Om Nato-kramarnas och Nato-kritikernas märkliga samsyn, Ulf Bjereld

 

Professor Ulf Bjereld har i Göteborgsposten skrivit om hur Nato-anhängare och Nato-kritiker förenas. Hans analys är i högsta grad relevant idag:

I Göteborgs-Posten publiceras i dag min slutreplik till Ingela Mårtensson om huruvida Sverige håller på att smygas in i Nato. Ett utdrag ur artikeln följer nedan, hela artikeln kan läsas här. Min inledande artikel finns här och Ingela Mårtenssons replik finns här.

Ingela Mårtensson menar att Sveriges nära samarbete med Nato innebär att den militära alliansfriheten urholkats och att Sverige i praktiken redan är en Nato-medlem. Men henne analys är ofullständig och gynnar bara dem som vill att Sverige skall söka medlemskap i Nato, skriver Ulf Bjereld i en slutreplik.

Läs mer

Sverige med i Nato-övning för u-båtsjakt, Lars-Gunnar Liljestrand

Regeringen har beslutat att Sverige skall delta i en Nato-övning i Östersjön syftande bland annat till u-båtsjakt och vi skall delta med ett antal flygplan och marinfartyg inkluderande en u-båt.
”Det är inte huvudsyftet med övningen att skicka någon signal från vår sida” säger marinchefen Jan Thörnqvist.

Är det oproblematiskt att öva u-båtsjakt tillsammans med en militärallians? Knappast. En sådan övning stärker inte alliansfriheten utan riskerar vår trovärdighet.Svensk alliansfrihet kräver att vi värnar territoriet mot alla kränkningar oavsett från vilket land de kommer. Det framgår också tydligt i regeringens instruktioner till försvaret om hur kränkningar skall bemötas ( IKFN). Förutom U-137 och protestnoten efter Hårsfjärdsjakterna i början på 1980-talet har svenska regeringar varit noggranna med att inte peka ut någon främmande makt som kränkande. Det är riktigt så länge det inte finns bevis. Att nu samöva med Nato i u-båtsjakt kan med fog uppfattas som att regeringen utgår från att bara Ryssland är den stat som kränker eller kan komma att kränka svenskt territorium.

Sverige skall ha ett försvar inte en krigsmakt, kommentar till en artikel av överste Jan Wickbom

Anders Björnsson:

Under en följd av år var Jan Wickbom chef för ett av landets viktigaste infanteriregementen, I 19 med P 5 i Boden. Hans rykte som en stram befälhavare var grundmurat också på andra sidan älven, där jag själv genomgick militär grundutbildning vid garnisonens artilleriregemente, A 8/Fo 63, under tolv månader på sjuttiotalet.

Läs mer

Statsministern i intervju i HD och Sydsvenskan 30 april

I intervjuer med Sydsvenska Dagbladet och Helsingborgs Dagblad den 30 april 2015 fick statsminister Stefan Löfven på nytt tillfälle att utveckla regeringens inställning till frågan om Nato-medlemskap. Han klargjorde därvid följande: Trots en samfälld borgerlig begäran om att åtminstone utreda ett medlemskap sade regeringen tvärt nej. Den frågan är digital. Vi ska vara militärt alliansfria. Vi ska inte gå med i Nato. Då finns det ingen anledning att utreda det.

Varför är det hugget i sten att Sverige inte ska gå med i Nato?
– För att det inte skulle tillföra oss någon säkerhet i närområdet. Det skulle tvärtom skapa mer osäkerhet. Det är bra att Sverige och Finland är alliansfria. Då har du två geografiska ytor fria. Det är inte bra om två militärallianser har direktkontakt, säger Löfven.

 

Alliansfrihet Sverige och Nato, Stig Henriksson

Utgivarna: Används verkligen riksdagens anslag till det militära försvaret på rätt sätt? Den frågan ställer sig riksdagsman Stig Henriksson. Han pekar på hur den alliansfria Finland, så likt Sverige i olika avseenden, har prioriterat inom ramen för sin försvarsmakt som har ungefär lika mycket pengar att röra sig med som den svenska. Alliansfrihet är också framgent en realistisk möjlighet.

Stig Henriksson:

De bästa argumenten för NATO?

Efter vattendelaren Krim/Ukraina så har spänningen i vårt närområde höjts drastiskt.

  1. Endast genom att samordna och dela resurser kan vi ha någon chans, och det är Nato som finns.
  2. Idag har vi en ensidig solidaritetsförklaring och vi uppfattas som Natos 29:e medlem – dock utan att ha de säkerhetsgarantier ett medlemskap innebär.*
  3. Vi saknar egen försvarsförmåga.
  4. Fler?

Läs mer

Finsk och svensk neutralitet och de långa linjerna i Nato-debatten, Anders Björnsson

År 1948 ingicks ett fördrag om vänskap, samverkan och ömsesidigt bistånd mellan Republiken Finland och Sovjetunionen.

Det bilaterala fördraget var å ena sidan en markering av Finlands nationella oberoende och statliga suveränitet – Finland var icke kuvat, icke besatt! Även om amerikaner och britter betraktade Finland som en öststat under ett par tre efterkrigsdecennier, rådde efter krigsslutet inget vasallförhållande mellan Helsingfors och Moskva. Den finska staten styrdes av finska och inga andra politiker; sedan Porkalaområdet återlämnats av sovjetiska ockupationsstyrkor fanns inga främmande soldater på landets territorium (vilket var mer än man kunde säga om de bägge tyska staterna under hela kalla kriget).

Läs mer

ÖB i riksdagen 28 april: ”Ett första steg”

På tisdagen genomfördes en öppen utfrågning i riksdagen om Sveriges försvar under de kommande fem åren. Såväl försvarsminister, Peter Hultqvist (S) som överbefälhavaren Sverker Göranson fanns på plats och fick svara på frågor under den två timmar långa utfrågningen, som också direktsändes i Sveriges Television.

Chefen känner stöd trots kritiken, Norrbottens-Kuriren

Luleå F21 ska upp i luften – hetluften. Kommande storövning ökar trycket i frågan om Sveriges förhållande till Nato. Nuvarande Nato-politik gör Sverige till ”gisslan i det internationella spelet”, heter det i debatten. I Stockholm mobiliserades på måndagen en demonstration med motiveringen att övningen Arctic Challenge Excercise 2015 försämrar säkerhetsläget runt Östersjön, kränker samernas rättigheter och hör hemma i kampen om Arktis. Försvarsmakten håller på tisdagskvällen ett öppet möte i Luleå om övningen i vilken nio nationer, inklusive Nato-medlemmar, medverkar.Läs artikeln.