Ryska rymdspioner hot mot svensk satellitbas, dn.se

Det har fått Natohögkvarteret i Bryssel att zooma in på anläggningen. Den största anledningen till det är Esranges nya förmåga: att kunna skjuta upp satelliter. […]

På en fråga från DN svarar en av Natos talespersoner att rymdbasen utanför Kiruna är en ”avgörande förmåga” för alliansen, och att en säker och obehindrad tillgång till rymden är kritisk för Natos avskräckning och försvar. Säkerhetspolisen och Must, den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, varnade i vintras för ett ökat underrättelsehot mot rymdverksamheten i Sverige.

– Vi ser försök till cyberattacker och annat i vår verksamhet. Detta ökar för varje år som går, säger Philip Påhlsson. […]

Den ryska militärstrateg som tittar på Esrange ser heller inte bara en svensk rymdbas, utan Natos rymdbas. Läs artikel

Russia says it will respond to Finland giving U.S. access to bases, reuters.com

 Russia will respond to Finland’s decision to grant the United States access to its military bases, a spokesman for Russia’s foreign ministry said on Wednesday.
”I can only confirm that Russia will not leave unanswered the NATO military build-up on our border, which threatens the security of the Russian Federation,” Deputy Spokesman Andrei Nastasin said.
”We will also take the necessary measures, including of a military-technical nature, to counter aggressive decisions by Finland, as well as its NATO allies,” he added.
The Finnish parliament on Monday approved a defence cooperation agreement with the United States that was signed in December, 2023.
The agreement opens 15 Finnish military facilities for potential use by the United States. Finland became a NATO member in 2023. Läs  artikel

Defence minister: Finland gearing up to host Nato troops, yle.fi

[…] ”We saw a need to create a tailored model for Finland to ensure that allied troops show their presence and defence capabilities here whenever needed,” Defense Minister Antti Häkkänen explained to Yle. This shift underscores Finland’s changed perspective since joining Nato, now emphasising a need for allied military presence to enhance security.

Häkkänen is currently engaging with his counterparts from across the alliance to identify which Nato countries could station troops in Finland.

Nato’s Forward Land Forces (FLF) model would be carried out differently in Finland, compared to other eastern Nato states, and focus more on regular training and intensified exercises if situations were to escalate. Läs artikel

Natomedlemskapet och Finlands strategiska roll: Intervju med Försvarsmaktens nya strategichef generalmajor Sami Nurmi, fanbararen.fi

[…] Efter att både Sverige och Finland blivit fullvärdiga medlemmar av försvarsalliansen är det vissa som börjat kalla Östersjön för Natos innanhav, på gott och ont.

– Alla tycker inte om uttrycket, men jag tycker att det är helt bra. Innebörden är ändå den att alla andra länder runt Östersjön nu är Natomedlemmar, och det utmanar Rysslands aktivitet och militära funktioner på Östersjön.

Här är det även viktigt att komma ihåg att inte gå för hårt åt Ryssland på Östersjön, utan även lämna lite andningshål och upprätthålla status quo. Det handlar ändå om internationella vatten.

– De har Kaliningrad i söder, och i Sankt Petersburg-området bor det över fem miljoner invånare. Östersjön är mycket viktig för Rysslands import och ekonomi, men också militärstrategiskt. Så på något sätt så vill de säkert försäkra sig om en fortsatt militär närvaro i Östersjöområdet.

Själv tror Nurmi att Ryssland skiftar fokus.

– Jag tror att de kommer att lägga mera vikt vid sina norra områden, uppe i Murmansk och på Kolahalvön. Men det är min personliga åsikt, poängterar han. Läs artikel

Experts Warn Against Ukraine NATO Membership in Letter, theamericanconservative.com

Organized by Stephen Wertheim, a senior fellow with the Carnegie Endowment, 60 experts have signed a letter published Wednesday warning against the use of next week’s upcoming NATO summit to push Ukrainian NATO membership.

The letter says including Ukraine in the pact would give Kiev a security guarantee that could lead to World War III and commit the U.S. to fighting Russia in any future Russia–Ukraine conflict. The letter argues that Ukrainian NATO membership “would reduce the security of the United States and NATO Allies, at considerable risk to all.” The letter also calls into doubt whether Ukrainian NATO membership would deter a future conflict.

The letter argues that NATO expansion and the desire of many to incorporate Ukraine into NATO were the primary motivations for Russia’s invasion. The letter claims that the sooner Ukrainian NATO membership is taken off the table, the sooner peace can be established.

The letter deprecates emotive arguments for Ukrainian NATO membership: “The purpose of NATO is not to signal esteem for other countries; it is to defend NATO territory and strengthen the security of NATO members.” Läs artikel

NATO members promise €40 billion to Ukraine for next year, euractiv.com

NATO members agreed on Wednesday (3 July) to continue supplying Ukraine with €40 billion worth of military aid for next year, in a bid to give the country long-term reassurances, Euractiv has learnt.

The decision comes one week before NATO leaders are to meet in Washington for their annual summit. Ukraine President Volodymyr Zelenskyy is expected to attend and plead for more help as his country tries to overcome its ammunition and air defence shortages and withstand Russia’s invasion.

Over the past two years, NATO members have been spending roughly €40 billion a year to support Ukraine militarily, according to the latest data by the military alliance.

After NATO Secretary-General Jens Stoltenberg initially proposed a multi-annual €100 billion proposal, the plan was debated, revised, and changed due to reluctance to give multi-year pledges and questions around burden-sharing among NATO allies.

On Wednesday, NATO countries reached an agreement to share the sum of €40 billion per year, based on the gross national income (GNI) of each country, a person familiar with the discussions told Euractiv. Contrary to the original Stoltenberg proposal, the money will not be pledged across several years, but for only one. After that, NATO will annually review this on the basis that this is a non-binding commitment.

The pledge will most likely not contain new cash, three NATO diplomats told Euractiv. Läs artikel

Finnish defense chief: Finland is dedicated to NATO’s Northern, Baltic needs, breakingdefense.com

Below, Commander of the Finnish Defense Forces Gen. Janne Jaakkola gives an overview of his nation’s military posture, a year after joining the alliance. […]

Unlike many other Western countries, Finland has maintained conscription as a base for national defense, thus forming a large reserve — important capacity from the perspective of resilience and the ability to conduct operations on a larger scale and during longer lasting crises or conflicts.

Finnish wartime forces consist of 280,000 soldiers equipped and trained for operating in demanding Arctic and austere conditions. Läs artikel

Svalbard and geopolitics: A need for clarity, thebarentsobserver.com

Andreas Østhagen, Senior Researcher with the Fridtjof Nansen Institute in Oslo

White papers on Svalbard are produced at regular intervals. The latest, presented by Norwegian Minister of Justice and Public Security Emilie Enger Mehl in Longyearbyen on May 31, was written in a new security policy context.

Beyond the war in Ukraine and increased rivalry between China and the US, Norway’s Arctic areas are also central to security relations between NATO and Russia. Svalbard is increasingly attracting attention from countries far beyond the Arctic Circle: India has an Arctic strategy, and both North Korea and Turkey have signed the Svalbard Treaty.

Svalbard is Norway’s crown jewel in the north, the archipelago that makes Norway a polar superpower, granting it access to the Arctic Ocean, together with Canada, the Kingdom of Denmark, Russia, and the USA.

“We want to strengthen national control and build up Norwegian presence on the archipelago,” Mehl asserted on the occasion of the new Svalbard paper’s presentation. Läs artikel

Three NATO allies activate Black Sea task force, defensenews.com

Turkey, Romania and Bulgaria have activated a naval task force dedicated to countering mine warfare in the Black Sea.

The move comes as Ukraine fights off a Russian invasion, which has involved clashes in and around the body of water. […]

Vice Adm. Mihai Panait, the chief of Romania’s Naval Forces, said the task force “not only enhances our collective operational capabilities but also addresses the conflict in our region, which has imposed the mobilization of the three riparian NATO states to ensure the freedom of navigation, respecting the Montreux Convention.”

The Black Sea is of strategic importance to NATO, of which all three countries are members. The organization last year encouraged allies to uphold the security and stability of the region, including through the use of the 1936 Montreux Convention. Under that agreement, Turkey manages the movement of commercial and military ships in and out of the Bosporus and Dardanelles. Läs artikel

Med mer eller mindre öppna ögon på väg mot det svåröverblickbara och svårkontrollerade

Rolf Andersson

Danmark, Finland och Sverige är på väg att öppna sina territorier för fri amerikansk militär närvaro. I Norges fall handlar det om en utvidgning av antalet baser som ställs till USA:s disposition.

De DCA-avtal som envar av de fyra staterna tecknat med USA bygger på samma amerikanska modellavtal och är tämligen likalydande. Men det finns skillnader. Dessa avvikelser hänger samman med den omsorg respektive stat visat om det egna landet suveränitet. Detta är en fråga som behandlas seriöst i Finland, i alla fall seriösare än i Sverige.

I det finska försvarsutskottets yttrande över regeringens proposition om DCA-avtalet görs ett flertal påpekanden som är av intresse även ur ett svenskt perspektiv.

Det framgår där att det var USA, som efter ett möte i mars 2022 mellan presidenterna Niinistö och Biden, under våren föreslog att länderna skulle ta fram ett DCA-avtal. Detta avtal undertecknades i december förra året och är nu alltså föremål för behandling i riksdagen.

Utskottet gör i sitt utlåtande en övergripande bedömning av avtalet:

”Utskottet anser att DCA-avtalet ur Finlands perspektiv är en exceptionellt långtgående överenskommelse som baserar sig på djupt ömsesidigt förtroende, eftersom avtalet ger de amerikanska styrkorna många olika befogenheter i Finland.”

Läs mer

Finland har godkänt försvarsavtal med USA, aftonbladet.se

Finlands parlament har nu godkänt avtalet om försvarssamarbete med USA, rapporterar finländska medier. Ingen omröstning behövdes eftersom riksdagen var enig.

Finlands DCA-avtal med USA – av samma slag som Sverige också har ingått – undertecknades redan i december. I april bedömde den finländske justitiekanslern dock att avtalet gjorde vissa övertramp på grundlagen när det kom till den amerikanska militärens nya befogenheter på finländsk mark.

Regeringens lagförslag behövde kompletteras, slog han fast.

DCA-avtalet ger USA tillgång till femton baser och övningsområden i Finland. Till vissa av områdena får endast amerikanerna tillträde.

Avtalet ger också USA möjlighet att lagra vapen och ammunition i Finland. Läs artikel

Vilseledande om DCA i riksdagsdebatten den 18 juni

Debatten i riksdagen om DCA-avtalet fördes sedan sammansatta utrikes- och försvarsutskottet genom sitt betänkande (2023/24:UFöU1) ställt sig bakom avtalet. Generellt kan sägas att diskussionen i riksdagen under 6 timmar inte var av det upplyftande slaget. Här finns  protokollet från debatten.

Avtalet antogs med sex av de åtta riksdagspartiernas röster. V och MP röstade emot. Begäran om bordläggning från V avslogs med samma röstningsresultat.

Vi kommer här att kommentera debatten kring några frågor som vi bedömer som viktiga i DCA-avtalet:

1.DCA-avtalet: ramar och syfte

I artikel 1 i avtalet slås det fast att det har tagits fram ”med samtycke” av Sverige och att ”all verksamhet som omfattas av avtalet ska bedrivas med full respekt för Sveriges suveränitet, lagstiftning och internationella rättsliga förpliktelser, inklusive vad gäller lagring av vissa typer av vapen på svenskt territorium.”

I riksdagens debatt berördes inte den närmare innebörden av denna skrivning och inte heller gick man in på det yttersta syftet med avtalet.

Endast i ett inlägg (Jacob Risberg (MP)) påpekades att svenska intressen lyser med sin frånvaro och att avtalet är till för USA.

  1. Inget åtagande från USA att försvara Sverige

Avtalet innehåller inga förpliktelser från USA:s sida att försvara Sverige.

I inläggen från regeringen och Socialdemokraterna beskrevs dock avtalet så att det framstod som ett försvarsavtal.

Morgan Johansson (S):” Det är det mest konkreta uttrycket för den så kallade transatlantiska länken, det vill säga USA:s åtagande att vid behov vara med och försvara demokratierna i Europa, precis som man gjorde under andra världskriget”. Och vidare: ” Det är bara en än större anledning för oss i Sverige att förstärka den transatlantiska länken så att USA:s åtaganden mot Europa blir ännu tydligare. Det är precis detta som DCA nu gör.”

Aron Emilsson (SD), ordförande vid sammansatta utskottets behandling av propositionen i riksdagen, menade att DCA-avtalet endast handlar om försvarssamarbete, och Jörgen Berglund (M) hävdade att det var ett avtal som avskräcker från krig då den som ger sig på Sverige vet att den också får USA som motståndare.

Hur det blir med det är emellertid en helt öppen fråga. Avtalet binder inte USA till att bidra till svenskt försvar.

Läs mer