Redaktionen

De rustar istället för att tala, Die Zeit

av

Fram till nästa Nato-toppmöte den 8 och 9 juli i Warszawa är det två månader. Men redan nu kan man skönja en anspänning hos dem som förbereder detta möte. Det kan leda till att relationerna mellan Väst och Ryssland svalnar ytterligare några grader, ja att vi rör oss i riktning mot ett nytt kallt krig.

Sedan den ryska aggressionen mot Ukraina och annektionen av Krim i början av 2014 är ”partnerskapet” mellan Moskva och Nato, som det postulerades i Nato-Ryssland-fördraget 1997, ett passerat stadium. Väst reagerade med sanktioner – och med en återgång till det traditionella försvaret av alliansen i öst. Vid det senaste toppmötet i Wales, som hölls i september 2014, beslöt alliansen att sätta upp nya snabbinsatsstyrkor. Devisen var ”återförsäkring” för de östeuropéer som kände sig hotade av Ryssland.

Läs mer

USA ska försvara Europa, Sveriges Radio

av

I dag startar USA`s kontroversiella missilförsvar för Europa på allvar när den första landbasen officiellt invigs i Rumänien. USA säger att den syftar till att försvara Europa mot anfall från främst Iran men i Moskva hävdar man att det verkliga skälet är att kunna stoppas ryska kärnvapenmissiler.

Det är 24 missiler som i dag tas i bruk på en gammal flygbas i södra Rumänien. Missilerna är tänkta att kunna skjuta ner anfallande robotar långt innan de nått fram till sitt mål.

Planen lanserades ursprungligen av den förre amerikanske presidenten George Bush för drygt tio år sedan och då skulle systemet placeras ut i Polen och Tjeckien. Men Barack Obama ändrade på upplägget och skalade ner det och nu invigs alltså den första anläggningen i Rumänien, en bas i Polen kommer att tas i bruk 2018.

I systemet ingår också fyra amerikanska örlogsfartyg med samma typ av missiler. Läs artikel

Två vänner i fredsarbetet: att mötas är styrkan, Arbetarbladet

av

…Gunnar Lassinantti och Folke Sundman anser båda att samarbetet mellan Finland och Sverige nu har gått in i en renässansperiod, på grund av den säkerhetspolitiska utvecklingen och intresset för att praktiskt fördjupa det säkerhetspolitiska samarbetet. En nygammal agenda, konstaterar de.

Men som fredsaktivister vill de understryka följande: det är visserligen positivt att Finland och Sverige samarbetar, men diskussionen har hittills inskränkt sig till enbart det militära samarbetet.

– Vi har en alldeles för ensidig debatt på den punkten, säger de och efterlyser ett bredare säkerhetspolitiskt samarbete.

Sundman och Lassinantti uppmärksammar också, då det kommer till frågan om Nato att det en längre tid har pågått något som de kallar “politiskt taskspel av Natolobbyn på båda sidor om Bottenviken.” Läs artikel

..

Nästa höst vill Nord stream börja lasta rör igen i Slite hamn, Sveriges Radio

av

Tidigast nästa höst kan de första rördelarna till Nord streams två nya planerade gasledningar på Östersjöns botten börja lastas i Slite. Ett projekt som – om det godkänns på alla nivåer – kan ge Region Gotland 50 miljoner kronor för att återigen upplåta Slite hamn under bygget som väntas pågå i två år. På torsdagskvällen hölls samrådsmöte om miljötillståndet i Slite och regionens hamnchef Mats Eriksson säger att det finns vissa skillnader mellan det nya projektet och Nord streams förra gasledningsbygge.

– Förra gången skulle vi lagra 10 000 rör i Vikhagen och det var en ofantlig massa transporter genom Slite samhälle. Den här gången är det 6000 rör  och det är positivt för Slite och för dem som bor längs med vägen. Han säger att det nya gasledningsprojektet där Nord stream vill bygga två nya gasledningar på Östersjöns botten intill dem som byggdes för fyra år sedan har många dimensioner. Läs artikel

Därför röstar SD nej till värdlandsavtalet: “Vi tror på alliansfriheten”, Nyheter Idag

av

Tidigare i april meddelade SD att de vill se ett upphävande av Sveriges värdlandsavtal med Nato. De vill att riksdagen röstar ned ratificeringen av avtalet när det väntas fattas beslut i frågan 26 maj. Istället förordar partiet en återgång till vad de kallar en “klassisk svensk alliansfrihet”. Det är en skärpning i en försvars- och utrikespolitisk fråga där de tidigare inte tagit klar ställning, tidigare talade de om behovet av mer utredning och diskussion.

Frågan har kommit att bli brännhet och flera liberala debattörer argumenterar starkt för att Sverige ska närma sig militärpakten Nato. Nyheter Idag har talat med SD:s försvarspolitiske talesperson Mikael Jansson och han förklarar att Sverigedemokraterna inte har för avsikt att ge vika för den liberala opinionsbildningen.Läs artikel

Åter till 90-talet! Anders Björnsson

av

Det framhålls ibland i den allmänna debatten att Sverige övergav neutralitetspolitiken för över tjugo år sedan och inte kan vara alliansfritt, eftersom det tillhör en utrikes- och säkerhetspolitisk gemenskap, det vill säga Europeiska Unionen. (Motsvarande hörs i en finska debatten, med avseende på Finland.) Dessa uppfattningar är mycket skruvade och stämmer illa med vad som sades inför Sveriges (och Finlands gemensamma) EU-inträde den 1 januari 1995. (Även neurala Österrike gick då med men inte Nato-landet Norge.)

I en av de ”konsekvensutredningar” som föregick folkomröstningen på hösten 1994, Historiskt vägval (SOU 1994:8), analyserade de båda utredningsmännen, före detta kabinettsekreterarna Sverker Åström och Leif Leifland, vad som skulle bli följden för Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik, om landet blev respektive inte blev medlem av Unionen. De båda (som samskrev sig) intresserade sig mest för det förra fallet, eftersom status quo kunde bedömas vara mindre komplicerat, åtminstone i den korta sikten.

Läs mer

Norge er ute av stand til å forsvare seg uten NATO-allierte. Frittalende general slakter forsvarsevnen, Verdens Gang

av

Generalløytnant Robert Mood sier at Forsvaret i øyeblikket ikke er i stand til å forsvare Norge mot et militært angrep fram til eventuelle NATO-forsterkninger er på plass.
– Vi er helt avhengig av NATO og våre allierte fra første dag. Vi er neppe klar til å ta imot forsterkninger når de måtte komme, og vi er dårlig forberedt på uventede overraskelser, sa den frittalende generalen da han mottok Fritt Ords Pris for 2016 tirsdag kveld…– Vi kan i 2016 ikke forsvare oss selv i et klassisk scenario til eventuelle forsterkninger ankommer, og vi vil ha store utfordringer i et utpressingsscenario,. sa Mood i takketalen. Läs artikel

Vidgat utrymme för påtryckningar

av

Vad ska Peter Hultqvist svara? ”Svenskt territorium är svensk försvarsmakts ansvar. Sedan hur vi gör i en krissituation är någonting som man får avgöra då. Det beror på vilka scenarier som gäller.” Det är en rimlig hållning, när det redan idag – utan att det på långa vägar föreligger ett krigsfall i vår del av världen – kommer propåer från Väst om att Nato ska ”få använda flygbaser i Sverige och Finland” för att försvara Baltikum.

Så resonerar i alla fall en ”inflytelserik amerikansk tankesmedja”, Atlantic Council.  En FOI-forskare lägger villigt till att ”Norden och Baltikum är ett sammanhängande operationsområde” (vilket inte är sant, det är ju ett politiskt avgörande, inte ett militärt!). Om Nato-flyg står i Baltikum, blir det mera sårbart för attacker än om det finns i Sverige och Finland, sådan är tanken. Enligt en annan tankesmedja, Rand, skulle det då röra sig om 50-60 avancerade stridsflygplan. ”Svenska försvarstjänstemän” – ett luddigt uttryck, är det militärer eller departementstjänstemän? – sägs vara med på noterna.

Läs mer

Den finländska Natoutredningen, Mikael Jansson, SD och Roger Richtoff, SD i Lantvärnet

av

Den finländska Natoutredningen klargör ingenting som inte redan var känt.

Direktiv till utredningen avgränsar frågeställningen till att gälla vad som händer vid ett Natomedlemskap. Alternativen Ja och Nej till Natomedlemskap ställs inte emot varandra, man ger därför ingen rekommendation till beslutsfattarna.
Utredningen beskriver den finska säkerhetspolitiska historien väl. Däremot är utredningen tydlig med att erkänna att framtiden bara kan beskrivas i grader av visshet. Naturligtvis är det så, icke desto mindre så är det framtiden som ska bedömas, alltså vilka beslut som ger önskad utveckling i framtiden. Läs artikel

Forskning utan framsteg, Torsten Kälvemark i Aftonbladet

av

Varför var Jens Stoltenberg inte närvarande när Natos Strategic communications center of excellence (Stratcom) invigde sina nya lokaler i Riga med en stor konferens i augusti 2015? Varför har gamla Natoländer som Danmark och Norge inte anslutit sig till organisationen? Hur kommer det sig att inte ens USA finns med bland de officiella medlemmarna?

Stratcom är Natos centrum för studium av psykologisk krigföring, inte minst den som kommer från rysk sida. Kanske beror frågetecknen på att så många i omvärlden inte tror på centrets analytiska kompetens. Ändå är det en institution som försvarsminister Peter Hultqvist absolut vill tvinga in Sverige i. Han har fått draghjälp av okritiska journalister i vårt land, främst Mikael Holmström i Dagens Nyhetermen också Anders Lindberg här i Aftonbladet. Något politiskt motstånd finns inte eftersom oppositionen gärna ser att vi kryper allt närmare försvarsalliansen. I morgon behandlar Stratcom Sveriges ansökan på sitt styrelsemöte, sedan kan den svenska regeringen fatta beslut om medlemskap. Läs artikel

Värnplikten – ett finländskt val, puolustusvoimat.fi/

av

Finlands militära säkerhet garanteras genom allmän värnplikt. Värnplikten gäller 18–60-åriga män. Också kvinnor kan ansöka till militärtjänst som frivilliga. Den som är värnpliktig måste fullgöra beväringstjänst eller civiltjänst.

Finland står utanför militärallianser och måste därför bereda sig på att försvara sitt territorium självständigt. Den allmänna värnplikten producerar tillräckliga resurser åt armén, marinen och flygvapnet, så att de kan agera effektivt i konflikt- och krigssituationer.

Värnplikten är ett kostnadseffektivt sätt att producera en stor och prestationsduglig reserv. Den kompetens som beväringarna ger reserven under sin beväringstjänstgöring och i det civila kan utnyttjas för landets försvar. Läs artikel

Wallströms lösmynthet

av

Utrikesminister Margot Wallström retar upp sig på ryska pekpinnar. Det gör hon rätt i. ”Vi bestämmer själva vår politik…”, har blivit en slagdänga från Rosenbad och Gustav Adolfs torg. Men är fru Wallström konsekvent?

I en intervju i Dagens Nyheter (9/5) varnar hon Storbritannien för ett nej i den förestående folkomröstningen om EU- medlemskap. ”Storbritannien ska inte tro att det bara är att hoppa på det avtal som redan finns för EES-länderna”, säger hon. ”Det krävs en ny förhandling och det kan bli en enormt lång procedur.” Själva utträdesprocessen kan ta upp till nio år, sägs det.

Läs mer