[…] Sedan Sverige i fjol blev medlem av Nato, har kärnvapnen blivit allt dödligare och hotar att spridas till flera länder.
Därför har reaktionen inom partiet blivit starkare än någonsin tidigare. Inte mindre än 120 antikärnvapenmotioner har sänts in till kongressen. Det dånar ur motionshögen:
Nej till kärnvapen!
Förbud mot dem på svensk mark!
Ratificera FN:s konvention om kärnvapenförbud!
Motionärerna kan sin historia.
De vet att Sverige övervägde att skaffa taktiska kärnvapen 1956 då ryska stridsvagnar invaderade Ungern för att slå ned ett folkligt uppror. Ledande i kampanjen var Högerpartiet och ÖB.
Men efter en grundlig genomgång beslöt regeringen Erlander att skrinlägga atombomsplanerna. Vi skulle automatiskt göra oss till ett mål för ryska nukleära missiler, menade Erlander.
Sverige föreslog sedan i FN 1961 i den s k Undénplanen, att kärnvapenfria stater skulle vägra att ta emot kärnvapen på eget territorium. […]
Partiledningen avvisar i sina svar 118 av de 120 motionerna!
”Som medlem i Nato ställer sig Sverige bakom Natos hela politik inklusive försvar som bygger på en kombination av militära förmågor där kärnvapenavskräckning för att bevara fred ingår”.
”Vi har varit tydliga från det att Sveriges Natoansökan skickades in, att det inte ska vara tillåtet att placera kärnvapen på svenskt territorium. Någon särskild lagstiftning om detta är inte nödvändig”.
Man avvisar kravet på en skriftlig, lagstadgad politik. Läs artikel