C, MP) och två särskilda yttranden (SD, C). […]

När det gäller yrkandena om att inrätta en nordisk försvarskommission betonar utrikesutskottet, liksom det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet i betänkande 2024/25:UFöU1, att det nordiska försvarssamarbetet numera är ett samarbete mellan allierade, vilket enligt regeringen skapar
förutsättningar för ett än djupare och närmare nordiskt säkerhets- och försvarspolitiskt
samarbete, som inkluderar gemensam operationsplanering och gränsöverskridande operativ verksamhet på hela konfliktskalan från fred till krig.
Utskottet uppmärksammar vidare att Nordiska rådet under året antog en rekommendation till de nordiska länderna om att sätta samman en försvars och säkerhetskommission där också nordiska parlamentariker ingår.
Kommissionen föreslås bl.a. utreda möjligheterna till tätare samarbete i förhållande till säkerhetssituationen i Arktis och Östersjön samt i fråga om hybridkrigföring och cybersäkerhet. Läs utskottets beslut

Autonoma säkerhetsprojekt för Weimar Triangeln och UK med oklara strategier

Utgivarna

President Donald Trump som forcerar fram vad som tidigare aviserats från amerikanskt håll har fått de europeiska makterna att oroligt röra på sig, att börja omgruppera och att söka nya kombinationer och konstellationer. Det står klart att den amerikanska militära närvaron i Europa kommer att reduceras och att soldater kommer att kallas hem eller relokaliseras, osäkert dock i vilken takt och vilka baser som kommer att vara berörda. Gång på gång återkommer nu de europeiska statsledarna till att kontinenten måste göra mer för att skydda sig själv och se över vad som bör gälla om handeln, försvaret och säkerheten. Som ett led i den trenden undertecknade Frankrike och Polen den 9 maj ett nytt samarbets- och vänskapsavtal. Det innehåller en försvarsklausul som egentligen inte lägger till något utöver vad som redan gäller kollektivt sett mellan stater som redan är medlemmar av Nato och EU:

Läs mer

Ukraine and Sweden explore Soviet aircraft upgrades and Saab jet transfers, aerotime.aero

Ukrainian Deputy Minister of Defence for Aviation Development Oleksandr Kozenko met with a Swedish delegation led by Thomas Lindén, Director for Ukraine Affairs at Saab, on May 23, 2025. The discussions centered on modernizing Ukraine’s aging fleet of Soviet-era aircraft and exploring the potential transfer of advanced Swedish aviation platforms.

A primary focus of the talks was the integration of advanced Swedish avionics into Ukraine’s existing aircraft. This includes the incorporation of modern radar systems, defensive technologies, and electronic warfare countermeasures. Such upgrades aim to enhance Ukraine’s air force’s operational effectiveness and survivability in ongoing combat scenarios.

“Ukrainian-Swedish cooperation in this area will be mutually beneficial, as Ukraine will enhance the capabilities of its aircraft, while Sweden will gain insights from the combat experience gained through their deployment,” commented Kozenko. Läs artikel

Europe’s existential choice, pravda.com.ua

Radosław Sikorski, Foreign Minister of Poland

For years, I have taken every opportunity to urge the European Union and its member states to invest more in defense. When Russian President Vladimir Putin launched his full-scale invasion of Ukraine, I repeatedly asked (as a member of the European Parliament) what further proof we would need to recognize the threats facing all of Europe. What would we – as Europeans – do if our security was threatened while our closest ally, the United States, was otherwise engaged?

Today, we confront that very situation. US officials are openly stating that they do not intend to devote most of their time or resources to dealing with what they deem European issues. According to Secretary of State Marco Rubio, the US has ”other priorities to focus on.” […]

Deterring Russia is not beyond our means. We don’t need to match US military capabilities; rather, we just need enough to force Putin to reconsider his chances of winning in a confrontation with a united European community of democratic nation-states.

The people of Europe are clearly demanding that we develop a revitalized European defense posture. According to the European Commission, 71% of EU citizens believe that the bloc must strengthen its ability to produce military equipment, while 77% support a common defense and security policy. This gives European leaders a mandate to think and act boldly. […]

Yes, boosting European defense capabilities while supporting Ukraine will cost money. Since the start of Russia’s war of aggression, the EU and its member states have provided more than $165 billion in support for Ukraine and its people. That is a significant amount, but it is still less than 1% of the combined GDP of the EU’s member countries (some $19 trillion). We can certainly do more. Läs artikel

JD Vance Issues New Warning: ’Era of Uncontested US Dominance Is Over’, newsweek.com

Vice President JD Vance warned about the end of an ”era of uncontested U.S. dominance” during his commencement speech at the Naval Academy on Friday.

Vance’s speech underscores the new approach to foreign policy embraced by the Trump administration. The perspective of Vance and President Donald Trump could have major implications for the United States’ foreign policy over the next four years and potentially beyond, as their perspective could reshape the Republican Party’s approach to global affairs.

One foreign policy expert told Newsweek the speech may be the ”clearest articulation” of the administration’s foreign policy doctrine. […]

He said that the U.S. was a ”superpower without any peer” for a brief time following the collapse of the Soviet Union, but the global stage has since changed.

”The era of uncontested U.S. dominance is over. Today we face serious threats in China, Russia and other nations determined to beat us in every single domain—from spectrum to low earth orbit to supply chains to even our communication infrastructure,” Vance said. Läs artikel

Will Sweden Build Its Own Sixth-Gen Fighter? nationalinterest.org

The United States and China are not the only nations racing to build sixth-generation fighter programs. While Washington’s Next-Generation Air Dominance (NGAD) family of systems and China’s J-36 fighter prototype continue to monopolize media headlines, other sixth-gen concepts have come to fruition in recent years. Swedish defense firm Saab, maker of the infamous JAS 39 Gripen platform, presented its own ideas for a next-gen crewed fighter and accompanying unmanned aerial vehicles (UAVs) last year. Featured on a Swedish outlet, the futuristic renderings were discussed by the head of Advanced Programs at Saab, Peter Nilson. The conversation was published in part by the @GripenNews X handle, noting the “overall vision of multiple air system components sharing DNA.”

Back in 2019, Sweden joined the British sixth-generation BAE Systems Tempest project alongside Italy and later Japan. The manned next-generation multirole fighter collaboration is expected to embark on its first flight later in the decade, but without Sweden’s participation. Global Defense News reported in 2023 that Stockholm dropped out of the project. Shortly after this announcement was made, Saab reported that it had received an order for Swedish future fighter concept studies that “includes conceptual studies of manned and unmanned solutions in a system of system perspective, technology development, and demonstrations.” It appears Sweden is more interested in looking domestically in order to field a sixth-gen fighter program instead. Läs artikel

Försvars­ministern: Spänningarna i Östersjön trappas upp, men finländarna kan vara lugna, yle.fi

På fredagen meddelade Försvarsministeriet att två ryska jaktplan kränkte finskt luftrum utanför Borgå.

– Det är en misstänkt luftrumskränkning där ryska jaktplan har kränkt finskt luftrum. Utredningen pågår och vi kommenterar inte mer i nuläget, säger försvarsminister Antti Häkkänen (Saml) i en intervju i Yles tv-program Morgonettan (Ykkösaamu).

Häkkänen säger att det finns tecken på att Ryssland har ökat sin militära närvaro i Östersjöområdet och att spänningarna har ökat. Han tillägger att Finland övervakar den territoriella integriteten, tillsammans med allierade. […]

Han tillägger att Finland har full kapacitet att övervaka landets territoriella integritet och har effektiv och högklassig luft- och sjöövervakning, också på Finska viken.

– Vi samarbetar dessutom mycket nära alla Natoallierade. Det finns ingen anledning till panik. Sådana här spänningar har funnits även tidigare i historien. Vi kan ändå ta det lugnt, säger Häkkänen.

Han betonar att situationen är helt under kontroll.

Satellitbilder visar att Ryssland bygger upp en stor militär koncentration vid östgränsen. Det har nyligen väckt uppmärksamhet till exempel i medier i Storbritannien, USA och Sverige. […]

– Vi har inga rosenskimrande drömmar om hur illa Ryssland skulle kunna vara i värsta fall, tyvärr. Med alla dessa arrangemang vi gör nu syftar vi till att Finland, tillsammans med alliansen, mycket starkt står för sitt eget försvar och att det inte ska uppstå några missförstånd om att man kan komma hit.[…]

– Vi förbereder oss inte på småsaker, utan på att vi vid behov klarar oss och kan försvara oss tillsammans med alliansen även i ett hårt högintensivt krig. Det är en ledande princip. Läs artikel

Kalibr missile across Barents Sea, thebarentsobserver.com

[…] The launch on May 22 from submerged position in the Barents Sea will pave the way for full deployment of the submarine during 2025, according to the Droxford Maritime substack feed.

Submarines of the Yasen-M class has eight vertical launch tubes that can be armed with Oniks and Kalibr cruise missiles, but it is unclear if the ”Arkhangelsk” can be armed with the Tsirkon missile.

The Northern Fleet’s newspaper Na Strazhe Zapolyare reports that the distance from launch to impact ”exceeded 600 kilometres”. That information, which is a word-by-word copy from a Defense Ministry press statement, is not confirmed by independent sources.

However, the military message is clear: If the launch had happened in the opposite direction, from north of Murmansk and 600 kilometres west, the missile would hit targets in the Bear Gap, the strategic important waters where between Svalbard and North Cape where the shallow Barents Sea meets the deeper Norwegian Sea.

Läs artikel

Förberedelser i enlighet med DCA-avtalet, riksdagen.se

Försvarsminister Pål Jonson: Elsa Widding har frågat mig vilka förberedelser som just nu pågår för installation av olika vapensystem riktade mot Ryssland på de 17 baser och övningsområden som stipuleras i DCA-avtalet samt på vilket sätt dessa eventuella förberedelser bidrar till de fredsansträngningar som pågår för att få slut på kriget i Ukraina. Elsa Widding har även frågat mig hur Medvedevs uttalande påverkar de eventuella förberedelser som pågår vid baserna som USA kontrollerar via DCA-avtalet. Vidare har Elsa Widding frågat mig hur jag ser på risken att Ryssland förutsätter att kärnvapen har placerats ut och därför väljer att bekämpa dessa baser med taktiska kärnvapen för att hellre förekomma än förekommas i ett osäkert läge.
Ukrainas försvar mot Rysslands fullskaliga invasion fortsätter. Sveriges fokus är fortsatt att stärka Ukraina genom militärt, politiskt och civilt stöd. Tillsammans med tillväxten av förmågan inom totalförsvaret och Sveriges medlemskap i Nato är den viktigaste investeringen i vår framtida stabilitet och säkerhet att bidra till att Ryssland inte når sina mål med sitt anfallskrig mot Ukraina. Ett starkt Ukraina uppbackat av ett starkt stöd från Nato, EU och andra, förbättrar möjligheterna till en hållbar och rättvis fred på Ukrainas villkor.
Nato bygger den samlade avskräckningen på det kollektiva försvaret. En stark avskräckning avhåller från angrepp. DCA-avtalet är stabiliserande, höjer tröskeln för angrepp mot Sverige och är viktigt för försvaret av norra Europa. Det stärker säkerheten för Sverige och för våra nordiska och baltiska grannar.
Samarbetet enligt DCA-avtalet bygger på Sveriges samtycke och suveränitet, svensk lagstiftning och internationella förpliktelser. USA kontrollerar inga baser i Sverige. DCA-avtalet innehåller en lista på anläggningar och områden tillhörande Försvarsmakten, och i ett fall FMV, som USA har rätt att få tillträde till inom ramen för avtalet.
DCA-avtalet förändrar inte den ståndpunkt som kom till uttryck inom ramen för Sveriges Natoansökan och som återupprepas i propositionen om DCA-avtalet. Den ståndpunkten innebär att det, på samma sätt som i övriga nordiska länder, inte finns skäl att ha kärnvapen på svenskt territorium i fredstid. Den svenska positionen är väl känd av andra länder. Läs frågan och svaret

Alternativ till stormaktsdominans – ett historiskt perspektiv

Boken ”Visionen om en rättvis världsordning” ges ut i samband med 70-årsminnet av den historiska konferensen i Bandung 1955 på förlaget Book on Demand (https://bokshop.bod.se/visionen-om-en-raettvis-vaerldsordning-thomas-lindh-9789180808699 ). Författare: Thomas Lindh

Utdrag ur förordet i boken:
Den 18 april 2025 är det 70 år sedan president Sukarno höll sitt framsynta invigningstal på den historiska asiatisk-afrikanska konferensen i Bandung på västra Java i Indonesien. Förenta nationerna, som bildades tio år tidigare efter andra världskrigets slut i San Francisco, fyller 80 år några månader senare.
Visionen om en ny rättvis världsordning, uttryckt i de tio principerna (Dasa-sila) i slutkommunikén från Bandung, blev upptakten till en ny era i internationell politik och vaggan för de alliansfria ländernas rörelse. Bandungkonferensen följdes av två andra milstolpar: de icke-allierade staternas möte i Belgrad 1961 och FN:s generalförsamlings resolution om en ny ekonomisk världsordning i New York 1974.
Det saknas ett historiskt perspektiv i samhällsdebatten om världsordningen och Sveriges förhållande till stormakterna. Bokens syfte är att bidra till att fylla detta tomrum. Berättelsen om alliansfrihetens rötter och vision är inspirerande, lärorik och högst aktuell idag.
Sveriges alliansfria tradition riskerar att utraderas från historieskrivningen. Olof Palmes minnesvärda markeringar mot stormaktsvälde, liksom Alva Myrdals betydelsefulla insats i FN mot kärnvapenhot och upprustning, tycks idag ha blivit obekväma när alliansfriheten övergetts.
Anslutningen till Nato och DCA-avtalet, som ger Förenta staterna exklusiv rätt till militärbaser på svenskt territorium, föregicks inte av en saklig och seriös diskussion. Ledande medier och politiska partier svek demokratins grundläggande princip om att tillåta och uppmuntra att olika åsikter och bedömningar bryts mot varandra. I stället präglades media av ängslig självcensur vilket hindrade en allsidig debatt om alternativ till stormaktsdominans.
I bilagorna finns dokument från konferenserna i Bandung 1955 och Belgrad 1961. Tre tal av Olof Palme om fred, alliansfrihet och internationell solidaritet samt rapporten Gemensam säkerhet 2022 ger ett historiskt perspektiv på Sveriges, idag övergivna, alliansfria hållning.