Länkar

…Utgående från en rad faktorer får det ses som troligt att den ryska attackubåtsförmågan i dag är signifikant bättre än vad den var under 1980-talet. Denna förmågehöjning beror troligtvis främst på två faktorer, dels förbättrade ubåtar, dels NATO avveckling av vad som kan anses varit en välutvecklad ubåtsjaktförmåga uppbyggd kring både inhämtnings- men även verkanssystem. Mängden attackubåtar som de facto befinner sig över tiden i t.ex. Atlanten får dock anses vara låg, men kopplat till de två ovannämnda faktorerna, förefaller även en låg mängd kunna utgöra ett signifikant hot, utifrån NATO-ländernas agerande i frågan. Läs blogginlägg

Om några veckor skall riksdagen ta ställning till fortsatt svensk trupp i Afghanistan. Målen att stärka den afghanska armén, öka kvinnors rättigheter samt bygga förmågan för det egna nationella försvaret har inga utsikter att uppfyllas, skriver Lars-Gunnar Liljestrand.

Som tidigare år saknas folkrättsligt stöd för de svenska militära insatserna i Afghanistan. Hänvisning till inbjudan från regeringen i Kabul legaliserar inte närvaron av de utländska trupperna. En regering som inte har kontroll över territoriet saknar rätt att ta hjälp av utländsk militär i en inbördes konflikt. Inget mandat finns heller från FN:s säkerhetsråd.

I regeringens proposition anges målen att stärka den afghanska armén, öka kvinnors rättigheter samt bygga förmågan för det egna nationella försvaret. Inget av målen har någon utsikt att uppfyllas. Efter 16 år med amerikanska och Nato-ledda styrkor (som mest 130 000) står den afghanska armén längre från att upprätthålla säkerheten än någonsin sedan 2001. Nära hälften av Afghanistans territorium kontrolleras av talibanerna. Kvinnornas ställning har snarast förvärrats av kriget. Två tredjedelar av alla civila offer är kvinnor och barn säger FN:s sändebud för mänskliga rättigheter i Afghanistan. Regeringens egen utredare Tone Tingsgård konstaterade också i sin utredning om kriget att målen att förbättra kvinnors ställning inte alls uppnåtts. Läs artikel

På onsdag firar Finland 100 år som självständig nation. Det är ett hårdvunnet jubileum, som förtjänar långt mer uppmärksamhet från bröderna i väst, menar Amanda Wollstad.

Igår för 78 år sedan gick sovjetiskt infanteri över gränsen vid Karelska näset. Finland invaderades, och skulle enligt Stalins plan vara helt under sovjetiskt styre inom tio till tolv dagar.

Få hade ifrågasatt hans analys. Sovjet anföll med 460 000 man, Finlands hela försvarsmakt bestod av mindre än hälften. Sovjet hade 1 500 stridsvagnar och 1 000 flygplan, Finland 32 stridsvagnar och 119 plan. Oddsen var översvallande i den röda jättens favör. Men finnarna kände terrängen och var vana att operera i den stränga vintermiljön. Framförallt stred man för sina liv, sitt land och sin självständighet. Det blev ingen enkel seger för Sovjet, men väl början på en lång tids hårda prövningar för Finland…

Idag är vi på ytan ganska lika. Välmående, stabila nordiska demokratier. Brödrafolk, som alltid besöker varandra först när nya regeringar formats och ministrar utsetts. Vi delar geografiska utmaningar – och politiska. Granne – eller nästan granne – med Ryssland, med i EU men utanför NATO. Försvarspolitiskt står ingen oss närmre, och planerna på utökat försvarssamarbete är långt gångna. Unga svenska och finska män och kvinnor ska träna sida vid sida – i hopp om att slippa strida sida vid sida. En gemensam historia – en sisådär 650 år under samma krona – gör samarbetet självklart och är en stabil grund att stå på. Men vi gör klokt i att minnas att de 208 åren därefter behandlat oss mycket olika.

Grattis på hundraårsdagen, Finland. I present hoppas jag att ni får den uppmärksamhet ni förtjänar från grannen i väst de nästkommande seklet. Läs artikel

Under vinterkriget överskred Finlands soldater och kvinnorna och männen på hemmafronten i 105 dagars tid alla tänkbara begränsningar. När anden är starkare än kroppen kan också en liten nation överskrida sina krafter och nå otroliga prestationer – i enad front, tillsammans sida vid sida. Detta är kärnan i ”vinterkrigets anda” som det talats om också ute i världen, den anda som sporrade Finland och räddade vårt land undan en fiende som ansågs överlägsen.

I dag bevittnar vi avtäckandet av minnesmärket över vinterkriget. Flerfaldigt genomborrad står han ändå, soldaten som hedrar minnet av det tunga offer som betalades för bevarandet av vår självständighet – de fler än 25 000 finländare som gav sitt liv för fosterlandet i vinterkriget. Verket skildrar den enskilda människan som ett redskap för något mycket större än hon själv – för hela nationens framtid, som infriades med ett dyrköpt offer…

I och med minnesmärket finns här i hjärtat av Kaserntorget nu en särskild plats för alla finländare som intresserar sig för såväl vårt lands historia som dess framtid. En plats för hågkomst, högaktning och tacksamhet inför de händelser och människor som förde oss ut ur mörkret mot ljuset och mot en ny, ljusnande morgon. Läs talet

…Hundraårsjubileet av Finlands statliga självständighet kulminerar under de närmaste dagarna. På måndag har det förflutit exakt hundra år sedan Finlands senat godkände utfärdandet av en självständighetsförklaring. Samma dag lades den fram för lantdagen, som på initiativ av ledamot Santeri Alkio två dagar senare, den 6 december, godkände senatens åtgärder.

Detta jubileumsår har blivit ett bevis på det finländska civila samhällets stora styrka. Till jubileumsåret program anmäldes över 5 000 olika evenemang och projekt. Upp till 600 000 finländare har deltagit i förberedelserna…

I dag har det förflutit 78 år sedan Sovjetunionen inledde krigshandlingar mot Finland. Vinterkriget upphörde 105 dagar senare, den 13 mars 1940, i och med det fredsavtal som ingicks i Moskva. Bara ett drygt år senare bröt fortsättningskriget ut. Vapnen på Finlands och Sovjetunionens fronter tystnade i september 1944. De sista tyska soldaterna lämnade Lapska armen först i slutet av april 1945. Krigen varade således sammanlagt fem och ett halvt år. Ju längre tid som förflyter från dessa dagar, desto större ödmjukhet känner vi inför det som skedde.I synnerhet i dag kan man verkligen tala om vinterkrigets mirakel. Mycket gick förlorat, men det viktigaste bestod, den statliga självständigheten och den demokratiska samhällsordningen.

Det största miraklet var att nationen stod enad i försvaret av självständigheten bara drygt 20 år efter det blodiga inbördeskriget i vårt land, som just hade blivit självständigt.  Detta mirakel blev möjligt genom att nationen enades och försonades…

Som republikens president fick Kallio se sin dröm besannas under svårast möjliga förhållanden den 30 november 1939. De tidigare röda och vita gick då enade ut för att försvara sitt fosterland. Trupperna från Helsingfors arbetarstadsdelar gav sitt bidrag, precis som de kompanier som bestod av österbottniska bönder. Läs talet

Utrikesminister Margot Wallström:

Pål Jonson har frågat mig om jag ämnar ompröva min inställning till ett svenskt Natomedlemskap givet att det säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde har försämrats samt om det är min uppfattning att den finländska regeringens hållning vad avser ett eventuellt medlemskap i Nato bidrar till stabilitet och säkerhet i norra Europa. Pål Jonson har även frågat mig om det är min uppfattning att USA och Nato på ett otillbörligt sätt har kritiserat Sverige för att vi röstade för FN-konventionen om kärnvapenförbudet och vilka åtgärder jag i så fall vidtar med anledning av den bedömningen. Jag väljer att besvara interpellationerna i ett sammanhang.

Den militära alliansfriheten tjänar oss väl och är en förutsättning för stabilitet i vår del av Europa. Tillsammans med stärkt nationell militär förmåga och fördjupade samarbeten är Sverige en aktör som bidrar till fred och säkerhet i vårt närområde. I förhållande till Nato har Sverige, liksom Finland, valt en samarbetslinje och inte en medlemskapslinje.
Det är ett samarbete som ger oss möjligheter att utveckla den svenska försvarsmakten både för det nationella försvaret och för förmågan att delta i insatser för internationell krishantering. Vårt partnerskap med Nato fortsätter att utvecklas. Sverige erhöll 2014 status som Enhanced Opportunities Partner, vilket ger möjlighet till ett fördjupat samarbete med Nato, framför allt vad gäller politisk dialog, övnings- och utbildningssamarbete och informationsutbyte. Vi välkomnar Natos beslut i mitten av november att förlänga Sveriges status som Enhanced Opportunities Partner för ytterligare tre år…

Sverige har tillsatt en utredning av konsekvenserna av ett svenskt tillträde till kärnvapenförbudskonventionen. Uppdraget är brett definierat. Utredaren har att hantera en rad mycket komplexa frågeställningar…

Varken du eller jag är naiv när det gäller Natos roll. De satte naturligtvis ganska hårt tryck på sina egna medlemmar, som inte fick vara med i förhandlingarna hur gärna de än hade velat. Ett exempel är Nederländerna som i slutändan tvingades att rösta nej. Jag menar att det här är intressant när det gäller Natos roll, och jag står fast vid att jag menar att det i så fall ska föras samtal mellan länderna. Det ska väl inte ske genom att man twittrar eller gör bombastiska uttalanden i medierna. Jag står fast vid att de ska avstå från det. Och de ska respektera att vi gör våra egna vägval, särskilt som vi är militärt alliansfria. Läs protokollet , §8

Denne uken gjennomfører NATO årets største og viktigste øvelse i Cyberdomenet. Mer enn 700 deltakere fra 25 land er med i Cyber Coalition. Også norske soldater deltar…

«Cyber Coalition trener cyberforsvarere fra ulike deler av alliansen, og tester deres evne til å forsvare NATO og nasjonale nettverk. Øvelsen har lagt opp til realistiske scenarier som spenner fra forsvar mot skadevare til hybride utfordringer med sosiale medier, til angrep på mobile enheter. Testingen inkluderer operasjonelle og juridiske prosedyrer, utveksling av informasjon og samarbeid med industri og andre partnere», skriver NATO på sine hjemmesider. Läs artikel

Anm: Icke Nato-medlemmar som Sverige, Irland och Finland deltar också

Den russiske Nordflåten har gjennomført en kraftig opptrapping av øvelsesaktiviteten i år. Enhetene er langt mer kampklare enn tidligere, sier Russland.

Det russiske «akademiske året», går fra 1. desember 2016 til 1. desember 2017, og russerne gjør derfor opp status omtrent på denne tiden hvert år. Nå melder ledelsen for Nordflåten at de har oppsummert øvelsesaktiviteten det siste året. Konklusjonen er at både Nordflåten og andre deler av Russlands væpnede styrker er bedre trent enn på lenge…

Viseadmiral Nikolai Jemenov sier til mil.ru at Nordflåten forventer å holde det samme nivået i det kommende året. Mil.ru skriver også at mange enheter er «10 til 70%» mer kampklare i år, sammenlignet med 2016. Läs artikel

Politikken har innhentet Regjeringens møysommelige plan for finansieringen av et nytt norsk forsvar. Det er det ikke sikkert at den tåler…

Forsvaret skal øve og trene opp norske soldater til å kunne settes inn i en moderne storkrig, samtidig som det skal levere en jevn strøm av mannskaper til fredsbevarende internasjonale operasjoner. Det skal kjøpe og innfase noen av de mest kompliserte våpensystemene i verden, som kampflyet F35, samtidig som det sørger for at Heimevernet kan bite fra seg med lette våpen.

Även om Finland formellt fortfarande är alliansfritt har vi i alla fall ett samboförhållande med Nato.

Frågan om ett finländskt Natomedlemskap väntas bli en central fråga i debatten inför presidentvalet. Bara en av kandidaterna, SFP:s Nils Torvalds, har uttalat ett klart stöd för att Finland ska gå med i försvarspakten.

Torvalds kan i alla fall inte anklagas för populism. En färsk opinionsundersökning som Helsingin Sanomat låtit (30/11) utföra visar att bara 22 procent av finländarna säger ja till ett medlemskap. 62 procent säger nej och 17 procent har ingen åsikt.
Motståndet är stabilt och har hållit sig kring 60 procent sedan 2014 medan andelen anhängare minskat stadigt från samma år då de utgjorde 30 procent av de tillfrågade.

Året innan, 2013, var andelen motståndare störst, 70 procent. Det ljumma intresset för Nato korrelerar sannolikt med vad finländare oroar sig för. På listan överorosmoment kommer säkerhetsläget i Östersjöområdet – som ju har en direkt koppling till frågan om hur vårt försvar ska organiseras – först på tolfte plats. 64 procent av de tillfrågade uppger att den frågan oroar dem mest.
2014, då stödet för Nato var som högst, hade Ryssland annekterat Krim några månader innan enkäten gjordes. I dag verkar Ukrainakrisen och Krim ha fallit i glömska…

Samtidigt stöder över 80 procent av de tillfrågade allmän värnplikt enligt nuvarande modell, och 70 procent anser att Finlan är värt att försvaras också om utgången skulle verka oviss. Läs ledaren

…Since the end of June 2017, a secret report has been circulating NATO headquarters in Brussels. It highlights and expresses deep concern over a lack of readiness, going into detail at what lies at the heart of NATO’s biggest problems. There are shortcomings of organisation and mobilisation. Logistical concerns run through the arteries of the report. The ability for rapid reinforcement is under risk by a shortage of things such as low-loaders for tanks, train cars for heavy equipment and even bridges too frail to handle heavy battle tanks. The status of the Response Force – which would be the first arrival force combating Russia after being alerted – would be unable to sustain its positions and roles if war broke out…

But in reality, the UK armed forces have been in steady decline for many years. The army is now numbered around just 80,000 regular soldiers. US Lieutenant General Ben Hodges, commander of the US Army in Europe, has voiced concerns about further British defence cuts. The Royal Navy and Royal Air Force have been deemed to be at the edge of capacity by General Sir Richard Barrons, the former commander of the Joint Forces Command. The Royal Marines are set to be cut by one thousand soldiers, while the Ministry of Defence is hiring more backroom staff. Läs artikel

…Tre fjärdedelar anser att Finlands utrikespolitik är väl skött. När man frågar varför utrikespolitiken är väl skött, nämns oftast att relationerna till alla länder har skötts väl, särskilt nämns grannländerna och av dem Ryssland. Också Finlands moderata sätt att agera och komma överens med alla uppskattades. Mest beröm får republikens presidents agerande…

Sju av tio, 72 procent, är av den åsikten att finländarna måste försvara sig med vapen i alla situationer, också om resultatet förefaller osäkert.
När man frågar varför Finland bör försvaras med vapen, är den viktigaste faktorn som nämns Finlands självständighet…

Åtta av tio, 81 procent, understöder ett värnpliktssystem av nuvarande slag i Finland. Slopande av den allmänna värnplikten och övergång till en yrkesarmé understöds av nio procent. Två tredjedelar understöder ett värnpliktssystem av nuvarande slag som Finlands försvarslösning. Värnplikt för både män och kvinnor understöds av under en femtedel, 16 procent.

Sex av tio stöder att Finland förblir militärt alliansfritt. I PFI:s opinionsundersökningar har detta frågats sedan år 1996 och understödet för militär alliansfrihet har varierat mellan 79 procent (år 2001) och 54 procent (år 2015).

På frågan ”Borde Finland sträva efter att bli medlem i Nato?” svarar något över en femtedel, 22 procent, jakande. För ett år sedan understöddes ett medlemskap av var fjärde, 25 procent. I PFI:s enkäter har understödet för ett Nato-medlemskap varierat mellan 30 procent (år 2014) och 18 procent (år 2012). Läs rapporten