Kommentar: Med medlemskapet i Nato följer att styrkor som Sverige ställer till Nato:s förfogande sätts under Nato-kommando.

Bataljonen som skickas till Lettland blir den första svenska styrka som överförs till Nato-kommando. Om planerna att ställa två brigader till Nato:s förfogande som förre ÖB föreslog blir verklighet kommer de viktigaste delarna av armén att läggas under utländskt befäl. Det innebär också att Sverige tappar kontrollen över sina markstyrkor och insatserna kan komma att styras av andra staters intressen. (Utgivarna)

Försvarsmaktens pressmeddelande:

Att lämna över befälet för en styrka inom Nato kallas för Transfer of Authority, TOA. Det är en process som innehåller flera steg från förberedelser till uppföljning. Den 7 februari var det officiella datumet för när befälet för den svenska bataljonen fördes över från armén till Natos multinationella brigad.

Sverige har beslutat att delta med en reducerad bataljon till den multinationella brigaden i Lettland. Vissa enheter och förmågor hos bataljonen finns kvar i Sverige men kan snabbt förstärka bataljonen på plats. När det gäller villkoren är Sveriges i princip enda villkor att arbetsgivaransvaret ska vara kvar under svenskt befäl. Annars har den kanadensiska brigadchefen samma befogenheter som en svensk brigadchef har över bataljonen i Sverige. Läs pressmeddelandet

Donald Trumps planer på att införliva Kanada i USA ska tas på allvar och grundar sig i ett intresse av att komma över landets naturresurser. Det säger Kanadas premiärminister Justin Trudeau enligt Toronto Star.

– Jag menar att Trumpadministrationen inte bara vet hur mycket kritiska mineraler vi har, utan att det till och med kan vara anledningen till att de fortsätter prata om att göra oss till den 51:a delstaten.

Kommentarerna ska inte ha varit ämnade för offentligheten, men snappats upp av en mikrofon som premiärministern tycks ha trott var avstängd.

Trump har flera gånger pratat om att göra Kanada till ”den 51:a delstaten”, något som av många först avfärdades som ett skämt. Läs artikel

CONCLUSION
Unlawful uses of force by the West cannot in any respect justify Russia’s fullscale invasion of Ukraine or Israel’s war in Gaza. This Article has shown, however, that Western violations do help explain the loss of respect for law against war. Western wars since the end of the Cold War have been paired with flexible,
implausible interpretations of the law. These have been drafted in the context of a wider reconceptualization of international relations, known as the RBIO.
Invented as the Cold War ended, the RBIO rests on a deeply flawed view of international law. It is one where a few states can reinterpret fundamental norms for their own benefit—in particular, norms governing the non-use of force and the equality of states. The RBIO’s negative consequences have been considerable.
They include lowering the psychological barrier to Russia’s commission of the most egregious Charter violation since 1945, as well as the United States’ obvious loss of standing as a champion of law. As the post-Cold War era ends amidst widespread violent conflict, human rights atrocities, global health emergencies, and environmental collapse, lessons from the end of World War II—another Zeitenwende. Läs artikel

The full-scale invasion of Ukraine on February 24, 2022, shocked the world. The insufficient size of the invasion force compared to the size of Ukraine and the Russian approach in the initial phase of the invasions led many to believe that the Russian political leadership had made an erroneous calculation. Arguably, the widely accepted view today is that the Kremlin believed the Ukrainians would put up little to no resistance, and that Russian forces expected to march, largely unopposed, into Kyiv. However, the Russian political leadership did not underestimate the Ukrainian ability and will to defend against the Russian invasion, and the decision to invade must be seen as a gamble rather than an intelligence failure. Läs artikel

[…] Det regelbaserade systemet utmanas av maktpolitik. Bilateralism och
transaktioner har tagit plats i stället för det multilaterala samarbetet. Ofta
förknippar vi i synnerhet transaktionalism med Ryssland och Kina. Men samma tendenser gäller även vissa västmakter. […]

På lång sikt ligger det i Finlands intresse att det multilaterala systemet förblir så starkt som möjligt. Men vi kan inte utesluta oss själva från beslutsfattande som delvis sker utanför detta system. Vi kan inte heller isolera oss från stater som inte fullt ut stöder multilateralism. Vi främjar våra intressen i alla lägen, baserat på våra egna värderingar. […]

Inom utrikespolitiken bygger all vishet på att erkänna fakta. För närvarande för vår nära allierade Förenta staterna en utrikespolitik som är mer inriktad på transaktioner än på multilateralism. Detta är en utmaning för Finland och Europa.
Det är klart att vi även i fortsättningen kommer att försvara de värdegrunder som är viktiga för oss, såsom demokrati, rättsstatsprincipen, internationell rätt och mänskliga rättigheter. Läs talet

I ett skriftligt uttalande till TT understryker Malmer Stenergard att vapenvilan (mellan Israel och terrorstämplade Hamas) måste bestå och förhandlingarna om en tvåstatslösning komma igång.

”Många länder kommer att behöva vara delaktiga i återuppbyggnaden av Gaza och Världsbanken har startat en fond för det syftet,” säger hon.

”USA har varit instrumentella i arbetet inför vapenvilan och de har en viktig roll att spela också framöver. Men målet måste vara en tvåstatslösning, där uppbyggnaden av en palestinsk stat är en viktig del.”

Exakt vad Donald Trump menade när han på en presskonferens med Israels premiärminister Benjamin Netanyahu sade att USA skulle ”ta över” och ”äga” Gazaremsan samt antydde att området kan bli ”Mellanösterns riviera” vet ingen. […]

Förslaget väcker kraftiga reaktioner, bland såväl palestinier som folkrättsexperter och världssamfundet i stort. Palestiniernas president Mahmud Abbas och hans styre motsätter sig starkt försöket att ”beslagta Gazaremsan” och ”tvångsförflytta palestinier utanför deras hemland”, säger han i ett uttalande, enligt AFP. ”Palestiniernas juridiska rättigheter är inte förhandlingsbara”. Läs artikel

Kina vil fra 10. februar indføre told på en række varer, der importeres fra USA. Det oplyser Kinas finansministerium ifølge nyhedsbureauet Reuters.

Ifølge nyhedsbureauet AFP gælder det blandt andet amerikansk kul og naturgas. Mens der for kul og naturgas vil gælde en told på 15 pct. vil import af landbrugsudstyr og flere amerikanske biler blive ramt af en told på 10 pct., skriver AFP. Meldingen fra Kina kommer som svar på en ekstra told på ti pct. på varer fra Kina til USA, som trådte i kraft i morges dansk tid. Läs artikel

[…] Det er i denne situasjonen naturlig å stille spørsmål om hva vi har av politisk beredskap. Øyriket i Arktis kan bli et forhandlingskort i forestående samtale(r) mellom Trump og Putin.

I mai i fjor la Støre-regjeringen frem en ny Svalbardmelding, noe som skjer med fem til syv års mellomrom, og for bare et par måneder siden behandlet Stortinget meldingen og gjorde sine vedtak.

Det er ganske «flate greier»: Det viktigste er at den siste del av kullgruvedriften blir avviklet – i juli i år stenges gruve 7. Kun Fremskrittspartiet gikk inn for å opprettholde driften. […]

Vår regjering burde nå vurdere å invitere de øvrige 43 traktatlandene til en markering i anledning 100-års dagen for Svalbardtraktatens ikrafttreden den 14. august i år.

Et konkret utspill kunne være å invitere til et samarbeid om et felles program med delprosjekter for mineralutvikling på Svalbard.

Det kunne ha en trefoldig hensikt: (1) å starte leting etter jordartsmineraler som verden vil trenge, (2) gjøre dette på en mest mulig skånsom måte i forhold til den sårbare natur på og rundt øygruppen, og (3) søke konsensus om å unngå leting etter olje og gass – av samme grunn som nevnt under forrige punkt. Läs artikel