En krönika om påverkan, Anders Björnsson

Under kampanjen inför folkomröstningen om svenskt EMU-inträde 2003 skrev jag en artikel till Expressens debattsida. (Jag har för stunden inte tillgång till publiceringsdatum.) Den handlande om utländsk inblandning inför det då förestående allmänna valet mellan ja och nej.

Sakläget var följande:

Ledande företrädare för Republiken Finland – dess dåvarande president och dito biträdande finansminister – hade i intervjuer och inlägg i svenska medier förklarat att de finska erfarenheterna av euron talade för ett svenskt ja och att detta utfall även låg i Finlands intresse.

Jag skrev att sådana synpunkter bör framföras i diplomatiska och andra officiella kontakter två länder emellan men inte i den offentliga debatten i respektive länder:

”Att statschefen eller en regeringsmedlem i ett land appellerar direkt till medborgarna i ett annat land för att påverka deras beteende, exempelvis hur de ska rösta i ett demokratiskt val, har ansetts vara en otillåten inblandning i det senare landets inre angelägenheter. På finsk sida var man inte glad över att svenska ministrar gärna såg att Åland anslöts till Sverige efter det att Finland uppnått sin självständighet.”

Läs mer

Tillerson vill få Montenegro in i Nato, dn.se

Ännu syns inga tecken på tövädret med Ryssland som USA:s president Donald Trump sagt sig sträva efter. Hans utrikesminister Rex Tillerson ber nu senaten att snarast möjligt godkänna Montenegros ansökan om medlemskap i försvarsalliansen Nato, vilket ses som ett sätt att bromsa Moskvas försök att utöka sitt inflytande på Balkan…

Nu skriver Tillerson att medlemskapet ”är i USA:s intresse” och att det skulle stödja demokrati, handel samt säkerhet och stabilitet i regionen.

Ryssland känner sig omringat och hotat av Nato, och åklagare i Montenegro har anklagat Moskva för inblandning i en komplott med flera gripna för att stoppa inträdet. Läs artikel

Mikael Holmström: Gråzonen mellan fred och krig är besvärlig, dn.se

För första gången på 20 år har riksdagen övat för krig. Men dagens konflikter utspelas i en gråzon mellan fred och öppet krig. Gråzonen täcks inte av svensk lagstiftning – utan där verkar politikerna ha mer kraft att fatta beslut än myndigheterna

– I det säkerhetspolitiska läget vi nu befinner oss i är det nödvändigt att öva. Vi jobbade med fullt realistiska scenarier där Sverige står mycket nära randen till krig och hot om omfattande militära angrepp. Riksdagens beslut är centrala, men av övergripande karaktär medan de flesta besluten fattas av regering och försvarsledning, säger Jan Björklund (L) om övningen.

Senaste gången Krigsdelegationen övades i krigsspel var 1997, och då i betydligt mindre skala.

– Spelet har gett olika scenarier och utvecklingar av vad Sverige skulle förhålla sig till i fara för krig. Det har varit givande och vi har lärt oss väldigt mycket, säger riksdagens talman Urban Ahlin, som är ordförande för Krigsdelegationen.Läs artikel

Jussi Niinistö träffade ”Mad Dog” Mattis – lovade att fördjupa samarbetet, svenska.yle.fi

Försvarsminister Jussi Niinistö träffade på tisdagen USA:s försvarsminister James “Mad Dog” Mattis i Washington. De diskuterade bland annat värnplikten, vinterkriget och försvarssamarbetet…

I oktober i fjol undertecknade USA och Finland en avsiktsförklaring om bilateralt försvarssamarbete, som gäller bland annat informationsutbyte och gemensamma krigsövningar.

– Mattis lovade att det här samarbetet ska förbättras och fördjupas ytterligare under den tid som han är minister. Det är meningen att gå vidare till praktiska tillämpningar, sade Niinistö.

Mattis försäkrade också att samarbetet med de andra europeiska länderna kommer att fortsätta…

Mattis hade sagt att han redan under sin tid i militärhögskolan hört om vinterkriget och “mottitaktiken”.

– Han sade att man ännu i dag kan lära sig mycket av dem, sade Niinistö.

Mottitaktiken är en term som etablerades under finska vinterkriget. Den går ut på att splittra motståndarens trupper i mindre isolerade delar, som därefter kan nedkämpas en efter en.

Enligt Niinistö uppskattar också Mattis den finska värnplikten högt och hade också gott att säga om finländarnas inställning till försvaret över huvud taget.

Läs artikel

Ökad svensk militär närvaro i Irak, regeringen.se

Regeringen lägger idag fram en proposition till riksdagen om fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak.

I propositionen föreslås att riksdagen medger att regeringen ställer en svensk väpnad styrka om högst 70 personer till förfogande till och med den 31 december 2017 för att på irakisk inbjudan delta i den militära utbildningsinsats som genomförs av den globala koalitionen mot Isil/Daesh i Irak. Detta är en dubblering jämfört med nuvarande bidrag.

I propositionen föreslår regeringen att det svenska bidraget ska kunna utbilda även på annan bas än den i norra Irak. Genom att den svenska styrkan kan utbilda irakiska försvarsstyrkor på fler baser där behov finns ökar effekten av det svenska bidraget. Det nuvarande bidraget i norra Irak stannar kvar i enlighet med gällande mandat. Den svenska styrkan ska fortsatt ha som uppdrag att utbilda de irakiska försvarsstyrkorna med målet att stärka deras förmåga att stå emot och besegra Daesh. Läs pressmeddelande

Sverige vill bidra med Rysslandkunskaper till USA, Sveriges Radio

Överbefälhavare Micael Bydén har träffat USA:s fösvarstabschef Joseph Dunford i Washington angående det militära samarbetet.

Syftet med mötet var att bekräfta att det militära samarbetet mellan USA och Sverige ligger fast även med den nya administrationen säger överbefälhavaren till Ekot.

– Vi har tagit fram några områden som vi jobbar med, bland annat handlar det om cyberområdet, luftvärn och undervattensfrågor. Det är allting från rena forsknings- och utvecklingsfrågor till praktiska övningar, säger Micael Bydén, överbefälhavare…

Micael Bydén säger att det nära militära samarbete med USA, som den svenska regeringen förhandlat fram, ligger fast också med president Donald Trump. Den planerade upprustningen i USA bidrar också till svensk säkerhet, anser överbefälhavaren. Läs artikel

HV-sjefen: – Har ikke nok ressurser til å sikre Norge, aldrimer.no

I dag ble det arrangert høring i Stortingets kontroll- og konstitusjonskomité. Tema var sikring av kritisk viktig infrastruktur i Norge. Det dreier seg om alt fra militærbaser og flyplasser, til vannforsyning, drivstoff, oljeraffinerier og kraftverk.

Bakgrunnen for høringen var en svært kritisk rapport fra Riksrevisjonen, der det ble slått fast at verken politi eller forsvar – sammen eller hver for seg – i 2015 var i stand til å sikre viktige anlegg.

Også nedleggelsen av Sjøheimevernet ble raskt tema i høringen. Flere av de folkevalgte ville ha svar på om Forsvaret kunne sikre viktige såkalte objekter nå som Sjøheimevernet legges ned…

…kommandørkaptein Svein Jarle Jacobsen, klokkeklar i sin konklusjon. Han uttalte at «HV ikke vil være istand til å løse sine objektsikringsoppgaver» uten Sjøheimevernet.

Jacobsen fikk raskt støtte fra andre, blant annet Venstre-politiker Ola Elvestuen og forsker ved Sjøkrigsskolen, Ståle Ulriksen. Også i andre medier er det kommet en rekke innvendinger mot Forsvarets evne til å sikre samfunnets viktigste infrastruktur. Läs artikel

Riksdagen övade krig, dn.se

Krigsdelegationen har haft sin första övning på 20 år. Den har handlat om att ersätta riksdagen om Sverige skulle utsättas för krigsfara.
– Det har varit en mycket givande övning, säger talman Urban Ahlin till DN.

Krigsdelegationen, som kan ersätta riksdagen om det skulle bli krig eller vara fara för krig, genomförde under måndagen sin första övning sedan 1997.

– Spelet i dag har gett olika scenarier och utvecklingar av vad Sverige skulle förhålla sig till i fara för krig. Det har varit givande och vi har lärt oss väldigt mycket, säger talman Urban Ahlin, som var med på övningen. Läs artikel

Gamla kunskaper rostar aldrig, forsvarsmakten.se

De gjorde värnplikten för mellan sju och tolv år sedan och nu är de inne för repetitionsutbildning inom ramen för Vintersol och 191:a mekaniserade bataljonens krigsförbandsövning. Efter inryckning och de inledande dagarnas introduktion var helgen vikt för att damma av gamla kunskaper inom respektive befattning.
– Det finns här någonstans i bakhuvudet och det kommer sakta tillbaka när man börjar jobba praktiskt med något som man utbildats på en gång i tiden, säger Johan Jönsson från Örnsköldsvik som gjorde värnplikten 2008…

– Här på stridsvagnskompaniet är det full fart, på lördagskvällen var vi ute och tränade mörkerkörning med vagnarna, idag har förarna halkkörning och besättningarna övar i tornträningsanläggningen, berättar kapten Frans von Fieandt, kompanichef.
Tornträningsanläggningen finns i anslutning till stridsvagnsgaraget och består av tornet från en stridsvagn med simulatorutrustning och förarstation.
– Här kan hela besättningen med vagnchef, skytt, laddare och förare träna i simulerade stridssituationer på ett realistiskt sätt. De kan öva grupps strid, till exempel sammanstöt och stridskontakt med allt vad det innebär i form av observation, skjutträning och laddning, fortsätter Frans von Fieandt. Läs meddelandet

 

Här ska rysk påverkan av nästa val upptäckas, dn.se

Regeringen höjer beredskapen mot Rysslands försök att påverka och manipulera svenska folket i nästa års valrörelse. Statsminister Stefan Löfven har besökt ett av frontavsnitten i det nystartade psykologiska försvaret av Sverige.

Att Ryssland påverkat valrörelsen i USA har blivit en väckarklocka för Sverige där det 2018 är val till riksdag, landsting och kommuner.

– Vi har ingen anledning att ifrågasätta de amerikanska bedömningarna. Ryssland är det land som vi ser i rapporterna, det är de som är aktiva. Och vi vet ju vad som hänt i vårt eget land, säger Stefan Löfven till DN och syftar på hur ministrars brev och twitterkonton förfalskats (se fakta). Läs artikel

Alla ville inte göra lumpen förut heller, Mathias Ståhle, reporter på Eskilstuna-Kuiren, ekuriren.se

Jag kommer ihåg att det var kallt i Karlstad den 22 februari 1990. Ingen snö såvitt jag minns, men kallt. Jag var 17 år och klev av bussen på kaserngården.

Dagen efteråt väcktes jag på min födelsedag av en malaj som bankade på plåtskåpen med en batong. Några timmar senare satt jag hos mönstringsförrättaren.

— Du vill inte göra lumpen va? frågade han.

— Nej, svarade jag sanningsenligt.

— Då ska du inte göra det heller, sa han.

Var det så enkelt att slippa? undrade jag. Ja, förklarade han.

Berlinmuren hade fallit några månader tidigare. På andra sidan Östersjön demonstrerade Sovjetunionen hur en systemkollaps går till i praktiken och försvaret hade inte längre så stort behov av hela årskullar. Dessutom tyckte han att jag var för omogen, även om han inte sa det. Han hade rätt om det också.

Jag sökte mig in på universitetet istället. Pluggade, drack öl och jublade över värnpliktens gradvisa uppluckring, eftersom jag ansåg att ungdomar borde få välja vad de ville göra med sina liv. Det var inget som angick staten.

Jag brukade kalla mig för socialist på den här tiden, om någon frågade. Idag har jag en annan uppfattning, om såväl värnplikten som socialismen, och håller som bäst på att betala av den där drygt 25 år gamla hedersskulden till försvarsmakten i hemvärnet.

I mitt facebookflöde läser jag samtidigt debattinlägg efter debattinlägg som propagarerar mot värnpliktens återinförande av samma anledning som mitt tonårsjag brukade göra.

Jag ser bara en enda skillnad: Nu kommer kritiken från Moderaternas och Centerpartiets ungdomsförbund.

Men tiderna förändras ju, och vi med dem. Läs krönikan

The finnish defense forces as part of a democratic society, Jaakko Valtanen, Chief of Defence (CHOD) of the Finnish Defence Forces between 1983 and 1990, doria.fi

In 1999, General Valtanen held a presentation in Tampere at the concluding seminar of the research project ”Democratic Security Building in the Baltic States”. The research project was organized by the Tampere Peace Research Institute and the University of Aberdeen. All the presentations held at the seminar, in addition to that of General Valtanen, were to be published after the seminar, but this was never done. Even though the presentation is already 17 years old and does not contain source references, the Department of Leadership and Military Pedagogy publishes the presentation, due to its important perspectives vis-à-vis Military Sociology as one of the disciplines of the Department…

Conscription ties the Defence Forces to society. Conscripts bring with them their outlook on life as well as social variation. As a matter of fact, through conscripts, society is ever present in the Defence Forces where it controls and observes the functions of the organisation and provides stimuli for its development. In this sense, conscription can be seen as democracy’s way of guaranteeing that the armed forces are not used against the will of the people and democratically elected state bodies…

For conscription, and thereby for the functioning of the entire defence system, it is vital that the Defence Forces continue to take into account the new phenomena in society and aim at adapting to them in a way that does not give rise to conflict with the goals that citizens see as important. On the other hand, the Defence Forces have to make sure that the requirements of military activities are clearly defined. Conscription is, even with some shortcomings, the most important defence potential of a small country. In addition, it is the most economical and the most suitable system for a democratic society. Läs  hela anförandet