Skall hela landet försvaras?
Frågan ställdes nyligen av alliansfriheten.se till riksdagspartiernas talespersoner i försvarsfrågor.
Egentligen borde frågan vara överflödig.
I alla högtidliga sammanhang, där försvaret behandlas, brukar politiker försäkra att hela landet skall försvaras. I alla fall finns det ingen som vill säga något annat. Försvarsberedningen, som kom med sin slutrapport Värnkraft 2019, slog också fast:
”Hävdandet av vårt lands suveränitet och territoriella integritet är en nödvändig förutsättning för att Sverige ska uppnå målen för vår säkerhet.”
Och vidare:
”Totalförsvaret ska utformas och dimensioneras för att kunna möta väpnat angrepp mot Sverige inklusive krigshandlingar på svenskt territorium. Ett beslutsamt och uthålligt motstånd ska uppbådas.”
I beredningens delrapport från 2017, Motståndskraft, var budskapet detsamma:
”Totalförsvaret ska utformas och dimensioneras för att kunna möta väpnat angrepp mot Sverige inklusive krigshandlingar på svenskt territorium.
Det uppnås genom att totalförsvaret har en sådan styrka, sammansättning, ledning, beredskap och uthållighet att det avhåller från försök att anfalla, besätta eller på annat sätt utnyttja vårt land.”
Här finns dock ett trovärdighetsproblem som inte bara har att göra med hur starkt försvaret är. Det finns en bakomliggande doktrin om att vi skall vara beredda att ta emot stöd utifrån, och då handlar det främst om USA och/eller Nato, även om ett framtida svensk-finskt försvarssamarbete kan inrymma ömsesidigt stöd om någon av oss attackeras – kollektiv säkerhet enligt FN-stadgan.
Doktrinen om stöd utifrån är grunden för det som kallas vårt tröskelförsvar. Det bygger främst på högteknologiska vapensystem med flyg, missiler och flotta som skall avhålla en främmande stat från att angripa. Om tröskelförsvaret inte avhåller och vi dras in i krig, är huvudtanken att vi skall få militär hjälp utifrån. I väntan på det skall försvaret i det längsta hålla ut.
Tröskelförsvaret kan kontrasteras mot ett territorialförsvar, där försvaret dimensioneras och byggs upp för ett täckande försvar av hela landet. Båda modellerna kan kombineras, så att försvaret både ger en tröskel och ett uthålligt djupförsvar.
För territorialförsvaret, försvar av hela landet, krävs starka markstyrkor, vilket i hög grad saknas idag och heller inte finns planerat i de kommande försvarsbesluten, inte ens det som räcker fram till 2030.
Idag har Sverige en brigad som är fullt utrustad och övad och en ytterligare som inte är komplett. I planerna framöver skall armén byggas ut, men det handlar om högst en eller två brigader till utöver lokala styrkor och hemvärn. Satsningen på det högteknologiska tröskelförsvaret suger hela tiden pengar från försvarsbudgeten, och det är uppbygget av markstyrkorna som blir lidande. Nyligen framkom att 180 miljarder kronor måste avsättas under de närmaste tolv åren för att klara satsningarna på JAS och en ny ubåt.
En enig försvarsberedning har, som ovan visats, slagit fast att målet är att försvara territoriet men har lämnat öppet för att vissa delar av landet lämnas försvarslöst eller måste uppges kort efter ett angrepp. Därför är det relevant att ställa frågan till politikerna hur den målsättningen skall uppnås och hur man då måste utforma och dimensionera försvaret.
Ett territorialförsvar för hela landet kan inte bygga på i huvudsak yrkessoldater kompletterat med pliktuttagna värnpliktiga. Det skulle bli orimligt dyrt.
Finland har, till skillnad från Sverige, behållit och utvecklat sitt territorialförsvar, och det har varit möjligt genom att man behållit den allmänna värnplikten. Kostnaden för ett sådant försvar är lägre än för ett ensidigt tröskelförsvar med yrkessoldater.
I frågorna till politikerna har vi därför också tagit med frågan om ett återtagande av den allmänna värnplikten (till skillnad från en selektiv pliktorganisation) för att möjliggöra ett territorialförsvar. Frågan om vi skall söka bygga upp ett territorialförsvar enligt den finska modellen ställdes också till partierna.
Svaren sammanfattas nedan. (Liberalerna och Centerpartiet har inte inkommit med något svar.)
Socialdemokraterna
I händelse av angrepp ska hela Sveriges territorium försvaras.
Medlet för att uppnå det är: ”Särskilt den återaktiverade värnplikten och utökningen av antalet beväringar fyller en viktig funktion, liksom en stark och omfattande hemvärnskår.”
Vi kan lära av den finska modellen: särskilt ”deras så kallade försörjningsberedskapscentral är särskilt intressant, både vad avser organisering som finansiering.”
S hänvisar i övrigt till Försvarsberedningens slutrapport Värnkraft med de förslag till uppbyggnad av totalförsvaret som anges där.
S trycker dessutom på värnplikten (man kallar det felaktigt allmänna värnplikten):
”Den av regeringen återinförda allmänna värnplikten utgör grunden för att säkra Försvarsmaktens personalförsörjning och är därför avgörande för försvarets planerings- och upprustningsmöjligheter.”
Miljöpartiet
Miljöpartiet hänvisar till att man sitter i regeringen och förhandlar om en försvarsproposition och avstår därför för att nu lämna något svar.
Vänsterpartiet
Anser att hela Sverige ska försvaras.
På frågan hur det skall ske hänvisar V till Försvarsmakten:
”Försvarsmakten ansvarar för det operativa arbetet och det är den profession som finns i myndigheten som avgör hur landet ska försvaras.”
V:s talesperson anser sig inte tillräckligt insatt i den finska modellen för att kunna ta ställning till den.
Moderaterna
Hela landet skall försvaras men samtidigt gör man reservationen: ”Att kunna säga att hela landet ska kunna försvaras i alla lägen är dock en omöjlighet. Det beror helt på vilket slags anfall som vi utsätts för.”
Utan att precisera närmare anger M att det viktigaste är att tillföra resurser med målet 2 procent av BNP.
Försvaret skall ha förmågan att ”kraftfullt kunna slå tillbaka en potentiell motståndare som har landstigit på svenskt territorium”.
En finsk modell anser M inte svara mot Sveriges behov, då vi inte har en lång landsgräns mot Ryssland. Markstyrkorna skall dock byggas ut genom en större krigsorganisation med en tredje armébrigad och fler regementen som ska utbilda lokalförsvarskyttebataljoner.
Kristdemokraterna
”Ja, vi ska kunna möta ett väpnat angrepp och hela Sverige ska kunna försvaras.”
Det skall möjliggöras med ett starkare försvar:
”Ett första steg vore att fördubbla försvarsanslagen så att försvarsbudgeten motsvarar minst 2 procent av BNP före 2030 och att genomföra försvarsberedningens förslag i rapporten Värnkraft.”
”Säkerheten behöver samtidigt byggas tillsammans med andra. Sverige kan inte klara oss på egen hand och bör därför samarbeta inom EU samt snarast ansöka om medlemskap i Nato.”
KD anser att man bör bygga upp ett territorialförsvar:
”Ja vi behöver åter närma oss idén om ett territorialförsvar, men det behöver vara Sveriges egna förutsättningar som styr försvarets utformning.”
En prioritering görs vilka områden som kan bli mest hotade:
”De geografiska områden som framträder som mest sannolika tänkbara angreppsmål och därmed ställer högst krav på att vi där kan ingripa snabbt är: Stockholmsområdet, Gotland, sydöstra Sverige och övre Norrland. Till detta bör läggas behovet att kunna möta ryska marina operationer på västkusten i syfte att avskära Sverige från omvärlden.
Förutom att i ett tidigt skede bekämpa fienden på detta sätt, krävs att vi även har förmågan att ta tillbaka områden i hela Sverige genom motanfall. Därför behöver våra stridskrafter, på kort tid, kunna kraftsamlas för att kunna återta vitala områden. Det krävs också förmåga att snabbt kunna sätta in kvalificerade förband och vapensystem i oväntade riktningar för att efterhand kunna samla fler stridskrafter till det hotade området.”
Sverigedemokraterna
SD har valt att sammanfatta frågorna:
”Hela Sverige skall genom ett mycket starkt Totalförsvar, försvaras.
Det sker, för försvarsmakten, bäst genom ett territoriellt försvar som kräver en stor värnpliktsvolym.
SD har tidigare varit ensamma då vi kämpade för ett starkare försvar. Nu säger sig flera partier vilja följa vår försvarslinje, även om de inte uttrycker det så.
SD kommer igen att lägga en långsiktig budget, som innebär att två procent av BNP uppnås 2030.”
Kommentar till svaren
Partierna står bakom att hela landet ska försvaras.
Överlag är man dock otydlig om hur det skall genomföras med den struktur på försvaret vi har idag.
Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna är något mer precisa och trycker på nödvändigheten att bygga ut värnpliktsystemet.
Socialdemokraterna är också starkt för fortsatt utbyggt värnpliktsystem men ger inga löften om betydande markstyrkor.
Om man går till de opinionsundersökningar som genomförts framgår att svenska folket är klart för att hela landet skall försvaras och att det kräver värnplikt.
Mätningar av svenskarnas försvarsvilja har genomförts sedan början av 1950-talet. Resultaten är mycket stabila. Ända sedan början har en övervägande majoritet, vanligen kring tre fjärdedelar av den vuxna befolkningen, svarat ja på frågan om Sverige bör göra väpnat motstånd, även om utgången för oss verkar oviss. (Medborgarna och det psykologiska försvaret, 2018)
Sju av tio svenskar vill återinföra värnplikten, visar en mätning av DN/Ipsos. Hela 87 procent anser att plikten i så fall ska gälla både kvinnor och män. (Dagens Nyheter 2016)
Det är uppenbart att partierna inte är i takt med folkopinionen, när det gäller att hela landet skall försvaras.
Svenska folket utgår från att vi har ett försvar för hela landet och att det måste baseras på värnplikten.
Frågorna som ställdes till partierna:
Anser Ni att hela Sverige ska försvaras i händelse av krig?
Om Ni anser det, hur ska enligt Er mening ett försvar av hela landet säkras?
Ska ett sådant försvar säkras genom att vi bygger ett territorialförsvar enligt grunder motsvarande den finländska modellen?
Om ett territorialförsvar inte ska säkras på det sättet, hur ska det i så fall säkras?
Om hela landet ska försvaras men vi inte ska bygga ett territorialförsvar, hur ska i så fall försvaret av hela landet säkras?
Om Ni anser att bara delar av landet ska försvaras, vilka delar avses i så fall?
Alliansfriheten.se genomförde en liknande enkät till partierna inför valet 2018. Svaren då skiljde sig inte mycket från de som vi fått in nu.