Redaktionen

…Våra politiker visar nu en lovvärd ambition att återupprätta ett territoriellt försvar och man tävlar med varandra om att erbjuda extrapengar för att köpa välbehövliga vapensystem. Alla verkar dock gå som katten kring het gröt runt personalförsörjningen. Det står väl klart för alla att dagens system inte fungerar men av ideologiska skäl vågar man inte fullt ut återinföra värnplikten utan talar om att frivilligheten skall vara grunden och plikten skall vara komplementet i försvarsmaktens personalförsörjning.

Vi behöver inte här utreda varför en personalförsörjning byggd på frivillighet inte fungerar. Det räcker med att konstatera att tanken inte fungerar i Sverige i dag. Den logik som styrde resonemanget när yrkesförsvaret infördes gäller inte längre eftersom tanken då var att personalförsörja krigsinsatser i utlandet till vika det inte gick att tvinga värnpliktiga på samma sätt som man kan göra med anställda. Resonemanget om att försvara Sverige i Afghanistan är sedan länge kastat på soptippen och vi talar nu åter om att försvara vårt eget territorium. Läs artikel

Det flyter blod på golvet när Sverige kliver in. Konflikterna i världen har blivit fler och värre, också inne i FN:s säkerhetsråd. Men den svenska FN-mardrömmen är att stormakterna i stället börjar komma överens – utan hänsyn till mänskliga rättigheter och humanitära principer…

I koncentrat handlar löftena om att Sverige ska stå för det här: folkrätt, mänskliga rättigheter, humanitära perspektiv och – en feministisk utrikespolitik…

Vad händer med FN om ”fel” regimer styr länderna i säkerhetsrådet?

– Det är ju ingen ny situation att vi har länder som skulle kunna bryta mot folkrätten och FN-stadgan, det har ju skett från och till hela tiden. Svaret är ju att vi måste göra allt för att få dem att se – de som eventuellt tänker sig att bryta mot det – att det är i deras intresse att samverka med andra, säger Annika Söder. Hon säger att Sverige måste se till att de fredliga internationella strukturer som finns kommer till användning.

– Även om det kanske finns ledare som inte i första hand tänker på det, så måste ju vi försöka påverka dem.Läs artikel

I linje med regeringens inriktning i budgetpropositionen för 2017 ska Försvarsmakten identifiera och vidta möjliga åtgärder som inom given ekonomisk ram kan öka krigsdugligheten hos krigsförbanden ytterligare, jämfört med planeringen i budgetunderlaget för 2017. Myndigheten ska i detta arbete utgå från en ökad användning av befintlig materiel som idag inte är förbandssatt i något av krigsförbanden. Försvarsmakten ska prioritera åtgärder för att höja krigsdugligheten hos de förband som har lägst krigsduglighet.

Försvarsmakten ska prioritera att krigsförbanden bemannas med krigsplacerad personal som har aktuell utbildning. Härvid ska möjligheten till repetitionsutbildning av totalförsvarspliktig personal beaktas. Övningsverksamhet med hela krigsförband ska i det fallet prioriteras. Försvarsmakten ska planera grundutbildningen för att kunna möjliggöra förbandsvis omsättning inom främst armén.

Inom arméstridskrafterna ska Försvarsmakten prioritera åtgärder för att kunna agera samtidigt med två brigader inom försvarsbeslutsperioden. Funktionsförbanden inklusive lednings- och logistikförbanden ska anpassas utifrån detta.Läs regleringsbrevet

Sverige är på väg att göra en jätteinvestering i nytt luftvärn. Valet står mellan ett amerikanskt och ett europeiskt system och kostnaden är så hög att det sannolikt blir den största pågående försvarsaffären efter stridsflygplanet Gripen. Beslutet väntas i vår och det kommer att påverka Sveriges försvar de kommande 30–40 åren.

Sveriges luftvärn är starkt föråldrat samtidigt som Ryssland blir alltmer militärt aggressivt. Där ligger förklaringen till att regeringen, med stöd av en stor del av oppositionen, nu snabbt vill köpa in ett nytt system för luftvärn med medellång räckvidd.

Systemet ska framför allt användas till att skydda storstäder, flygbaser och andra viktiga militära anläggningar mot angrepp från luften. Det ska bli ett komplement till flygvapnets Gripenplan som kan agera på stora avstånd och till luftvärn med kort räckvidd…

Där ligger också ett av de stora problemen med inköpet. Det finns nämligen inte så många som kan leverera direkt och enligt FMV finns det bara två realistiska alternativ.

Det ena är amerikanska Patriot från försvarsindustriföretaget Raytheon. Det prövades första gången under Gulfkriget i början av 1990-talet och är det mest spridda systemet…

Det andra alternativet är europeiska SAMP/T som använder Aster-missiler. Systemet togs i bruk i början av 2000-talet och togs från början fram för att fartyg behövde skydd mot angrepp från luften. Läs artikel

2017 kan bli ett politiskt stormigt år som skakar om hela EU och även slår mot Sverige.

– Vi behöver ett EU som kan leverera, ett EU som krackelerar vore direkt dåligt för oss, säger statsminister Stefan Löfven (S).

Han syftar bland annat på vad som skulle hända om högerpopulistiska Nationella Frontens Marine Le Pen vinner franska presidentvalet i maj…

Statsministern vill också ha besked om Trumps syn på Ryssland. Det finns en oro i Europa för att hans regering ska ha en mjukare syn på ryska aggressioner och annekteringen av Krim.

– För oss som litet land är det oerhört viktigt att vi står upp för internationell lag. Det vill vi höra från alla sidor, också från den amerikanska.

Löfven beskriver det telefonsamtal han hade med den blivande presidenten i november som ”positivt” och tycker att det var lätt att prata med Trump.

– USA är ett viktigt land och vi kommer att anstränga oss för att den relationen ska utvecklas…

Svenska diplomater och ministrar kommer att befinna sig i den världspolitiska hetluften mer än vanligt 2017 eftersom Sverige tar plats i FN:s säkerhetsråd. Det kräver bra relationer även med presidenter som Rysslands Vladimir Putin och Kinas Xi Jinping.

– Vi kommer att bygga broar till de fem permanenta medlemmarna. Och vi vill driva våra teman: Jämställdhet, att bli bättre på att förebygga konflikter och på fredsbevarande insatser…

Tre högerpolitiker är de han nämner först i raden av dem han anser sig ha bäst relationer med – Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Finlands premiärminister Juha Sipilä och president Sauli Niinistö. Läs intervjun

…Försvarsutskottets tidigare kanslichef, Ingemar Wahlberg, har fått i uppdrag av regeringen att räkna på utgifterna inför försvarsbeslutet 2020. Enligt Dagens Nyheter krävs minst 235 miljarder de kommande tio åren – enbart för att underhålla och köpa in materiel som redan beslutats. Om flygplan och fartyg måste ersättas stiger siffran till 400 miljarder.

Så, hur ska ett starkare försvar finansieras? Nobody knows.

Två procent av BNP motsvarar en årlig försvarsbudget på ungefär 83 miljarder. Men att höja skatten, som nationalekonomen Lars Calmfors nyligen argumenterade för, är inget självklart alternativ. Skattetryckets andel av BNP har redan vuxit med 0,7 procentenheter under regeringen Löfven. Det uppgår i dag till 43,3 procent. Om sysselsättningen ska öka behövs omfattande skattelättnader på jobb och inkomster. Att låta statsskulden växa är inte heller särskilt smart. Marginaler för en ny finanskris saknas, även om skulden är klart lägre än EU-snittet (Ekonomisk Debatt 4/2016) Läs artikel

Growing tensions between Russia and the West concerning the Baltic – an area once mainly ruled by the Soviet Union – means Moscow’s military build-up is just as forceful.

NATO plans to station thousands of additional troops near Europe’s borders with Russia in one of the biggest military expansions in the area since the end of the Cold War. ..

We speak to Swedish Defence Minister Peter Hultqvist on Talk to Al Jazeera about security in the Baltic region, why he still believes Sweden should stay out of NATO – despite regional tensions – and whether Russia poses a threat to Sweden.

”We never talk about threats in that way,” Hultqvist said.

”We talk about realities and things that have happened. The fact is, they wanted Crimea. They have more military equipment today, they [execute] more complex exercises … they have more of a presence in our part of the world.

”We are seeing more intelligence activities. We can see that they are doing more things and that is something that we have to react to in the way that we are now upgrading our military capabilities and deepening our cooperation with other countries.” …

With Russian interest in Lithuania, Latvia and Estonia increasing, Al Jazeera asked Hultqvist whether Sweden would answer requests for help from any of these countries should Russia threaten peace in the area.

”Different countries [carry out] exercise with each other and give information to each other,” Hultqvist said in response.

”When you create interoperability, you signal to the world that this is something that can be used in a specific situation. However, we try to manoeuvre in a way that creates stabilisation in the area, to have peace in the future. But we must heighten the threshold together. Läs hela intervjun

Vi länkar här till en artikel som beskriver det danska försvarets uppgifter. Danmark är det nordiska lannd  som gått längst i avskaffandet av ett nationellt territorialförsvar och inriktat sig på att delta i internationella operationer som Afghanistan, Irak, Libyen.

Forsvarets fokus er i høj grad rettet mod at bidrage til den internationale indsats for fred og sikkerhed. Gennem deltagelse i internationale missioner bidrager Forsvaret blandt andet til kampen mod terrorisme og spredning af masseødelæggelsesvåben.

Nationalt har Forsvaret dog fortsat en vigtig opgave i at hævde dansk suverænitet inden for hele rigsfællesskabet. Det vil sige både i dansk område og omkring Færøerne og Grønland. Läs artikel

Finlands militära säkerhet garanteras genom allmän värnplikt. Värnplikten gäller 18–60-åriga män. Också kvinnor kan ansöka till militärtjänst som frivilliga. Den som är värnpliktig måste fullgöra beväringstjänst eller civiltjänst.

Varför värnplikt?

Finland står utanför militärallianser och måste därför bereda sig på att försvara sitt territorium självständigt. Den allmänna värnplikten producerar tillräckliga resurser åt armén, marinen och flygvapnet, så att de kan agera effektivt i konflikt- och krigssituationer.

Värnplikten är ett kostnadseffektivt sätt att producera en stor och prestationsduglig reserv. Den kompetens som beväringarna ger reserven under sin beväringstjänstgöring och i det civila kan utnyttjas för landets försvar.

Värnplikten på individnivå

De män som under uppbådsåret fyller 18 år deltar i uppbåd. Vid uppbådet fastställs den värnpliktiges tjänstgöringsplats och tidpunkten då tjänstgöringen ska inledas. Ifall den värnpliktige inte är tjänstduglig, befrias han från tjänstgöring i fredstid. Av välgrundade skäl kan man också ansöka om uppskov med inryckningen.

Kvinnor kan ansöka om att få göra frivillig militärtjänst genom att skicka en ansökan till försvarsmaktens regionalbyrå. Ansökan inklusive bilagor ska vara byrån tillhanda senast den första mars.

Tjänstgöringstiden är 165, 255 eller 347 dagar. Civiltjänstgöringen varar för närvarande 347 dagar. Efter fullgjord beväringstjänstgöring flyttar personen över till reserven. Reservisterna kan kallas till repetitionsövningar och då läget så kräver kan de kallas in för att försvara sitt hemland militärt. Läs artikel