Norway eases self-imposed restrictions on NATO training, thebarentsobserver.com

”The adjustments facilitate increased training and cooperation with allied countries, including cross-border training with Sweden and Finland,” the Government says in a press-release on Thursday. […]

“The amendment of the guidelines represents a natural development following the accession of Sweden and Finland to NATO. It enables strengthened cooperation through increased training and exercises with allied forces in the north, across the borders of Sweden and Finland” says Minister of Defence Tore O. Sandvik. […]

Although the Government doesn’t detail which specific changes are made, the Barents Observer has the understanding that adjustments will come to airspace overflights in east-Finnmark, port-calls for allied navy ships and movements of Finnish and Swedish forces between training grounds at Porsangermoen Army camp near Lakselv and Finnish Lapland. Läs artikel

Norsk gjennombrudd: Nato skal bry seg mer om Arktis, vg.no

Nato har satt i gang et større arbeid for å øke sin forståelse for hva som skjer i Arktis. Norge har argumentert for dette over mange år.

Nå er de andre Nato-landene i nord mer positive til å samordne forsvar av sine arktiske områder.

– For få dager siden ble de syv arktiske statene i Nato enige om en felles tilnærming til det høye nord og Arktis, og hvordan de ønsker at Nato skal jobbe med det, sier statsminister Jonas Gahr Støre (Ap) til VG.

De syv landene som hører naturlig til den arktiske regionen i Nato er Norge, Island, Danmark, Canada, USA, samt de nye medlemslandene Finland og Sverige.

– Dette skjer under lederskap fra blant andre Norge. Landene jobber sammen, og Nato blir stadig mer involvert i det høye nord, bekrefter Mark Rutte overfor VG. […]

VG får opplyst fra flere Nato-kilder at Donald Trumps mange uttalelser om å ta kontroll over Grønland, har fått Danmark til å knytte sikkerheten for Grønland tettere opp mot Nato-samarbeidet. Läs artikel

Speech by Minister for Foreign Affairs Maria Malmer Stenergard at Stockholm China Forum, government.se

[…] In 2025, we celebrate 50 years of diplomatic relations between the People’s Republic of China and the EU. This year also marks 75 years since Sweden – as the first Western country – established diplomatic relations with the People’s Republic of China.

This twin anniversary presents an opportunity to take stock of the state of Swedish and European relations with China, and to assess where we go from here.

Both in the past and today, trade is at the heart of Sweden’s relations with China. […]

Overall, our trade relations have continued to expand, and today, China is our 9th largest trading partner for goods and services combined.  More than 80,000 people are employed in Swedish firms in China, and China is an important investor in Sweden. […]

We are concerned about China’s increasing industrial overcapacity, which affects the long-term stability of global trade and polarises debate about economic openness.   Countries and trade blocs around the world – including Brazil, Türkiye, the United States and the EU – have imposed defensive trade measures in response to this overcapacity.

As the strongest voice for free trade in the EU, Sweden is generally opposed to tariffs and other trade barriers. We believe in lowering trade and investment barriers, not raising them. […]

More than half of EU’s external trade is still governed by WTO rules rather than free trade agreements. We have a strong interest in seeing that WTO rules are supported in action, not just in words. […]

Sweden’s and the EU’s doors are always open for constructive talks. We need to find ways to address challenges in our economic relations with China, and we can only move forward on these issues through dialogue. […]

Sweden, the EU and NATO are critical of China’s enabling of Russia’s war of aggression against Ukraine, which has a direct negative impact on European security and a negative impact on China’s image in Europe. Läs talet

Lyssna på oss – vi har en viktig och avgörande roll, aftonbladet.se

Fredrik Lundh Sammeli, ordförande Socialdemokraterna i Norrbotten Isak From, ordförande Socialdemokraterna i Västerbotten Peder Björk, ordförande Socialdemokraterna i Västernorrland Anna-Caren Sätherberg, ordförande Socialdemokraterna i Jämtland Peter Kärnström, ordförande Socialdemokraterna i Gävleborg Lars Isacsson, ordförande Socialdemokraterna i Dalarna

Skogslänen: Här är våra krav inför S-kongressen

På kort tid har världen som vi känner den drastiskt förändrats. Den regelbaserade internationella ordningen befinner sig i gungning. Säkerhetspolitiskt står vi inför risken för nya storskaliga väpnade konflikter och världen befinner sig i ett nytt ekonomiskt läge när den internationella handeln skakas i grunden.

Norra Sveriges militära infrastruktur behöver stärkt kapacitet för att möta det nya oroliga läget. En väl fungerande försvarsförmåga är centralt för att möta hot mot svenskt territorium och säkerställa en snabb mobilisering. Ett krav från oss är att minst ett nytt regemente etableras i norra Sverige. […]

I ett nytt geopolitiskt landskap spelar norra Sverige en avgörande roll. Här finns skogen, malmen, stålet, tekniken och energin – resurser som kan minska Sveriges sårbarhet och skapa tillväxt. Vi kan göra norra Sverige till hela landets batteri och hela Europas motor. För oss är det självklart att Sverige ska vara i framkant i den nya industriella utvecklingen och vi kan med den skapa ett oberoende från såväl Kina som USA.

Vi ser även behovet av ett stärkt totalförsvar där sjukvården och civilsamhället ges förutsättningar att ta sitt ansvar vid en eventuell kris, oavsett om det rör sig om krig eller naturkatastrof. En central fråga gällande beredskap är behovet av lagerhållning av bland annat mediciner och mat i hela landet och en stärkt självförsörjningsförmåga. Ett fungerande samhälle är en förutsättning för att bygga en svensk försvarsvilja. Läs  artikel

Brigadens artilleri levererar effekt i Finland, forsvarsmakten.se

Under övningsserien i Finland övar Försvarsmakten sina planer för att tillsammans med våra allierade kunna möta ett väpnat angrepp i Natos norra flank. Sverige deltar i övningarna för fortsatt utveckling av interoperabiliteten inom armén genom att svenska förband i brigadstruktur leds av en högre finsk stab i en större övningskontext tillsammans med andra nationer. Nordkalotten är ett prioriterat operationsområde för Nato där det långt gångna finsk-svenska försvarssamarbetet, FISE, utgör en central länk i låset i norr. Läs pressmeddelande

Varningen till Putin – när Nato skjuter raketer på Gotland, expressen.se

 Brittiska och amerikanska raketsystem testas på Gotland för att skicka avskräckande signaler till Ryssland. Övningen ingår i Swift Resonse 25 och visar på Gotlands strategiska betydelse för Nato i norra Europa.

Militära granatartillerisystemen Himars och MLRS skjuter långt och kan ha en viktig roll vid ett ryskt angrepp mot Baltikum. […]

”Gotland kan användas i offensiva syften”
Morgonens skjutningar med de brittiska och amerikanska systemen är precis slutförda när vi pratar med honom. Det är första gånger han ser en skarp skjutning med de sofistikerade artillerisystemen.
– Tillför man sådana här system som kan verka på långa avstånd, då talar vi om några hundra kilometer, då blir det ytterligare en parameter som gör att Gotland kan användas i offensiva syften. Nu pratar vi om försvar av Natos territorium. I det här fallet innebär det Baltikum, där fördröjningsdjupet är begränsat. Det är inte så många mil mellan ryska gränsen och Östersjön.
Gotlands nyckelroll
Och det är alltså här som Himars och MLRS kan få en omfattande roll att avfyra rakteter och missiler mot mål inne i de baltiska länderna vid ett ryskt angrepp.
– Då kan man stå på Gotland och stötta med vapensystem som kan nå dit, säger Dan Rasmusson.
Gotland har alltså en nyckelroll?
– Ja.
För Nato är övningen på Tofta skjutfält på onsdagsmorgonen också strategisk kommunikation. Måltavlan: Ryssland. Läs artikel

Nordiska flygvapnen i gemensam flygoperation över Östersjön, forsvarsmakten.se

Stridsflygplan från Danmark, Finland och Sverige övade en attack mot fientlig närvaro på svenskt territorium. Operationen visade på den samlade förmågan att genomföra flygoperationer inom ramen för Nordic Airpower Concept (NAPC) och Nato.

NAPC omfattar gemensam planering och ledning av flygoperationer, samordnad utveckling och användning av nordiska flygbaser, förbättrad gemensam lägesbild samt gemensam utbildning, träning och övningar för de nordiska flygvapnen. […]

Den gemensamma operationen visar att vi är på god väg mot det slutliga målet – att de nordiska flygvapnen strider som en enhet, säger överste Carl-Fredrik Edström, chef för den nordiska divisionen som etablerades på Norwegian Joint Air Operation Centre, (JAOC) i Bodö i januari i år. Läs pressmeddelande

Folkrättsexperten om Israels agerande: ”En form av utsvältning”, sverigesradio.se

De första lastbilarna med nödhjälp har kört in i Gaza.

Det här sker efter en över två månader lång blockad där inga förnödenheter släppts in.

”Folkrättsligt så är den här blockaden en form av utsvältning. Den bryter mot den internationella humanitära rätten, utgör en krigsförbrytelse och ett brott mot mänskligheten, säger Pål Wrange, professor i folkrätt vid Stockholms universitet. Läs artikel

Katastrofläkaren: Malmer Stenergard bör skämmas, aftonbladet.se

Jag träffar Johan von Schreeb på Karolinska Institutet, här är han professor i global katastrofmedicin. Dagen innan har hans intervju i Sveriges Radio fått stor spridning. Han är påtagligt indignerad i sändning när han pratar om Gaza, som han kallar för ett dödsläger. […]

Är det något som skiljer det som sker i Gaza från andra katastrofer du bevittnat?

– Det är som ett fångläger där folk inte kan ta sig ut. Man kan inte fly. Man sitter fast och har inget val. Det är en dimension. Det andra är systematiken över hur man under så lång tid håller civilbefolkningen som gisslan i den här situationen. Och där man stryper tillgång till allting.

Han beskriver det som att dra ner syrgasnivån på en respirator. En långsam och systematisk strypning.

– Det blir bisarrt att tänka på internationella insatser då, när man vet att det handlar om att sluta bomba och öppna gränsen. Det finns ju lastbilar som står redo färdigpackade på andra sidan gränsen i Egypten. Jag kan inte tolka det på annat sätt än att det finns en uppenbar inriktning på att civilbefolkningen ska lida. […]

Är det fler som bör skämmas?
– Ja, absolut. Vår utrikesminister borde skämmas. Jag tycker inte att man på samma sätt som man agerar med Ukraina, agerar på samma starka sätt gentemot det som sker nu i Gaza. Där finns det en skillnad.

– Om man påstår sig vara en humanitär stormakt som vi i Sverige har haft som någon slags ledord så borde man ju ta ställning i det här och vara tydligare, säger Johan von Schreeb. Läs artikel

Regjeringen endrer retningslinjene for utenlandsk alliert aktivitet i Finnmark, vg.no

Kommentar:

Norges statsminister meddelar att man kommer att ändra på gränsen för utländsk militär närvaro i Finnmark. Gränsen har sedan 1949 då Norge gick med Nato varit 24 grader longitud. Syftet har varit att inte i onödan provocera Ryssland som har sina strategiska kärnvapenbaser på Kolahalvön som gränsar till Finnmark.

Så sent som för  något år sedan försäkrade norske statsministern att gränsen ligger kvar vid 24 grader. Kritik har kommit från olika håll att den självpåtagna begränsningen av utländsk militär verksamhet skall tas bort med hänvisning till att Sverige och Finland är Nato-medlemmar och vid militärövningar bör man kunna röra sig fritt över gränserna mellan länderna.

Norske statsministern hävdar att man fortsatt är för en avspänningspolitik i norr. Det återstår att se om gränsändringen påverkar säkerhetsläget eller ej. Norge har inte offentliggjort om några begränsningar för utländska militära övningar i Finnmark kommer att vara kvar. Se också kommentar här på sajten till den norska säkerhetspolitiken i Arktis. (Utgivarna)

– Tilpasningene innebærer at vi åpner for noe mer alliert aktivitet i Finnmark, blant annet for å kunne samvirke effektivt på tvers av grensene til Sverige og Finland, sier Støre.

Dette vil ifølge Støre gjelde for aktivitet i luften, anløp til norske havner og militære styrker på land.

– Norge bestemmer helt fritt hvordan man manøvrerer, seiler og flyr i norsk territorium, på sjøen, bakken og i lufta, sier Støre.

Likevel har Norge hatt selvpålagte retningslinjer siden 50-tallet for militær aktivitet i det norske grenseområdene mot Russland.

Retningslinjene har innebåret at Norge ikke har tillatt Nato-øvelser øst for 24-graderen, en nord-sør linje som går øst for Hammerfest. Med andre ord har ikke Nato-allierte kunne øve i Øst-Finnmark, nærmere Russland.

– Det er basert på at vi skal være en forutsigbar nabo og bidra til lavspenning i nord. Det er fortsatt norsk politikk. Nå har vi fått svensk og finsk Nato-medlemskap, som gjør at alliansens territorium i nord endrer seg, sier Støre. […]

– Denne linjen har blitt kalt «forsiktighetslinjen» nettopp fordi man har ønsket å være forsiktige. Kan dette provosere Russland?

– Dette endrer ikke forholdet mellom Norge og Russland. Norge er en ansvarlig aktør i nord. Vi kjenner nordområdene godt, både på havet og på land. Vi gjennomfører ansvarlige militære øvelser i egen regi og med allierte, sier Støre og fortsetter:

– Ved å informere om at vi gjør endringer bidrar vi også til at vi opptrer med forutsigbarhet overfor våre allierte og Russland. Dette er ingen grunn til provokasjon noen vei.

– Betyr dette at linjen flyttes lenger øst i Finnmark mot Russland?

– Vi offentliggjør ikke detaljer om disse linjene, og det har vi heller aldri gjort. Dette er retningslinjer som gjøres kjent for det norske forsvaret og våre allierte. Dette er innenfor norsk område og norsk suverenitet der Norge bestemmer. Det er heller ikke første gang Norge gjør endringer på disse retningslinjene, sier Støre. Läs artikel

 

Svalbardtraktaten: Livskraftig 100-åring eller en fot i grava? highnorthnews.com

[…] De norske nordområdene var også et tema da statsminister Jonas Gahr Støre (Ap) gjestet USA og president Donald Trump (R) i Det hvite hus nylig.

– Han spurte hvilke regler som egentlig gjelder i nord. Jeg svarte at regler absolutt gjelder i nord, ja, sier statsminister med en liten latter. […]

Historisk og rettslig bidro traktaten en unik tidlig og rask avklaring av suverenitet over et territorium i Arktis som lenge ble oppfattet som et terra nullius. […]

– Når jeg sier lenge, er det snakk om helt opp til vår tid. Jeg har møtt mange beslutningstakere man kunne forutsette hadde høyt kunnskapsnivå, men som også har tenkt at der oppe i Arktis så gjelder egentlig ikke regelverket som er, sier statsministeren.

– Og det ligger litt i den amerikanske presidentens spørsmål om hvilke regler gjelder i nord, en setning som nesten ikke uttales; «eller gjelder det noen regler der»? Og da er det viktig å kunne si at havretten, folkeretten gjelder, kyststatenes rettigheter og plikter gjelder. Det er ikke en rettsløs region. […]

Statsministeren påpeker at alle representanter for Norge må ha dette «i panna» i møte med andre nasjoner. De må snakke om Svalbard som Norges nordligste landsdel like mye som Østfold på fastlandet er en del av det sørøstlige Norge.

– Vi må gjenta at vi har full og ubestridt suverenitet over Svalbard og at vi har enerett til å utøve myndighet på øygruppa i tråd med folkerettslige prinsipper.

14. august 1925 ble det norske flagget heist i Longyearbyen på en flaggstang produsert av Store norske Spitsbergen kullkompani. Svalbard var offisielt en del av kongeriket Norge, og 100 år med ubestridt og uavbrutt suverenitet over øygruppa var i gang. […]

Sovjetunionen sluttet seg til avtalen ti år etter, i 1935. Läs artikel

Statsminister Mette Frederiksens tale til Folketingets afslutningsdebat den 21. maj 2025, stm.dk

[…] Hjemmeværnet oplever i disse måneder den største stigning af frivillige i 40 år. Mere end 43.000 er nu frivillige.

I er klar til at beskytte NATO-infrastruktur i Danmark. Er klar, hvis stormfloden, terroren eller miljøkatastrofen rammer.

I hjælper til ved alverdens arrangementer, hvor vi andre hygger os og lever vores fredelige liv. […]

De seneste måneder har Grønland og Danmark været udsat for et uacceptabelt pres fra vores nærmeste allierede gennem en menneskealder.

Krav om at overtage en del af Kongerigets territorium. Trusler om annektering – uden at ville afvise militær magt. Fra verdens mægtigste land. Som vi har set op til. Som har skabt fred og frihed. Og som altid har kunnet regne med os.

Hvem havde i sin vildeste fantasi forestillet sig, at det skulle komme hertil?

Men vi bøjer os ikke. For sådan er vi ikke. Og sådan kan vi ikke lade verden udvikle sig.

Derfor står vi med rank ryg. Vi ved, hvad vi står for. Og det ved vores allierede også. Läs talet