FMV tecknade idag för den svenska statens räkning ett tillägg till hyrköpsavtalet av 14 stridsflygplan Gripen C/D med Ungern. Det ger Ungern mer flygtid och uppdaterade flygplan…
Vid avtalstidens slut 2026 kommer de 14 gripenplanen att övergår i ungersk ägo…
Det var 2006 som Ungern inledde ett tioårigt hyrköpsavtal med den svenska staten om 14 stycken JAS 39 Gripen inklusive utbildning och support. 2012 förnyades avtalet till att gälla till mars 2026.
Sedan starten 2006 har Ungern flugit över 14 000 flygtimmar. Det ungerska flygvapnet har deltagit i många olika övningar, till exempel Baltic Air Policing, NATO QRA och luftförsvar Slovenien. Läs artikel
Hur är det med säkerheten kring Östersjön – vad är skräckscenariot? – Jag vill ogärna spekulera i sådana här frågor. Ju mer vi upprepar krigsfarhågorna för varandra desto mer vardagliga blir de och det är inte bra. Men jag tror inte att Baltikum skulle vara hotat på något sätt.
Finlands president Sauli Niinistö intervjuad av Sveriges Television
Finland är upprustning i sig inte en fråga. Bara hur den ska verkställas. Följaktligen presenterade regeringen nyligen en så kallad redogörelse, som bland annat syftar till att öka Försvarsmaktens samlade styrka med 50 000 soldater (Säkerhetsrådet på svd.se).
Smaka på siffran. Det är en numerär lika stor som hela det svenska försvaret (inklusive Hemvärnet). Ja, i praktiken mer – för det saknas tusentals soldater och matroser för att vi ska nå upp till siffran 50 000. Finlands krigstida styrka kommer efter upprustningen att uppgå till 280 000 soldater, huvudsakligen värnpliktiga. Tillskottet sker inom reserven, fast samtidigt sker en satsning också på spetsförbanden. Nya stridsflygplan (eventuellt svenska JAS Gripen) ska också inköpas…
Med viss rätt har den finska Försvarsmakten ofta ansetts långt mer kostnadseffektiv än den svenska. För en lägre totalsumma kan man mobilisera en större numerär, därtill är det en myt att förbanden skulle vara lågteknologiska och föråldrade. Kunde inte Sverige göra som Finland och återinföra värnplikten? Är det inte rentav det vi är på väg att göra? Nja… Eller rättare sagt nej. Något återinförande av den allmänna värnplikten är i praktiken inte aktuellt, åtminstone inte än. Bra eller dåligt, handlar den nygamla värnplikt som diskuteras i Sverige om några tusen i praktiken frivilliga soldater. Redan det kommer att bli nog så besvärligt. Det saknas utrustning och framför allt utbildningsresurser till större styrkor.
Det var ministären Reinfeldt som införde yrkesarmé, men i praktiken hade värnplikten redan avvecklats av ministären Persson. I Finland agerade makthavarna försiktigare. Läs ledaren
The increasing importance of the Arctic is due to two factors: climate change that opens up the area for the exploration of natural resources, and the general Russian military build-up, some of which takes place in the Arctic region
The combination of Cold War tendencies and the willingness to use military solutions to push for political goals – read Georgia, Ukraine and Syria – leads me to conclude that the wider implications of the Russian military build-up in the Arctic is indeed worrisome.
Scholars and policy makers have diverging views of Russia’s military developments in the Arctic. Some argue that the increasing military presence is primarily aimed at complementing civil authorities in surveillance and search and rescue. Others argue that Russia is protecting its national interests and in strengthening the defence in the North Western direction. Others detect a more offensive edge.
When we look at the facts we clearly see that Russia’s increasing military presence in the Arctic is consistent with how Russia has boosted its capabilities in the Baltic Sea and elsewhere. Läs anförandet
Sverige och Finland har mer gemensamt än många andra länder historiskt, geografiskt, kulturellt och politiskt. Även inom det militära försvaret är samarbetet tätt och utvecklas nu snabbt vidare.
Dock har de två länderna i flera avseenden skilda försvarsdoktriner.
I den nyligen framlagda finska försvarspolitiska redogörelsen (Statsrådets kanslis publikationsserie 6/2017) beskrivs den finska försvarsdoktrinen koncist och med ett föredömligt begripligt språk. Det ger möjlighet att jämföra hur våra två länder ser på försvaret.
Den svenska försvarsdoktrinen bygger på tröskelförsvar med avancerade vapensystem som JAS, den nya ubåten med mera samt två armébrigader, allt grundat på yrkesmilitärer med viss förstärkning av pliktuttagna. Tröskelförsvaret skall avhålla främmande makt från anfall, då priset skall bedömas bli för högt i förhållande till vad angriparen kan uppnå:
”Tröskeleffekten är kärnan i ett starkare försvar, som möter varje hot och klarar varje utmaning. Den militära tröskeln ska verka avhållande och få en potentiell angripare att noga överväga riskerna med att angripa vårt land.” (Vision, Försvarsmakten)
JK Paasikivi talade om Finlands ödestriangel – Moskva, Berlin, Stockholm. Jaakko Iloniemi, René Nyberg och Petri Hakkarainen tänjer ut detta begrepp till en fyrkant med att tillägga Washington. Den pinfärska boken ”Trump, Putin, Merkel ja Suomi” utgiven av Otava beskriver i sitt slutkapitel dessa fyra för Finland avgörande huvudstäder.
HBL publicerar här René Nybergs Stockholmsavsnitt översatt till svenska.
Stockholm hör till gravitationspunkterna i finländsk politik, trots att detta ibland under Nokia-yrans tid kunde vara svårt att minnas. I Sverige bor det över en halv miljon människor med rötter i Finland. Sverige och svensk politik är av stor betydelse för Finland. Hösten 1940 påstod Molotov rent av att vinterkriget var svenskarnas krig!
Under det kalla krigets dagar var den svenska neutraliteten och landets starka försvar centrala stabiliserande faktorer i Norden. Å andra sidan har Sveriges säkerhet i sin tur stärkts av Finlands seghet och framgångar. Läs artikel
Försvarsminister Peter Hultqvist (S) har medverkat i Münchenmötet alla dagar och han säger att han är lugnad av de besked han hört…
De samarbetsavtal av olika slag som Sverige har ingått med USA på det militära området, gäller de i full kraft även nu när Donald Trump tagit makten som president?
– Ja, jag har haft möten med chefen för deras Europastyrkor och chefen för deras marin i Afrika och Europa och flyget i Europa och jag har ingen som helst signal om några förändringar så vi planerar precis som tidigare, säger försvarsministern.
Ett ständigt ledmotiv från de amerikanska företrädarna på Münchenmötet har varit att de europeiska Nato-länderna måste göra allvar av löftena att öka sina militärbudgetar och det snabbt.
Sverige har ett mycket nära samarbete med Nato men Peter Hultqvist (S) uppfattar det inte som att de amerikanska maningarna också är riktade mot Sverige.
– Jag får väl i så fall ta del av sådana uppgifter om de kommer, men jag har inte uppfattat några sådana diskussioner i förhållande till oss i nuläget.
– Vi måste fråga oss om vi är i en tid av ökande militär förmåga, och det är vi i Sverige i dag. Vi har brutit trenden och vi är inne i en ökning av militär förmåga. Vi ökar då med 17 miljarder kronor till 2020 och sedan får vi väl återkomma om det kommer att ske ytterligare tillägg till detta. Läs artikel
…Kravet på ökade försvarsutgifter i övriga Natoländer är heller inget nytt. När Barack Obama i våras sammanfattade sina utrikespolitiska år klagade han bittert över europeiska fripassagerare. Hans dåvarande försvarsminister varnade redan 2011 för att amerikanerna i längden kunde ledsna på en så obalanserad allians.
Nato har ett mål för försvarsutgifterna på 2 procent av BNP, vilket de flesta högaktningsfullt har struntat i för att de inte vågat prioritera. Det finns ett gemensamt löfte om att nå fram 2024, men det går trögt. Tyskland lägger ynka 1,2 procent och har inlett en viss upprustning. Men om Berlin inte gör om sina budgetplaner kommer försvarets andel av BNP åter att sjunka 2018.
Europa måste inse stundens allvar, och det gäller både borgerliga och socialdemokratiska partier. Det inkluderar även Sverige. Faktiskt handlar det om den egna säkerheten, oavsett hur USA agerar. Vagt tal om ”närmare försvarssamarbete” inom EU är ingen ersättning för riktiga pengar. Läs ledaren
The US vice-president Mike Pence, making his first visit to Europe since taking office, failed to quell those anxieties in a speech on Saturdayat the Munich security conference.
The audience, made up of national leaders, defence and foreign ministers and other senior government figures, who would normally, out of politeness, offer up a warm welcome for a senior US politician, greeted some of his comments with sparse applause.
Pence, reiterating that the US remained committed to Nato, attempted to soothe concerns that Trump might deal directly with Putin, bypassing western Europe. The audience welcomed his promise that Russia will be held “accountable” for its actions in Ukraine, although he didn’t spell out how.
But he lost them when he went further than US defence secretary James Mattis at Nato headquarters last week in rebuking Nato members such as Germany, France and Italy for failing to pay a fair share of its financial burden.
Echoing Trump’s threat last year that he would not necessarily be bound by Nato’s article five, which commits every member to come to the aid of any that comes under attack, Pence reiterated the president’s warning that military help might depend on how much a country under attack had contributed to Nato.
Pence reminded the audience in Munich that Nato had two core principles; one was article five but the other, usually forgotten, was article three, dealing with shared financial burden. “We vowed in that treaty to contribute our fair share to our common defence,” Pence said. “The promise to share the burden of our defence has gone unfulfilled for too many for too long and it erodes the very foundation of our alliance. When even one ally fails to do their part, it undermines all of our ability to come to each other’s aid.”Läs artikel
I onsdagens utrikesdeklaration sa Margot Wallström att regeringen under våren ska lägga fram ett lagförslag om att skärpa reglerna för vapenexport till icke-demokratier.
I den efterföljande debatten blev hon pressad av Vänsterpartiets Hans Linde om hur en feministisk utrikespolitik går ihop med att över huvudtaget sälja vapen till diktaturer. Frågan är befogad och i teorin är svaret enkelt: de går inte att förena.
Men bortom svartvita fantasivärldar finns en realpolitisk verklighet att förhålla sig till – något det tycks vara väldigt lätt att glömma så fort ett parti hamnar i opposition.
Det lagförslag Wallström nämnde bygger på ”Kex-utredningen” kring den svenska vapenexporten som blev klar i juni 2015. Dess huvudnummer är att skärpa de nuvarande riktlinjerna kring mänskliga rättigheter (MR) samt att lägga till ett så kallat demokratikriterium för länder man kan sälja vapen till. Sverige har redan en restriktiv lagstiftning på området och om det sistnämnda går igenom skulle det vara unikt i världen…
Skärpningen på MR-området ska dock inte överdrivas. Det handlar om att man vill byta ut formuleringen ”grova och omfattande” till ”allvarliga och omfattande” när det gäller kränkningar av mänskliga rättigheter. Utöver detta ligger kriteriet att krigförande stater ska undantas kvar. Den stora nyheten är således att ISP, den myndighet som ger tillstånd för export av försvarsmateriel, hädanefter också ska ta hänsyn till ett lands demokratiska institutioner, där ”grava brister” ska utgöra ett hinder för tillstånd.
HANS WALLMARK (M): Fru talman! Jag vänder mig till minister Hultqvist. I dag meddelades att Försvarsmakten återupptar kontakterna med Ryssland på försvarsattachénivå i Moskva och Stockholm och att detta sker på svenskt initiativ. Nyheten kom onekligen lägligt, i samband med att utrikesministern ska träffa sin ryska motpart i närtid och att det kommer signaler från regeringen om att man vill ha ökade kontakter med Ryssland. Beslutet om återupptagna relationer sker trots att Ryssland inte visat några tecken på minskad aggression, snarast tvärtom. Det är fel om regeringen skulle normalisera relationen med Ryssland i ett läge där Sverige tydligt måste ställa krav på Ryssland. Inte minst gäller det inför mötet i Moskva i nästa vecka med Lavrov. Ryska militären är intimt förknippad med Krim, med Syrien, med östra Ukraina och med Georgien. Min fråga är: Är beslutet om återupptagna kontakter en del i regeringens anpassning gentemot Ryssland, och innebär beslutet i så fall någon form av motprestation från rysk sida? Kan försvarsministern svara på detta?
Försvarsminister PETER HULTQVIST (S): Fru talman! Ja, försvarsministern kan svara på detta. Regeringens ståndpunkt när det gäller det oacceptabla i annekteringen av Krim kvarstår. Regeringens ståndpunkt när det gäller aggressionen mot Ukraina kvarstår. Regeringens analys av läget i vårt närområde kvarstår. Ingenting har, när det gäller regeringens politiska linje, förändrats. Allt detta kommer att framföras också av Margot Wallström i samband med det besök som görs i Moskva. När det gäller attachéverksamheten har vi hela tiden haft attachéer i Moskva. De har haft attachéer i Sverige. Det som nu sker är alltså att man deltar i det attachéprogram som de andra länderna också deltar i. Det är egentligen det som sker. Det här är militärdiplomatiska kontakter. Det innebär ingen normalisering av vår syn på Ryssland, den ryska politiken och det de har gjort i olika internationella sammanhang. Vår linje kvarstår. Läs snabbprotokollet
– USA bryter med en 70 år lang linje i utenrikspolitikken. Det sier forsker Svein Melby om ultimatumet USAs forsvarsminister kom med i går. James Mattis’ sa at europeiske land må bruke mer penger på forsvar. Hvis ikke vil USA revurdere sine NATO-forpliktelser.
Tankegangen hos dem som styrer i USA nå, er at det internasjonale systemet ikke er så interessant lenger. Kortsiktige amerikanske interesser er viktigst. Det sier forsker og USA-ekspert Svein Melby til aldrimer.no…
Det siste døgnet har vært turbulent for mange europeiske forsvarspolitikere og statsledere – de som bygger sin sikkerhetspolitikk på amerikanske garantier. I går uttalte nemlig USAs forsvarsminister at landet vil «moderere» sine NATO-forpliktelser, dersom ikke Europa bruker mer penger på forsvar.
Det er Washington Post som melder dette, og mange har oppfattet uttalelsen som et ultimatum. Det skal ha vært på et møte med forsvarsministre i NATO at Mattis sa følgende:
«Jeg skylder å gi dere alle klarhet i den politiske realiteten i USA, og å fremme rimelige og konkrete krav fra våre folk. USA vil ta ansvar, men dersom deres land ikke vil at vi skal moderere våre forpliktelser til alliansen, da må hvert land vise sin støtte for vårt felles forsvar». Läs artikel
