Redaktionen

Norge og atomvåpenforbudet – hva nå? Sverre Lodgaard, nupi.no

av

Flere land kan slutte seg til det nye forbudet mot atomvåpen. Men har Norges storting og regjering baller til det? Sverre Lodgaard skriver i Dagsavisen.

(Dagsavisen): Atommaktene moderniserer  sine våpen og noen lager flere. Fem av ni – vetomaktene i FNs sikkerhetsråd – er folkerettslig forpliktet til å arbeide for nedrustning, men det motsatte skjer. Investeringene i nye våpen er store og dynamikken er sterk. Sikkerhet er ikke noe man kan bygge hver for seg ved å satse på siste skrik i militær teknologi. Det er tvert imot en oppskrift på økt spenning og svekket sikkerhet…

Her kommer den nye forbudsavtalen, som ble vedtatt i sommer, og som forbyr innehav og bruk av atomvåpen, inn i bildet som motvekt. Den stigmatiserer våpnene og sier nei til enhver bruk. Dermed utfordres den inngrodde avskrekkingstankegangen – et mentalt hinder som trolig er vanskeligere å fjerne enn våpnene og infrastrukturen som støtter dem…

Genève-protokollen av 1925 forbød kjemiske og biologiske våpen. På den tida var det rundt 50 stater i verden, og 40 undertegnet med én reservasjon: Så lenge våpnene eksisterte, forbeholdt de seg retten til å bruke dem i gjengjeldelse. I praksis var det altså en ikkeførste-bruk protokoll. Allierte land som ikke har atomvåpen kunne gjøre det samme og slutte seg til forbudsavtalen med den reservasjonen. Men NATOs førstebruk-opsjon må vekk – eller så må de allierte reservere seg mot den.

Ikkeførste-bruk har en innebygd nedrustningslogikk: Hvis ingen hadde dem, ville ingen trenge dem. Omlegging dit åpner for at flere land kan slutte seg til forbudsavtalen, med økt press på atommaktene som resultat.

Har storting og regjering baller til det? Läs artikel

 

Tillnyktring

av

Av allt att döma har den gemensamma ryska/vitryska militärövningen Zapad, som nyss avslutats, haft en väsentligen defensiv karaktär. De siffror på deltagande, som framskymtat i västliga media, har varit överdrivna, eventuellt starkt överdrivna. Detta framgår av analyser, som vi har länkat till på denna sajt, av signaturen Jägarchefen och nu senast av Mathieu Boulègue från oberoende Chatham House i London.

Också Svenska Dagbladets säkerhetspolitiske reporter Jonas Gummesson tycks dra sådana slutsatser. Det är ett faktum, skriver han, ”att Zapad både har inletts och avslutats utan några [ryska] aggressioner riktade mot omvärlden”. Upphetsade tongångar från väst, också från svensk sida, inför övningen besannades ej, konstaterar Gummesson och fortsätter med följande tänkvärda kläm:

”Att ropa vargen kommer, även om det är Putin som avses, är inte alltid meningsfullt. Snarast ger det ryssarna möjlighet att vända på anklagelserna om desinformation.”

Det är självklart att Ryssland måste få öva sina stridskrafter likaväl som Sverige sina. Måhända har ryssarna inte varit särskilt behjälpliga med öppenhet före och verifikation under själva övningen, men det är uppenbart att Väst ändå har skaffat sig tillräckligt goda underrättelser om vad som har hänt. Och de tycks inte vara särdeles alarmerande. En svensk observatör på plats har karakteriserat Zapad som en helt normal övning, utan offensiva målsättningar.

Detta kanske är nedslående för en del. Gummesson tror att de kan ha drabbats av baksmälla.

Nog behövs det framöver ett mera dämpat tonläge och mera sakförståndiga analyser när vi talar om Östersjöområdet. Motståndet mot den parallella svenska övningen Aurora 17 förefaller oss också ha varit alltför uppskruvat. Dags för tillnyktring.

Zapad-2017: ’Normal military business’, dw.com

av

Was the recent Russian and Belarussian Zapad-2017 military exercise really preparation for a major conflict as some neighbors feared? DW spoke with Thomas Möller, a Swedish army observer who was there.

Thomas Möller: In accordance with the Vienna document (2011 OSCE agreement aimed at strengthening trust in security area – Ed) seven countries were invited on voluntary basis from the Belarus side to observe the Belarus part of the exercise. There were two of us from each country. We were in Belarus from September 16-21 observing the exercises.

Where exactly did you go and what did you see?

Upon arrival on the Saturday, we had an initial briefing from the Belarus escort team. On Sunday we were transported to Ruzhanski poligon, which is a training area. We observed Belarus and Russian aircraft and helicopters bombing different targets for a couple of hours. We had the opportunity to ask questions all the time and – this goes for all the observation days – all our questions were answered in an open and transparent manner. On Monday we were transported to the Osipovichski poligon, which is an artillery training area, where we watched land forces training, live firing with artillery, tanks and APCs, supported by aircraft.

One of the critical points was the number of soldiers. Some estimated that the actual number was almost 100,000. What were your impressions?

You can always discuss the numbers of soldiers. The Vienna document is mainly about land forces. What the Belarus verification agency reported – 12,700 Russian and Belarus soldiers – is a correct number I think… From an observer’s point of view I would say it is impossible to tell if it was 12,700 or 13,061. I believe the Belarus agency…

The scenario for the Belarus part of the exercise is like any other exercise. A small part of Belarus was marked out as a fictive country. Belarus and Russia stopped the attack from this ”country”. They met the attack, stopped it and made a counter attack. I would not say that they were enacting a battle between two major highly-equipped countries…

Was it a preparation for a big war as some in the West and neighboring countries feared and were concerned about?

This is normal military business as we do in all countries with armed forces. This is not training for attacking anyone. You meet the enemy, you stop the enemy, you defeat the enemy with a counter attack. We are doing the same thing in Sweden.

Lieutenant Colonel Thomas Moeller from the Swedish Armed Forces observed the joint Russian and Belarus military exercise in Belarus in September 2017. In the past, he has observed military exercises in Finland, Estonia, Spain and Poland. Läs artikel

Måste Sveriges oberoende minska? Pär Granstedt, lt.se

av

…Också under det kalla krigets tuffaste dagar förmådde vi föra en självständig utrikes- och säkerhetspolitik. ”Alliansfrihet i fred syftande till neutralitet i krig” hade en reell innebörd.

Sverige och Finland bildade en neutral zon i Nordeuropa som höll kombattanterna isär. Genom ett ”för våra förhållanden starkt försvar” kunde vi säkerställa att inget kuppartat skulle kunna ta kontroll över svenskt territorium, och hota motståndaren därifrån.

Också globalt höll sig Sverige utanför stormaktskampen. Vi hade en självständig röst, som kunde kritisera bägge sidor, stå upp för avspänning, fred och nedrustning och spela en medlande roll i många internationella konflikter. Nu törs vi inte längre. Frågan är varför? Är hotet från dagens Ryssland så mycket större än från det kalla krigets Sovjetunionen? Inte om man ser till faktisk militär kapacitet. Då var Sovjets och Warszawapaktens militära kapacitet ungefär jämbördig med Natos…

Putin vet också att ett ryskt fotfäste i Sverige vore ett oacceptabelt hot för Nato. Nu har vi valt att stå utanför Nato, men ändå göra oss beroende av dess beskydd. Det verkar vara sämsta möjliga alternativ, eftersom vi tydligen hela tiden måste demonstrera vår lojalitet. Då kanske ett medlemskap med tydliga ömsesidiga åtaganden, ger oss en större handlingsfrihet.

Men vi borde åtminstone ställa oss frågan, varför vi inte kan återgå till den oberoende politik som tjänade oss så väl under det kalla kriget. Fast då behöver vi förstås ett ”för våra förhållanden starkt försvar”.Läs artikel

Macrons förslag nobbas av Hultqvist, metro.se

av

Frankrikes president Emmanuel Macron efterlyser ett gemensamt EU-försvar och interventionsstyrka.

Svenske försvarsministern Peter Hultqvist (S) avvisar dock förslaget.

Frankrikes president lade på tisdagen fram sin vision om EU vid ett tal. Där ingick bland annat försvarsfrågan där Macron lyfte behovet av en gemensam försvarsbudget, försvarsdoktrin liksom gemensam interventionsstyrka…

Sverige är ett militärt alliansfritt land. Vi ser att det försvarssamarbete som sker inom ramen av EU ska ske på mellanstatlig grund och utifrån sådana behov. Det vi hittills varit överens om är att bygga upp ett stöd för EU:s internationella operationer, säger Hultqvist.Han (Macron) vill ha en särskild styrka, det är inget som vi har diskuterat eller drivit och jag är inte beredd att uttala något stöd för den här idén, säger Hultqvist i anslutning till försvarsövningen Aurora. Läs artikel

Five Things to Know About the Zapad-2017 Military Exercise, chathamhouse.org

av

Western commentators were obsessed with the numbers of Russian troops being mobilized during the course of exercise and stuck firmly to the ”100,000 servicemen” narrative. But Russia proved them wrong by keeping the drills small, managed, and contained.

The real numbers are still unconfirmed, but the actual number of troops deployed was almost certainly below what was initially reported in the West. This is primarily because Zapad-2017 focused on strengthening Command and Control (C2) and integrating forces, rather than emphasising troop displacements – which had already been done during Zapad-2013.

The Kremlin could therefore credibly claim that the West overreacted and fell victim to scaremongering and reporting rumours that Moscow was not being transparent about the nature of the exercise and its intentions…

Russia practised two of the four main types of modern warfare: asymmetric and conventional (the other two being cyber and nuclear). In the first phase of the rehearsed scenario – during which ”illegal armed groups” from Veshnoriya ”penetrated” Russian and Belarusian territory – Russia and Belarus tested troop deployment, the setting up of advanced field posts and C2 components, as well as integrating forces ahead of a joint counter-offensive against a more conventional enemy, which took place during the second half of the week’s exercises…

It did not rehearse a total war scenario but rather showed it is ready to raise the cost of deterrence in order to win while also imposing a tremendous cost on an invading army. Veshnoriya did not stand a chance.

Furthermore, intimidating NATO while bolstering Russia’s sense of military power on the home front allows Moscow to use supposedly increased insecurity in the West and the shared neighbourhood as a credible deterrent. Deterrence is one thing, but if you can prove to your enemy that their incursion will result in a catastrophe, you create insecurity among your opponents – and your neighbours.

Zapad showed that any army seeking to burst Russia’s A2/AD bubble would bear a high enough cost as to be effectively beaten. At the end of the day, Russia demonstrated that its borders with Eastern Europe are not only conventionally tough to breach but also benefit from solid anti-access capability to deny entry to enemy forces – not just geographically but also on many strategic fronts, from space down to the sea. Läs artikel

Norske styrker fra FN til NATO, aldrimer.no

av

Norske soldater deltar stadig sjeldnere i fredsbevarende FN-oppdrag. De siste tjue årene har fokuset dreid mer mot skarpe NATO-oppdrag – med bruk av kampfly og spesialsoldater. Det viser en ny rapport.

De norske styrkene er også blitt stadig mindre: Før 2003 var gjennomsnittlig antall norsk personell i internasjonale operasjoner 530 personer, mens fra og med 2003 er det gjennomsnittlig 103 mannskaper.

– Norge har hovedsakelig bidratt med «symbolske bidrag» til FN de senere årene, ved å fylle få, sentrale stillinger som gir stor innflytelse på selve operasjonen, såkalte nisjebidrag, heter det i rapporten «Norsk deltakelse i internasjonale operasjoner 1990–2015» fra Forsvarets forskningsinstitutt…

Nylig avgått leder Hedda Bryn Langemyr i Norges fredsråd, ser endringen som resultat av endring av norsk forsvars- og sikkerhetspolitikk.

– At vi har bidratt så aktivt i NATO-operasjoner har i mange år vært idealistisk begrunnet. Vi bomber for å redde sivilbefolkningen, om det er Kosovo eller Libya. Afghanistan-rapporten (ekstern lenke, red. anm.) viser imidlertid med all tydelighet at det vi evnet best var å være en god alliert. Ut fra det rasjonalet bidrar vi i internasjonale operasjoner for å styrke vår sikkerhetsgaranti. Men med et NATO som utfordres av interesseforskjeller mellom nord og sør, mellom USA og Europa, henger den sikkerhetsgarantien i en tynnere tråd, sier Bryn Langemyr.

Hun viser til endringen av NATOs strategi i 1999, med det nye «Out of Area»-konsept. Dette ble styrket gjennom en økt standardisering av øvelser og utstyr i NATO.

– Vi kuttet drastisk i landmakten for å kunne fylle bestemte funksjoner i internasjonale operasjoner. Det gjorde at vi mistet det tradisjonelle folkeforsvaret til fordel for et langt mindre, profesjonalisert forsvar, sier Bryn Langemyr.

Läs artikel

72nd United Nations General Assembly National Statement on behalf of Sweden, government.se

av

H.E. Ms Margot Wallström, Minister of Foreign Affairs, Sweden.

n 1954, former Secretary-General, Dag Hammarskjöld, stated that ”the United Nations was not created to bring us to heaven, but to save us from hell”.

The need for a United Nations that seeks to save us from humanity’s worst impulses remains. However, in these days of uncertainty we must also learn from – and build on – what is positive in our world, and in the United Nations.

In his important address on Tuesday, our Secretary-General laid out the threats and challenges we face; and how we can overcome them. Delivering a peaceful and prosperous future will depend on collective action. This is the moment for multilateralism, not unilateralism. We must grasp it or risk the consequences. Läs talet

Svenskt-finskt samarbete mot nya höjder, forsvarsmakten.se

av

Under försvarsmaktsövningen Aurora 17 spelar flygbasen i Hagshult en av huvudrollerna och den ger förutsättningar för ett ytterligare avstamp i det svensk-finska försvarssamarbetet…

Här finns 172:a stridsflygdivisionen från Blekinge Flygflottilj, F 17, stationerad med sex stycken Jas 39 Gripen för att försvara Sverige mot ett tungt väpnat angrepp. Till sin hjälp har man ett förband från Finland, 31…

Den finska divisionen har utlovat att kunna genomföra sex flygföretag under loppet av 16 timmar varje dag. Detta kräver att teknikerna jobbar både dag och natt.

– Basen och organisationen som tog emot oss var väl förberedd, så allt har fungerat mycket bra för oss, säger flygunderhållschef Jukka Muhonen. Vi är fullt integrerade på den yta vi blivit tilldelade.

Han berättar vidare att man med lastbil tagit med sig 10-15 containrar med utrustning och reservdelar från Finland. Detta inkluderar också deras transportabla ledningsplats. Väl på plats lånar man dragbil från Sverige. Vapnen, vilka i huvudsak består av ej stridsladdade Sidewinders- och Amraam robotar, har man i huvudsak transporterat monterade på flygplanen. Allt har gått smärtfritt, vilket också kan konstateras från den svenska sidan. Läs pressmeddelande

Iran FM: Elimination of nuclear weapons legal, political, moral duty, irna.ir

av
…In this context, I would like to refer to the United Nations Conference to Negotiate a Legally Binding Instrument to Prohibit Nuclear Weapons, Leading Towards their Total Elimination, and the adoption of the Treaty on the Prohibition of Nuclear Weapons, which was indeed a collective protest to the violation of obligations and unequivocal commitments of the nuclear-weapon States on nuclear disarmament. 
As an active participant in that conference, Iran voted in favor of the Treaty on the Prohibition of Nuclear Weapons and will continue to support its overall objective. Contrary to some arguments that this treaty will undermine the Treaty on the Non-Proliferation of Nuclear Weapons, Iran is of the view that it will reinforce the nuclear disarmament regime. Indeed, what have undermined so far and continue to undermine the realization of the objectives of the NPT is nearly 50-year non-compliance of the nuclear-weapon States with their nuclear disarmament obligations under its article VI.
Iran stresses that Article VI obligations are quite clear and its implementation is neither optional nor conditional to such concepts as “strategic stability” or “international security environment”. The Treaty contains two explicit obligations: the obligation to prevent proliferation of nuclear weapons and the obligation to disarm nuclear weapons entirely. They are inherently linked and designed to serve one objective i.e. no one should have nuclear weapons. We warn that non-implementation of article VI will continue to challenge the very foundation of the NPT, tarnish its credibility and undermining its effectiveness. Läs talet

Ingen moralisk oegennytta, boklektyr, Anders Björnsson

av

Jag läser nu Martin Fritz’ utmärkta bok om Björn Prytz, Sveriges sändebud i London 1938–46, det vill säga under hela andra världskriget. Prytz hade när han utnämndes varit verkställande direktör för SKF under tjugo år och hade många andra bolagsengagemang, både före och efter London-tiden, bland annat som ledamot av Volvos styrelse. En kort period (1929–30) representerade han liberala folkpartiet i riksdagens andra kammare.

Martin Fritz är professor emeritus i ekonomisk historia och har skrivit om svenska verkstadsföretag, däribland SKF. Han fick tillgång till Prytz’ arkiv från åren som minister i London, ett material som aldrig tidigare utnyttjats i forskningen, och det är detta som ligger till grund för den nya boken, Vår man i London. Björn Prytz som svenskt sändebud under andra världskriget (Santérus förlag. 272 s., ill.).

Läs mer

Klara besked! Eller Per Blomquist om Karlis Neretnieks, Per Blomquist

av

Jag har läst utskriften av samtalet i P1 mellan Sven Hirdman och Karlis Neretnieks på alliansfriheten.se.

Jag kallade en gång före detta generalmajoren Karlis Neretnieks för krigshetsare när han hänvisade till boken Till bröders hjälp. Han har i mail till mig ansett sig kränkt och hänvisar till Carl Bildt – som om det vore någon pålitlig auktoritet. Tvärtom! Om KN inte förstår att spridning av halvsanningar avseende svenskt territorium och kopplingar till Baltikum ökar spänningen i svensk debatt beklagar jag det. Dessa halvsanningar i sin tur ger programledare, som nu i P1, och politiker som inte känner militära fakta en skev bild av Sveriges militärstrategiska läge. Ett läge med flera intressenter av vårt territorium och där militära fakta – tid, rum, styrkeförhållanden och slag av stridskrafter – har en avgörande betydelse för hela vår säkerhetspolitik.

Läs mer