[…] I Sverige bidrog Putins vedervärdiga anfallskrig mot Ukraina till att en riksdagsmajoritet – med hänvisning till att även vårt land skulle kunna bli invaderat av ryska trupper – övergav en sällsynt framgångsrik, alliansfri utrikespolitik. Detta skedde i stor hast och utan en rejäl nationell debatt likt de som ägde rum i samband med folkomröstningarna gällande högertrafik och kärnkraft, EU och euron.

Om vi ska tro regering och riksdagsmajoritet stärkte Sverige sin säkerhet genom att ge upp Alva Myrdals, Olof Palmes, Anna Lindhs, Ingvar Carlssons och Margot Wallströms kamp för en kärnvapenfri värld och i stället ställa sig under ett amerikanskt nukleärt ”paraply”, nu i Donald Trumps hand. Samtidigt ska vi bygga 17 militärbaser som lyder under amerikansk lag, utan förbehåll mot kärnvapenlagring, och förlita oss på några meningar i Natos omdebatterade artikel 5.

Nato och dess oomtvistade ledare USA skulle skydda oss, trots att det inte finns någon garanterad automatik i att USA skulle militärt ingripa vid ett ryskt angrepp mot något medlemsland. […]

Till Trachtenbergs inlägg kan vi lägga dessa tankar, som framfördes nyligen av Finlands tidigare utrikesminister Erkki Tuomioja – och som också är mina:

”Att också Europa måste förbereda sig med starkare militära medel kan inte grunda sig på tron att ett krig skulle vara något oundvikligt. Tvärtom, förstärkning av Europas försvar skall förhindra krig. Därför är upprustning inte tillräckligt, utan vi måste använda alla diplomatiska och andra samarbetsmedel för att främja avspänning och för att visa att endast avståndstagande från användning av militärt våld ger möjligheter att öka en nations välfärd. Vi får inte heller glömma att de existentiella hoten mot hela mänskligheten – kärnvapen, klimatförändring, naturförlust – växer i dagens militaristiska klimat”.

Därför bör regeringen följa S-ledaren Magdalena Anderssons krav på en ny säkerhetspolitisk analys parallellt med en ordentlig nationell debatt. Läs artikel

USA:s president Donald Trump levererade sitt första tal till kongressen klockan fyra på morgonen finsk tid i plenisalen i i Kapitoliumbyggnaden i Washington DC.

Utöver Trumps kabinett, medlemmar ur Högsta domstolen och republikanska och demokratiska kongressledamöter deltog också en rad inbjudna gäster. […]

Trump talade om hur länder i världen behandlat USA orättvist och lagt höga handelstullar på landet som ställt upp med att försvara dem i många år. Han pekade särskilt ut de sedvanliga: Kina, Kanada, Mexiko och Europa, men även Indien, Brasilien och Sydkorea fick omnämnanden. Den 2 april kommer nya handelstullar träda i kraft, meddelade han. Han lovade bemöta eventuella motdrag från de länder de riktas mot med nya tullar. […]

Mycket sent in i talet kom turen slutligen till utrikesfrågor, men utan att mycket nytt sades. Donald Trumps planer på att skaffa USA mera inflytande över Panamakanalen lyftes upp. Han upprepade också att han välkomnar att Grönland väljer sin egen framtid, och sa att han hoppades att grönlänningarna väljer att sälla sig till USA, innan han följde upp med att antyda att USA ”kommer att få Grönland på ett eller annat sätt”. […]

Han sa att han jobbar på att få ett slut på kriget i Ukraina, och upprepade igen hur beklagligt det är att så många ryska och ukrainska soldater mist livet. Han hävdade också att Europa har lagt mera på att köpa olja av Ryssland än de lagt på Ukrainas försvar.

Trump sa att han fått ett brev av Ukrainas president Volodomyr Zelenskyj som säger att Ukraina är redo att underteckna ett mineralavtal.

– I brevet står: ”Ukraina är redo att komma till förhandlingsbordet så snart som möjligt, för att föra varaktig fred närmare.”, sa Trump

Trump påstod också att Ryssland meddelat att de är redo för fred.

– Vore det inte vackert, sa Trump till nya stående ovationer. Läs referatet

Klockan 06.00 svensk tid trädde tullar på 25 procent mot Kanada och Mexiko i kraft och ytterligare 10 procent, totalt 20 procent, mot Kina. Kina svarar med tullar som främst riktar sig mot jordbruk och livsmedel.

Samtidigt meddelar Kanada om tullar på 25 procent mot vissa amerikanska varor och Kina lovar svar på USA:s tullar, rapporterar Bloomberg. Kina meddelar på morgonen att man bland annat vill införa tullar mot kyckling, majs, sojabönor och uppemot 15 procent tullar mot andra amerikanska varor från och med 10 mars. […]

Kina lämnar också in en stämning till WTO över Trumps senaste tullar. Detta är något som kinesiska tjänstemän även gjorde när Trump tidigare införde 10-procentiga tullar på Kina, då landet inledde en tvist mot handelsbegränsningarna vid organisationen.

Kina har upprepade gånger hävdat att USA:s ensidiga tullar bryter mot Världshandelsorganisationens regler och underminerar det multilaterala handelssystemet, sade handelsministeriet i ett uttalande.

– Tullar är faktiskt – och vi har haft stor erfarenhet av dem – en krigshandling, i viss utsträckning, sa finansmogulen Warren Buffett i en intervju med CBS på söndagen och beskriver dem som en skatt som kommer att överföras till amerikanska konsumenter. Läs artikel

Efter gårdagens toppmöte i London presenterade premiärminister Keir Starmer en fyrpunktsplan för att tillsammans med Ukraina avsluta kriget och försvara från framtida rysk aggression.

Starmer kallade samarbetet för en ”koalition av villiga”, men på måndagsmorgonen säger Maria Malmer Stenergard att fler möten kommer att krävas innan konkreta detaljer benas ut.

– Det är ett väldigt tidigt skede, där man inte ens har påbörjat förhandlingar. Det som Sverige har sagt är att vi håller dörren öppen till allt, vi är en av de största bidragsgivarna till Ukraina och vi kommer att stötta så mycket vi bara kan. […]

– Det andra är att förmå våra partners, i Europa och runt om i världen, att också stötta Ukraina här och nu. Inte vänta och se, inte fundera över hur USA ska göra, utan det är här och nu som framtiden avgörs. Och då måste fler kliva fram och göra mer. […]

– Vi är av uppfattningen att amerikanskt stöd också är otroligt viktigt, och därför är det så viktigt att vi håller i den transatlantiska länken och investerar i relationen med USA – samtidigt som Sverige och Europa rustar upp sitt eget försvar och ökar sin egen förmåga. […]

Maria Malmer Stenergard säger att Sverige är mycket säkrare som land med USA som allierad, och att hon litar på Trumpadministrationen.

– Det finns ingenting som den nya administrationen sagt som talar för att de inte skulle stå fast vid sina uppgifter som allierade eller inte stå upp för (Natos) artikel 5, utan jag betraktar dem som mycket trovärdiga allierade, men de har berättigade krav på att vi i Europa och Kanada måste göra mer. Läs artikel

Nyhetsbyrået Bloomberg , som var først til å melde om saken, viser til en høytstående tjenesteperson i forsvarsdepartementet.

Vedkommende opplyser at all nåværende militærbistand til Ukraina stanses inntil Trump slår fast at landets ledere viser en oppriktig forpliktelse til fred.

Med avgjørelsen øker presset på Volodymyr Zelenskyj få dager etter den ukrainske presidentens opphetede møte med Trump i Det hvite hus. Kilden opplyser at all nåværende militærbistand til Ukraina stanses inntil Trump slår fast at landets ledere viser en oppriktig forpliktelse til fred. […]

Pentagon-tjenestepersonen opplyser ifølge Bloomberg at leveringen av alt amerikansk militærutstyr som for øyeblikket ikke er i Ukraina, vil bli satt på vent. Dette omfatter ifølge kilden våpen som er under transport med fly og skip, eller som venter i transittområder i Polen.

Trump har beordret forsvarsminister Pete Hegseth til å innføre stansen, ifølge tjenestepersonen. På en pressekonferanse mandag gjentok Trump budskapet om at Zelenskyj burde være mer takknemlig.

– Dette landet har stått med dem gjennom tykt og tynt, og vi har gitt dem masse penger, sa Trump videre. Läs artikel

[…] Earlier in the day Häkkänen ( Finnish Defence Minister) said that due to Finland being located directly on the Russian border, it would not be the first country to send troops on an eventual peacekeeping mission in Ukraine.

”Due to our geographical location [and being] a frontline country, we have to be very careful in terms of troops and participation. We support credible [peacekeeping] arrangements, but we would not be the first to participate,” Häkkänen said.

The minister made the comments at the opening of the National Defence Course in Helsinki on Monday.

European Nato countries have already initiated plans to send troops to Ukraine in order to secure an eventual ceasefire. For example, the UK has already announced it is prepared to send troops to Ukraine and combat aircraft to its airspace. Läs artikel

Det var Trump som tok initiativet – ingen hadde gjort det før – men når det gikk så fort var det, grunnleggende sett, fordi krigen befant seg i en fase som inviterte til fredsforhandlinger. Kampene hadde kjørt seg fast, ødeleggelsene og tapstallene var fortsatt enorme, krigen smertet på begge sider og krigstrettheten bredte seg. I Ukraina ga flere meningsmålinger beskjed om det, og en fersk måling fra det kjente Lebedev-instituttet i Moskva viste at 6 av 10 russere ville ha slutt på krigen. […]

Som en følge av dette ville USA få en viss egeninteresse av å sikre investeringene, men Zelenskyj ville ha mer. Han ville ha amerikanske sikkerhetsgarantier i klartekst, så derfor var ikke avtalen noen «done deal» likevel. Da smalt de. […]

De europeiske lederne gjentar at de vil støtte Ukraina så lenge det trengs, det vil si så lenge ukrainerne vil kjempe. Innenriks står Zelenskyj i spagaten mellom soldatene ved fronten som må få den moralske støtten de fortjener, og krigstrøtte sivilister som synes det er nok nå.

Personlig kom han godt ut av bataljen i det ovale kontor. Han sto i stormen og bevarte sin integritet. Men med tanke på fred i Ukraina og samhold i Vesten, var det en katastrofe. […]

Det store, uløste spørsmålet er sikkerhetsgarantier for Ukraina. I 1994 ga Russland, Ukraina, Storbritannia og USA en garanti for landets sikkerhet og suverenitet mot at det ga fra seg de sovjetiske atomvåpnene som fortsatt befant seg på ukrainsk jord (som riktignok var ubrukelige for ukrainerne, som ikke hadde kodene). Den garantien ble skammelig misligholdt. Denne gangen har ukrainerne et legitimt krav på noe bedre enn et nytt stykke papir. […]

Derfor bør det ikke overraske om Zelenskyj vender tilbake til Washington og går for fred. Trump holder døra på gløtt. NATOs generalsekretær Marc Rutte er inne på det samme når han ber Zelenskyj ta initiativ for å gjenopprette et levelig forhold til amerikanerne. Diplomatiet kan komme tilbake på sporet igjen like brått som det sporet av. Läs artikel

I mitten av januari etablerades den nordiska divisionen vid det norska Joint Air Operation Centre (JAOC) i Bodö. Divisionen leds av överste Carl-Fredrik Edström från Sverige och den består av 13 officerare från Danmark, Finland, Norge och Sverige.

Divisionens uppgift är att leda utvecklingen och operationaliseringen av det nordiska konceptet för gemensamma flygoperationer, vilket syftar till att uppnå förmåga att, med omedelbar verkan, kunna agera tillsammans som en nordisk enhet i gemensamma flygoperationer. […]

[…] I et intervju med Le Figaro etter et krisemøte i London søndag, understreket Macron viktigheten av å redusere kampene. Han uttalte imidlertid at europeiske soldater ikke vil bli utplassert i Ukraina i løpet av de kommende ukene, og at en eventuell tilstedeværelse på bakken kun kan bli aktuelt i en senere fase. Samtidig opplyste en britisk tjenestemann at det ennå ikke foreligger noen fastsatt tidsplan for en våpenhvile, og at ingen formell avtale er inngått.

I tillegg til våpenhvilen løftet Macron spørsmålet om Europas forsvarskapasitet og understreket at EU må ta et større ansvar for sin egen sikkerhet, spesielt i lys av en potensiell amerikansk tilbaketrekning og den økende trusselen fra Russland.

Macron foreslo en felles europeisk satsing på 200 milliarder euro, hvor forsvarsinvesteringer tilsvarende 3–3,5 prosent av BNP skal finansieres gjennom ”innovativ finansiering” som felles lån og andre EU-mekanismer. Disse spørsmålene vil være sentrale under det ekstraordinære europeiske toppmøtet torsdag, hvor en krisepakke på 20 milliarder euro i militær bistand til Ukraina også forventes å bli diskutert. Läs artikel