Redaktionen

Om vänskap – en kortkommentar, Anders Björnsson

av

Det har väckt viss internationell uppmärksamhet att CDU/CSU:s gemensamma program inför valet till den tyska förbundsdagen i höst inte nämner Förenta staterna som en ”vän” till Tyskland.  Hur bör detta tolkas?

Knappast som anti-amerikanism, snarare som ett utslag av inrikes utrikespolitik. Det finns säkert röstvinster att göra på att markera mot det sittande styret i Washington. Men också psykologiskt: Donald Trump har ju förolämpat Angela Merkel.

Retoriskt ligger i dagsläget fokus på något slags förstärkning av det militära samarbetet inom Europeiska Unionen. För att det projektet inte ska verka onödigt splittrande – man kan till exempel notera att regeringarna i Helsingfors och Stockholm har reagerat rätt olika på detta  – behöver man sälja in det som någonting annat än Natos och USA:s förlängda arm. Detta borde kunna underlättas av att Storbritannien nu lämnar Unionen. (Och Sverige har ju ändå sina ”särskilda förbindelser” med både UK och USA.)

Läs mer

Sverige kritiskt till EU-styrt försvarssamarbete – Finland vill ha mer, svenska.yle.fi

av

Sverige och Finland har olika inställning till EU:s försvarspolitiska samarbete, vilket också hörs i de säkerhetspolitiska diskussionerna i svenska Almedalen. Medan Finland vill gå snabbt framåt vill Sverige inte riskera att EU blir en försvarsallians. På det strategiskt belägna Gotland brukar försvarsdebatterna stå högt på agendan, under politikerveckan i Visby. Det här året är det mindre Nato-debatt och mera EU:s försvarspolitik som diskuteras…

Finlands ambassadör i Stockholm Matti Anttonen är en av dem som har uttalat sig i diskussionerna i Visby, om att Finland önskar att EU skulle utveckla sitt försvarssamarbete betydligt.

– Vi har börjat kanske lite mer aktivt i Finland. För oss är det viktigt att EU tar hand också om försvarsfrågorna här i Europa och inte bara inom krishantering, som hittills har varit det viktigaste. Jag tror att vi hittar en balans, säger Anttonen.

Nyligen meddelade regeringen att man är beredd att utveckla det, men fortfarande vill försvarsminister Peter Hultqvist att det ska vara ett samarbete mellan EU:s medlemsländer och inte styrt uppifrån.

– Vi är ju en alliansfri stat. Vi är inte med i en militär allians och ur vårt perspektiv ska EU inte utvecklas till det heller. Den typ av samarbete som vi nu diskuterar kan förenas med alliansfrihet, men det är viktigt att man är klar med den mellanstatliga positionen, säger Hultqvist. Läs artikel

Planlegger innsetting til Sverige via Norge, aldrimer.no

av

USA ønsker å trene på å flytte en brigade fra US Marine Corps fra Trondheim til Sverige. Brigaden skal kunne sendes til Sverige, gjennom Norge, dersom det skjer en militær eskalering i Østersjøområdet. Det er en del av bakteppet for at en kampavdeling på 330 amerikanske soldater fra US Marine Corps (USMC) kommer til Værnes fra januar, opplyser forsvarskilder til aldrimer.no. Avdelingen er en fortropp som skal forberede øvingsaktiviteten og få på plass andre detaljer, i samarbeid med Sverige.

USA ønsker etter alt å dømme å få dette innbakt som et øvingsmoment på en av Sveriges planlagte militærøvelser for 2017. Kommunikasjonssjef Philip Simon i Försvarsmakten sier til aldrimer.no at han ikke er kjent med saken men at han ikke utelukker at USA vil delta på øvelsen Aurora 2017 og at USA kan ha spesifikke ønsker om hva de der vil øve på…

Den planlagte innsettingen av en amerikansk brigade fra USMC vil  gjøre bruk av utstyr fra de amerikanske forhåndslagrene i Trøndelag og eventuelt også utstyr som kan være forhåndslagret på svensk side av grensen, for deretter å kunne forflytte seg videre sørover som en forsterket og mekanisert brigade. Deretter er planen at brigaden skal settes inn et sted på den svenske sørkysten, for å kunne forsvare Sverige eller delta i en mulig kamp om Gotland. Den svenske øygruppen fryktes å raskt komme i spill dersom det skjer en eskalering i Østersjøen. Militæranalytikere frykter at Russland vil forsøke å innta Gotland for å kunne gjennomføre såkalte nektelsesoperasjoner både i luft- og sjødomenet i Østersjøen. Läs artikel

Er Norge dømt til å bli en brikke i USAs strategi? Erling Kjekstad, nationen.no

av

Ta bare regjeringens ferske beslutning om at amerikanske soldater fortsatt skal oppholde seg i Trøndelag for å øve og trene i Norge i ett år til. Regjeringen ønsket visstnok tre år, men etter å ha konsultert Stortinget forrige onsdag ble fristen satt til ut 2018. Da skal ordningen evalueres på nytt.

Legg merke til den krøkkete formuleringen jeg bruker om den amerikanske tilstedeværelsen. Det skal nemlig ikke hete seg at US Marines er stasjonert i Norge. De har bare «tilhold her». Midlertidig tilhold. Dette er altså ikke en amerikansk base!

Uansett ordbruk forteller denne saken at norsk sikkerhets- og forsvarspolitikk er i dramatisk endring. Det er bare å se nærmere på det som snart skal skje med de amerikanske marinesoldatene på Værnes. Utpå høsten skal de ut på øvelse. Øvelsen «Aurora» viser hvor totalt forandret alt er blitt siden den gangen «fienden» skulle stoppes ved Frøylinjen ved Lyngen i Troms, og holdes fast i klemma mellom havet og det nøytrale Sverige inntil hjelpen fra Nato kom…

Så hvor skal det trenes i «Aurora»? Skal man rykke nordover, for å forsvare nordområdene? Nei – her skal det rykkes fram til Østersjø-kysten. Strategien det øves etter beskrives slik på det velinformerte nettstedet aldrimer.no: «Den planlagte innsettingen av en amerikansk brigade fra USMC (altså USAs marinesoldater) vil gjøre bruk av utstyr fra de amerikanske forhåndslagrene i Trøndelag, og eventuelt også utstyr som kan være forhåndslagret på svensk side av grensen, for deretter å kunne forflytte seg videre sørover som en forsterket og mekanisert brigade. Deretter er planen at brigaden skal settes inn et sted på den svenske sørkysten, for å kunne forsvare Sverige eller delta i en mulig kamp om Gotland.»…

Her er mye i støpeskjeen samtidig. Men nettopp fordi så mye er i spill, har vi nå muligheten til å lete etter norske og nordiske alternativer til det Solberg-regjeringen presenterer som eneste realistiske alternativ – og som de forsterker ved å gi grønt lys for US Marines i Trøndelag: Russerne skal skremmes med en strategi som raskt eskalerer enhver lokal konflikt opp til en storkrig. Dette er en farlig linje. Den fremmer spenning – ikke avspenning. Läs artikel

Reflexioner kring svenskt sjöförsvars egenskaper ,Herman Fältström, Tidskrift i Sjöväsendet -N:r 1 / 2017

av

Utgångspunkter Det grundläggande kravet på svenskt försvar är att vara fredsbevarande. Därför måste Sverige göra det troligt att ingen främmande nation eller andra sammanslutningar kan utnyttja svenskt sjöterritorium – vare sig över, på eller under havsytan – för egna syften riktade mot andra stater. Det är omvärlden och inte vi själva, som avgör om det finns tillit till Sveriges möjligheter att åstadkomma detta. Sjöförsvaret ska ha sådan beredskap att det kan utgöra ett stöd för svensk utrikespolitik. Sjöförsvaret ska utrustas och organiseras så att det dagligen utgör stöd till och kan användas av den politiska ledningen för utveckling av fred, alla människors lika värde och demokrati. Vid konflikter mellan länder strävar Sverige efter att hålla sig utanför dessa. Om krig bryter ut, är det av stor vikt att Sverige svarar upp mot krav och skyldigheter, som folkrätten ställer. ..

Det är dags att åter kunna förhindra att våra omgivande vatten utnyttjas som tummelplats för andra länders intressen. Dimensionering Sjö- och luftförsvarets förmåga att göra insatser i fred och i inledningsskedet av en konflikt, är en grundläggande  förutsättning för trovärdigheten i den svenska alliansfria politiken i fred. Detta förutsätter att svenskt sjöförsvar på ett trovärdigt sätt kan upprätthålla svensk suveränitet inom sjöterritoriet och skydda sjöfart och fiske. Om krig  bryter ut, utgör sjöförsvarets främsta uppgift att hålla Sverige utanför kriget liksom försvar mot strategiskt överfall i form av omedelbar beredskap. Tillsammans med det svenska försvaret i övrigt ska sjöförsvaret genom sin förmåga att göra insatser, avvärja militärt

(Tidskrift i Sjöväsendet -N:r 1 / 2017 )

Sipri: Kärnvapnen i världen blir färre – men i Asien blir de fler, svenska.yle.fi

av

Antalet kärnstridsspetsar i världen har minskat radikalt sedan 1980-talet, men samtidigt lägger kärnvapenjättarna USA och Ryssland stora pengar på att modernisera sina arsenaler. Det framgår av den senaste kärnvapenrapporten från Stockholms internationella fredsforskningsinstitut Sipri. USA och Ryssland innehar den absoluta huvuddelen av världens kärnvapen. Tillsammans står de för drygt 93 procent av världens kärnvapeninnehav. Ändå är det just de här kärnvapenjättarna som har minskat sina kärnvapenarsenaler kraftigt sedan kalla kriget.

– Minskningen sedan 1980-talet har varit stor och antalet kärnvapen i världen fortsätter att minska. I mitten på 80-talet fanns det fler än 70 000 kärnvapen i världen. I dag finns det färre än 15 000, uppger Shannon Kile för Sveriges Radio. Kile är chef för Sipris forskning om kärnvapen. Läs artikel

FI SV Nya rekryter rycker in, puolustusvoimat.fi/

av

På måndag den 3 juli inleder omkring 12 000 värnpliktiga sin tjänstgöring. Största delen, nästan 10 000 rycker in vid arméns truppförband. Omkring 400 kvinnor inleder sin frivilliga tjänstgöring. Ungefär 1 500 inleder tjänstgöringen vid marinen. De övriga fördelas mellan flygvapnets och gränsbevakningens truppförband.

Flest värnpliktiga rycker in vid arméns truppförband: Björneborgs brigad, Kajanalands brigad och Karelska brigaden. Alla dessa tar var och en emot omkring 2　000 nya rekryter. Svenskspråkiga rekryter inleder i huvudsak sin tjänstgöring vid marinens Nylands brigad (ca 750).

För dem som på hösten tänkt inleda sina studier kan det innebära att det finns lediga tjänstgöringsplatser i julikontingenten, när väl läroinrättningarnas inträdesresultat publiceras. Man kan i månadsskiftet juni-juli från den egna regionalbyrån höra sig för om eventuella lediga platser. Läs pressmeddelande

Statsministern vill rusta upp försvaret för att skrämma ryssen, Sveriges Radio

av

Spänningarna kring Östersjön gör att statsministern Stefan Löfven vill rusta upp försvaret. Anfalla Sverige ska göra ont, säger Löfven som besökte Blekinge i dag. Statsminister Stefan Löfven besökte under förmiddagen F17 i Kallinge och informerades om flygvapnets incidentberedskap.

– De ska kunna gå upp 24 timmar om dygnet sju dagar i veckan. Det måste finnas resurser så de klarar det, säger Stefan Löfven, när han mötte pressen i dag på Hasslö båtvarv.

Hotet från Ryssland gör att statsministern lovar mer pengar till försvarsmakten.

– Försvaret måste ha muskler och bli starkt på riktigt. Den som gör något mot Sverige ska veta att det gör riktigt ont, säger han.

Men Stefan Löfven är noga med att påpeka att det handlar om en balans mellan upprustning och dialog.

– Vi måste hitta en dialog inte minst med Ryssland. Vi måste minska spänningarna och bygga en gemensam säkerhet. Det handlar om att stärka försvaret och samtidigt bygga broar, säger statsministern. Läs artikel

Beväring 2017 Guide för dig som ska rycka in, puolustusvoimat.fi

av

Blivande beväring,Du är den bästa personen att försvara vårt land.
Finland behöver även din insats, eftersom du är den bästa personen att försvara vårt land, vår nationella självständighet och vår territoriella integritet. Det militära försvaret som baserar sig på allmän värnplikt och din egen verksamhet garanterar, att varken dina eller andra i Finland boendes rättigheter kränks och att vårt liv i Finland inte kan hotas av någon. Finland som inte hör till någon militärallians upprätthåller och utvecklar det nationella försvaret och en trovärdig militär prestationsförmåga. Detta stöder det nuvarande militärpolitiskt stabila läget i Nord- europa. Finlands mål är att hålla sig utanför internationella konflikter och att bidra till att konflikterna får en fredlig lösning. Samtidigt måste man dock påvisa, att Finland är i stånd att försvara sig. Självständigheten måste bevaras och medborgarnas säkerhet tryggas, för detta har finländarna kämpat för i tidigare krig. Som beväring utgör du således en viktig del av försvaret. Under din värnpliktstid får du utbildning med vars hjälp du effektivt kan försvara Finland och på bästa sätt skydda dina anhöriga och dig själv. Under sin tjänstgöringstid utbildas beväringarna för försvarsmaktens sammansättning för de krigstida uppgifter som behövs. Genom att genomföra din beväringstjänst efter förmåga, påvisar du bästa sätt din vilja att trygga vårt lands framtid. På dig litar även de, som inte själva kan trygga sitt land och dess rättighet. Finlands försvarslösning…
Finlands militära försvar genomförs enligt principerna för det territoriella försvaret. I det territoriella försvaret tryggas samhällets vitala funktioner, och mål och funktioner som är viktiga för den militära verksamheten skyddas i samarbete med de övriga myndigheterna. Man förhindrar att inkräktare tar sig in på områden som är viktiga för rikets funktioner och påverkar samhällets vitala funktioner. Områden som är viktiga för den egna verksamheten hålls i alla förhållanden. Anfall avvärjs och vid behov slås inkräktaren med operationer som är gemensamma för armén, marinen och flygvapnet samt med försvarsmaktens gemensamma prestationsförmågor. Genom försvaret fördröjer och utnöter man fienden samt avvärjer och slår tillbaka anfall till lands på utvalda platser. Med stöd av luftförsvaret hindrar man fienden från att ta luftherraväldet. Man skyddar även för samhället vitala funktioner och de egna trupperna. Sjöförsvaret avvärjer anfall på havsområdet och tryggar rikets sjöförbindelser. Läs guiden

Löfven frågande till rysk-kinesisk övning i Östersjön, Aftonbladet

av

I sommar ska Ryssland och Kina öva tillsammans i Sveriges närområde – i Östersjön. Statsminister Stefan Löfven är frågande till utvecklingen – och några observatörer har inte bjudits in.

– Vi vet inte vad det betyder. Men det är en sak vi får ta upp och fråga, om det här har någon ny betydelse och om det är ett nytt intresse som vi inte vet om, säger han…

Stefan Löfven lyfte i dag fram värdet av den svenska incidentberedskapen, bland annat i Blekinge.

– Det är klart att det är en ökad aktivitet i Östersjöområdet, det är ju aldrig bra. Men det är därför något vi måste möta upp och se till att tillföra försvaret. Det måste bli starkare och vassare.

Han menade också att det är viktigt att vara tydliga mot ryssarna efter incidenter likt den som rörde S 102 B.

– Vi säger naturligtvis till när vi anser att fel har begåtts, så måste ske. Men vi vill ha en dialog också med Ryssland om hur vi ska till att minska spänningen i Östersjöområdet. Det är naturligtvis det som är bäst på sikt för alla länder…

Löfven ställer sig frågande till utvecklingen.

– Det är en ny kombination i det här området. Vi får se vad det innebär. Följer man de internationella regler som finns på det här området så har de rätt att göra det. Men det är helt klart en ny företeelse. Vi vet inte vad det betyder. Men det är en sak vi får ta upp och fråga om det här har någon ny betydelse och om det är ett nytt intresse som vi inte vet om. Läs artikel

Bara var tredje vill att Sverige går med i Nato, svt.se

av

Rysskräck och larm om att Sverige bara skulle klara av att stå emot en invasion i sju dagar har fått frågan om ett svenskt medlemskap i Nato att aktualiseras de senaste åren. Men bland väljarna är åsikterna delade.

Bör Sverige gå med i Nato? Frågan är omdiskuterad och någon bred politisk enighet finns inte. Allianspartierna är för ett medlemskap men Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna är emot. Men det är inte bara politikerna som är oense. När SVT Nyheter ställde frågan till folk på stan var reaktionerna många och olika…

Liberalerna är ett av de partier som profilerar sig genom att driva frågan om ett fullvärdigt medlemskap i Nato, men stödet från regeringspartierna är i princip obefintligt…

– Så länge socialdemokraterna säger nej och så länge det inte finns någon majoritet bland väljarna om att ingå ett medlemskap, så är det här en politiskt död fråga, säger Mats Knutson, politisk kommentator på SVT Nyheter. Läs artikel

Sveriges överbefälhavare varnar: ”Risk för incidenter över Östersjön”, hbl.fi

av

Norra Europa fortsätter vara friktionsytan mellan Ryssland och väst. Den militära aktiviteten i Östersjöområdet ökar, och därmed också risken för incidenter. Det säger Sveriges överbefälhavare Micael Bydén. Försvarsminister Peter Hultqvist vill gärna att Ryssland bjuder in Sverige som observatör till sin stora militärövning i höst. Den svenska politikerveckan Almedalen hålls i medeltida Visby på Gotland. Ön är ett drömresemål med sitt läge mitt i Östersjön – men utsatt av precis samma orsak. När försvars- och säkerhetspolitik är på temat ligger frågorna geografiskt nära, och är också sett i tid högaktuella…

Den svenska överbefälhavaren Micael Bydén säger att osäkerheten har ökat i området och det ”tar sin utgångspunkt och drivs av det ryska agerandet och rysk förmågehöjning”. Den militära närvaron har ökat i Östersjön, vilket också ökar risken för olyckor.

– Vi ser fler och vi ser aktiva aktörer. Vi ser mer övningsverksamhet, vi ser framgruppering av förband och markering av närvaro…

Trots att retoriken i förhållande till Ryssland kanske är hårdare i Sverige än den finländska, betonar Micael Bydén att sannolikheten till ett väpnat militärt angrepp mot Sverige är mycket låg.

– Går jag omkring och är rädd? Nej, jag går inte omkring och är rädd för Ryssland. Däremot följer vi utvecklingen mycket nära.

Finlands ambassadör i Sverige Matti Anttonen säger att Finland delar Sveriges Rysslandsanalys men lyfter fram att Finlands relation till Ryssland är bredare. Den handlar också om handel, investeringar och turism. Enligt honom har Finlands försvar inte varit starkare än i dag sedan andra världskriget men menar ändå att Finlands viktigaste försvar ”alltid är diplomati”. Läs artikel