Norska Stortinget enigt – nationellt försvar krävs för att hävda landets suveränitet

Utgivarna

Sverige saknar ett territorialförsvar för hela landet, och i planen fram till 2035 står inget om uppbyggnaden av ett eget starkt landbaserat försvar.

Två svenska brigader av totalt tre skall enligt ÖB öronmärkas för Nato utanför våra gränser.

Arméchefen har varnat för att det kan leda till att Sverige står utan annat försvar än hemvärn och att vårt territorium blir ett strategiskt vakuum. Detta tomrum kommer inte att fyllas med svenska styrkor med den försvarspolitik som nu förs.

Istället kommer det enligt försvarssamarbetsavtalet med USA (DCA-avtalet) att finnas 17 baser i Sverige för USA att disponera, och amerikanska styrkor kommer att ges rätt till obehindrad genomfart av svenskt territorium till lands, till sjöss och i luftrummet.

Sverige blir därmed extra sårbart för påtryckningar och krav från USA vad gäller utnyttjandet av vårt territorium som inte ligger i linje med svenskt säkerhetsintresse och som kan dra in oss i stormakternas allt skärptare motsättningar. Utan eget territorialförsvar har vi lite att sätta emot en stormakt.

I Norge, som har ett liknande utgångsläge som Sverige vad gäller försvaret, har man dragit slutsatsen att en upprustning av det egna nationella försvaret är nödvändig för att landet skall kunna hävda sin suveränitet, bidra till att sänka spänningarna på Nordkalotten och minska risken att dras med i en farlig säkerhetspolitisk situation som en följd av att USA och Ryssland ökar rustningarna kring det strategiskt viktiga området i norr som rymmer kärnvapenbaserna på Kolahalvön.

Läs mer

Sammansatta utrikes- och försvarsutskottets betänkande UFöU1 Avtal om försvarssamarbete med Amerikas förenta stater (DCA), riksdagen.se

Riksdagens behandling av DCA–avtalet, tisdag den 18 juni.

1Aron Emilsson (SD) 8
2 Håkan Svenneling (V) 12
3 Peter Hultqvist (S) 8
4 Emma Berginger (MP) 10
5 Jörgen Berglund (M) 8
6 Kerstin Lundgren (C) 8
7 Magnus Berntsson (KD) 8
8 Anna Starbrink (L) 8
9 Försvarsminister Pål Jonson (M) 10

Läs informationen

Om studenter och soldater

Anders Björnsson

Vi var på studentmottagning. Två ungdomar hade gått ut. Jag frågade dem om de hade mönstrat. Ingen av dem hade gjort detta. De hade båda fått ett brev från Försvarsmakten. Däri uppmanades de att gå in på en digital hemsida och besvara frågor. Dessa rörde bland annat deras fysiska status. Den ena uppgav laktosintolerans, den andra orolig mage. Någon kallelse till mönstring fick de ej. Ingen läkare undersökte dem. De frikallade sig själva.

Ett finurligt sätt för myndigheterna att slippa ge dem militär grundutbildning, eller hur? Den anses dyr. Men försvarsbudgeten ökar raskt. En del militär materiel ges då bort till andra länder. Värnpliktiga soldater – en liten bråkdel av en åldersklass – ska kunna beordras att kriga i utlandet, är en tanke som vissa lagstiftare umgås med. Hur ska resten av bråkdelen kunna försvara det egna landet? Saken är gåtfull. Eller finns det en rationalitet? Andra ska göra detta.

Är det säkert att det blir så? frågade jag studenterna. De svarade med en motfråga: Är det inte rätt att försvaret sköts av de bästa? Jag svarade: Ingen är född soldat. Man utbildas till det, man rycker ut starkare än man ryckte in. De kom med en ny motfråga: Men om det inte finns laktosfri mat vid fronten? Jag svarade: Det är inte riskfritt att strida, det är större chans att dö för en kula än av dålig mage. Vårt samtal höll på att utvecklas till ett kåseri. Jag avbröt det.

Läs mer

Finland will host a NATO land command and troops, reuters.com

Finland will host a new land command unit of the NATO military alliance, Minister of Defence Antti Hakkanen told reporters on Friday following a meeting of the alliance in Brussels.
After decades of military non-alignment, Finland joined NATO last year in response to neighbouring Russia’s invasion of Ukraine.
”I’m pleased to state that today all NATO member states have given their political consent to Finland’s key goals in its NATO integration,” Hakkanen said. Läs artikel

NATO approves a plan to speed security aid and training to Ukraine’s beleaguered armed forces, apnews.com

NATO defense ministers on Friday approved a plan to provide reliable long-term security aid and military training for Ukraine after delays in Western deliveries of funds, arms and ammunition helped invading Russian forces to seize the initiative on the battlefield.

Kyiv’s Western backers have mostly concentrated their efforts through the Pentagon-run Ukraine Defense Contact Group, a forum for around 50 countries to drum up the weapons and ammunition the war-ravaged country needs most.

The new plan would be a complementary effort. Announcing the move after chairing a meeting of defense ministers in Brussels, NATO Secretary-General Jens Stoltenberg said that the effort would be headquartered at a U.S. military base in Wiesbaden, Germany and involve almost 700 staff. Läs artikel

Försvarsminister Häkkänen: Finland får flexibla multinationella styrkor och Natostab för markoperationer, svenska.yle.fi

Finlands önskan om att få en flexibel multinationell styrka har fått grönt ljus av de övriga Natoländerna. Också frågan om en stab för markoperationer har godkänts, säger försvarsmininiser Antti Häkkänen.

Hur kan man snabbt öka Natoländernas närvaro i Finland ifall säkerhetsläget försvagas, utan att ha permanenta trupper stationerade?

Det är frågan som Försvarsministeriet har utrett sedan förra hösten och som har resulterat i de finländska planerna för en så kallad FLF-styrka.

Planerna presenterades första gången vid Natos utrikesministermöte i februari, och alla länderna gav på fredagen stöd för de centrala målen, bekräftar försvarsminister Antti Häkkänen (Saml).

– Finland får en stab för markoperationer, Finland kommer att få närvaro av markstyrkor och alla nordiska länder godkändes för att ingå under högkvarteret i Norfolk.

Beteckningen FLF kommer från begreppet Forward Land Forces som är de förnyade multinationella styrkor som redan finns i åtta länder i östra Europa, det vill säga i Bulgarien, Estland, Litauen, Lettland, Polen, Rumänien, Slovakien och Ungern.

Deras sammansättning varierar och för Finlands del skulle det inte handla om permanent stationerade styrkor.

– De här besluten kommer att förbättra Finlands och norra Europas säkerhet, konstaterade Häkkänen då det två dagar långa försvarsministermötet avslutades vid Natos högkvarter i Bryssel.

Beträffande FLF-styrkorna är det fråga om en egen modell för Finland som innebär att man i kritiska situationer kan hämta in Natotrupper, men detaljer som vilka länders soldater det gäller bestäms senare. Läs artikel

Frågetecken i Nato: Var hör Gotland hemma? aftonbladet.se

I Natos nya ledningsstruktur placeras Sverige, Norge och Finland under ett högkvarter i Norfolk i USA – något som varit ett gemensamt nordiskt önskemål.

– Det är ett viktigt steg för oss att kunna tillhöra samma Joint Forces Command i de nordiska länderna, konstaterar försvarsminister Pål Jonson (M) efter veckans Natomöten i Bryssel.

Danmark och de baltiska länderna ska dock lyda under ett högkvarter i Brunssum i Nederländerna. Och möjligen ska det även omfatta exempelvis planeringen för Öresund och de stora öarna i Östersjön som Gotland och Åland.

– Exakt hur det kommer att landa kommer att ligga på expertnivå. Vi har sagt att det viktiga naturligtvis är att beslutet understöds av militär logik, inte nödvändigtvis politisk logik, säger Jonson.

Han är öppen för att låta Saceur – Natos militäre befälhavare i Europa, just nu USA-generalen Chris Cavoli – fälla avgörandet, även om de nordiska länderna gärna ”håller ihop operationsområdet”.

– Det är Saceur som borde ha sista beslutet, säger Jonson. Läs artikel

Is the U.K. Turning Realist on Foreign Policy? theamericanconservative.com

Sumantra Maitra, Director of research and outreach, at the American Ideas Institute

The British debate about an intervention in the American Civil War is fascinating because it skewers every political theory one might be attached to. Consider, for example, that the hero of liberalism, William Gladstone, was interested in supporting the Confederacy and thought southern independence was a foregone conclusion. Charles Dickens, seeing the Lancashire Cotton Famine, was convinced that the war was primarily due to Northern protectionism, a sentiment also somewhat shared by the Economist, which argued (bizarrely, one might add) that the Union victory would continue the institution of slavery, something most British citizens opposed. Incidentally, the people who shared both kinship and class with the landed gentry of the South were the British aristocracy and Tory landowners back in England; most of them had sympathies for their cousins. Robert E. Lee was considered the last true Englishman in America.

But they were also opposed to any foreign wars and intervention. The New York Times, explaining Lord Palmerston’s neutrality, wrote, “England having no control over the domestic politics of other nations can acknowledge whatever form of Government they please to set up. To refuse to do so, would involve her in endless wars, and ruinous commercial embarrassments.” […]

Eighty years on from D-Day, our headline finding is a clear scepticism towards foreign adventures and an unambiguous focus on British national interest, a view which markedly differs from the prevailing liberal interventionism of past decades”, Freddie Sayers wrote. “This more ‘realist’ option is preferred by overwhelming majorities of Reform and Conservative voters, but is also the preference of people planning to vote Labour, at 45% to 36%. Only Liberal Democrat and Green voters tend the other way, preferring a more idealist foreign policy Läs artikel

 

DCA-avtalet har stora brister — rösta för bordläggning, vk.se

Olof Kleberg

Viktiga delar av svensk självständighet ska avgöras i riksdagen nu den 18 juni. Ska det få ske lika snabbt och enkelt som brukligt, t ex om Nationellt register för explosiva varor eller Utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2023 (som man ska ta beslut om samma dag)?

Så borde det inte få gå till.

Frågan gäller att besluta om det avtal, DCA, som USA och Sverige har ingått. Avtalet innebär att USA får obehindrad tillgång till 17 militära baser, för verksamhet och lagring av vapen. Det gäller från Kiruna till Ronneby och ger fri tillgång till hamnar och flygplatser.

Avtalet ska gälla i tio år – kan inte sägas upp med ett års varsel som Natofördraget. Det ställer krav på Sverige utan att USA förpliktar sig att stödja vårt land i kris eller krig.[…]

Om bara 1/3 i riksdagen begär det kan DCA-avtalet bordläggas, återförvisas till utskott, nu på tisdag. V och MP som är emot avtalet kan väntas godta en återförvisning. Allt hänger på Socialdemokraterna.

Vad gör ni,Helén Pettersson och Björn Wiechel från Västerbotten och Ida Karkiainen och Fredrik Lundh Sammeli från Norrbotten? Vill ni ha USA-baser i Kiruna, Boden, Vidsel och Luleå på så här svaga grunder?

Rösta för bordläggning, tänk efter, diskutera i partiet! Läs artikel

Stortinget samstemt: Søker lavere spenning i nord med styrket nasjonal forsvarsevne, highnorthnews.com

Tirsdag ettermiddag vedtok Stortinget enstemmig en ny langtidsplan for forsvarssektoren. Til grunn ligger regjeringens forslag, som har blitt tilført visse forsterkede grep og påplussing på budsjettet. […]

– Som en liten stat i en region der stormakter oppfatter å ha motstridende interesser, er det i vår interesse at konfliktnivået holdes så lavt som mulig. Når nordområdene nå får økt strategisk betydning, både som følge av større geopolitiske spenninger og av at havisen smelter, øker også behovet for å aktivt bidra til forutsigbarhet og stabilitet.

Å opprettholde respekt for internasjonal rett er avgjørende for å holde spenningsnivået nede, påpeker også komiteen, og viser til at det er i Norges interesse at folkeretten forsvares og håndheves.

– Samtidig må vi øke vår evne til å forstå, påvirke og forme utviklingen i nordområdene. Ved å være kontinuerlig til stede og hevde suverenitet, bidrar vi til å redusere mulighetene for misforståelser, konflikt og stormaktsrivalisering i regionen. Styrkingen av den nasjonale forsvarsevnen må sees på denne bakgrunnen, påpeker komitemedlemmene. […]

Av innstillingen framgår det også at partiene på Stortinget er opptatte av å forbedre Norges militære egenevne for å ivareta og styrke landets politiske handlingsrom.

– Komiteen vektlegger at en forsterket egenevne styrker forutsetningene for mer nasjonal selvstendighet, og gjør Norge bedre rustet til å trygge landets befolkning, demokrati, selvråderett, territorielle integritet og ressurser.

Dette er ikke minst aktuelt i nordområdene, som blir stadig viktigere militært for både Russland og Nato-allierte. […]

– Det har alltid vært en sikkerhetspolitisk opposisjon i Norge. Nå er den borte, påpeker Aslak Bonde i en kommentar i Morgenbladet om enstemmigheten som skal gjelde i 12 år rundt langtidsplanen for Forsvaret.

Bonde viser til at SV og Rødt tradisjonelt har frontet sikkerhetspolitiske synspunkter som skiller seg fra de andre stortingspartiene – og at de 30. mai stemte mot å gi USA uhindret tilgang til flere nye militære områder på norsk jord, som Andøya flystasjon.

– Paradoksalt nok er det nettopp USA-kritikken som bidro til at SV og Rødt ble enige med de andre partiene om å sikte mot et nesten doblet forsvarsbudsjett. Skal vi bli mindre avhengig av amerikansk støtte, må vi bygge opp det nasjonale forsvaret, skriver han. Läs arikel

U.S.-Ukraine Bilateral Security Agreement, whitehouse.gov

On June 13th, 2024, President Biden and Ukrainian President Zelenskyy signed a historic U.S.-Ukraine Bilateral Security Agreement reflecting the close partnership between our two democracies. Today, the United States is sending a powerful signal of our strong support for Ukraine now and into the future. Through this agreement, the United States will work with our partners to strengthen Ukraine’s ability to defend itself now and to deter future aggression. By doing so, we will bolster Ukraine’s security, which is central to European security and to American security. […]

We will support the full range of Ukraine’s current defensive needs now and over the long term by helping Ukraine win the war and strengthening its deterrence capabilities against future threats. Together, we will expand intelligence sharing, enhance interoperability between our militaries in line with NATO standards, and work with our allies and partners to position Ukraine as a long-term contributor to European security. Läs uttalandet

Endast Sverige tycks ha svalt DCA-avtalet oläst, corren.se

Örjan Albihn, medlem Svenska Naturskyddsföreningen, Linköping Stig Gustafsson, pensionerad universitetslektor, Linköping Curt Benckert, medlem FARR, Flyktingarnas Riksråd, Linköping Bo Arvidsson, medlem Svenska Naturskyddsföreningen, Mjölby Kristina Post, ordförande Mjölby/Motala FN-förening, Mjölby m fl

Öppet brev till Östergötlands riksdagsledamöter:

Vi är många östgötar som är djupt oroade över de pågående krigen runt om i världen och den påtagliga eskaleringen som Sverige numera blivit en del av. Sverige har gått med i Nato som åtminstone kräver att alla länder är överens innan beslut tas. I DCA-avtalet ges USA i stället rätten att fatta helt egna beslut, och blir därför en mycket farlig ödesfråga. Giltighetstiden har USA satt till 10 år utan att avtalet kan annulleras! I nästa vecka ligger avgörandet av Sveriges fortsatta suveränitet och Östergötlands försvar i dina händer. Avtalet har långt vidare konsekvenser än vad som är rimligt att överblicka efter en så kort beredningstid. […]

Avtalstexten väcker många frågor. Varför är Sverige det enda nordiska land som inte har skrivit in ett förbud mot kärnvapen, vilket Danmark och Norge har gjort. Finland har en lag mot kärnvapen. Norge har dessutom skrivit in en förhandlingsklausul och kan annullera hela avtalet varje år om de så önskar. Men inte ens det har Sverige! Läs artikel