Rett og moral vil vike for andre, sterkere interesser, dagsavisen.no

av
Sverre Lodgaard, utenrikskommentator

Det var Trump som tok initiativet – ingen hadde gjort det før – men når det gikk så fort var det, grunnleggende sett, fordi krigen befant seg i en fase som inviterte til fredsforhandlinger. Kampene hadde kjørt seg fast, ødeleggelsene og tapstallene var fortsatt enorme, krigen smertet på begge sider og krigstrettheten bredte seg. I Ukraina ga flere meningsmålinger beskjed om det, og en fersk måling fra det kjente Lebedev-instituttet i Moskva viste at 6 av 10 russere ville ha slutt på krigen. […]

Som en følge av dette ville USA få en viss egeninteresse av å sikre investeringene, men Zelenskyj ville ha mer. Han ville ha amerikanske sikkerhetsgarantier i klartekst, så derfor var ikke avtalen noen «done deal» likevel. Da smalt de. […]

De europeiske lederne gjentar at de vil støtte Ukraina så lenge det trengs, det vil si så lenge ukrainerne vil kjempe. Innenriks står Zelenskyj i spagaten mellom soldatene ved fronten som må få den moralske støtten de fortjener, og krigstrøtte sivilister som synes det er nok nå.

Personlig kom han godt ut av bataljen i det ovale kontor. Han sto i stormen og bevarte sin integritet. Men med tanke på fred i Ukraina og samhold i Vesten, var det en katastrofe. […]

Det store, uløste spørsmålet er sikkerhetsgarantier for Ukraina. I 1994 ga Russland, Ukraina, Storbritannia og USA en garanti for landets sikkerhet og suverenitet mot at det ga fra seg de sovjetiske atomvåpnene som fortsatt befant seg på ukrainsk jord (som riktignok var ubrukelige for ukrainerne, som ikke hadde kodene). Den garantien ble skammelig misligholdt. Denne gangen har ukrainerne et legitimt krav på noe bedre enn et nytt stykke papir. […]

Derfor bør det ikke overraske om Zelenskyj vender tilbake til Washington og går for fred. Trump holder døra på gløtt. NATOs generalsekretær Marc Rutte er inne på det samme når han ber Zelenskyj ta initiativ for å gjenopprette et levelig forhold til amerikanerne. Diplomatiet kan komme tilbake på sporet igjen like brått som det sporet av. Läs artikel

De nordiska flygvapnen strider som en enhet, forsvarsmakten.se

av

I mitten av januari etablerades den nordiska divisionen vid det norska Joint Air Operation Centre (JAOC) i Bodö. Divisionen leds av överste Carl-Fredrik Edström från Sverige och den består av 13 officerare från Danmark, Finland, Norge och Sverige.

Divisionens uppgift är att leda utvecklingen och operationaliseringen av det nordiska konceptet för gemensamma flygoperationer, vilket syftar till att uppnå förmåga att, med omedelbar verkan, kunna agera tillsammans som en nordisk enhet i gemensamma flygoperationer. […]

De nordiska flygvapencheferna har utvecklat ett gemensamt koncept för ett fördjupat samarbete mellan ländernas flygvapen. Konceptet bygger på fyra pelare: gemensam planering och ledning av flygoperationer, samordnad utveckling och användning av nordiska flygbaser, förbättrad gemensam lägesuppfattning samt gemensam utbildning, träning och övningar.

Konceptet kommer att stärka den samlade förmågan för flygoperationer och skapa förutsättningar för en effektiv och sömlös övergång till kollektivt försvar inom ramen för Nato. Läs pressmeddelande

Kommendörens för Försvarsmakten hälsning till 252:a Försvarskursen 3.3.2025, maavoimat.fi

av
[…] För närvarande verkar trycket ligga på de transatlantiska förbindelserna i synnerhet och på stärkandet av den europeiska säkerheten och försvaret i Nato och Europeiska unionen. Vi vet ännu inte vilka eventuella militära effekter vi kommer att få se. Innan vi vet är det bra ur soldatens synvinkel att fortsätta det pågående arbetet. Vi bör arbeta för den nationella säkerheten hela tiden, på samhällets front.
Finlands försvar vilar på fyra grundpelare: en stark nationell förmåga, alliansens gemensamma försvar, ett fördjupat försvarssamarbete samt principerna för övergripande säkerhet och nationellt försvar. Konstant kontroll av dynamiken i detta fyrfält är normalt. Trots bluffande, tryck och friktion har de bredare fixpunkterna inte försvunnit någonstans.
Försvarsmakten och andra säkerhetsmyndigheter finns till för svåra tider och situationer. Vi bedömer möjliga framtida vägar och vägskäl och vi beaktar också hur det rör sig om en farlig situation för Finland. På den militära sidan är kontinuitet och ett längre perspektiv avgörande. Vi måste se på saker och ting ett par steg framåt, men å andra sidan är vi också redo att reagera omedelbart om det behövs.
För närvarande har vi förtroende för Försvarsmakten och det finns ett starkt stöd för vår verksamhet. Vi är medvetna om och bär detta ansvar. Vi arbetar varje dag, även under vardagliga möten, så att du kan säga: ”de vet vad de gör”.
I den nya situationen är det tydligt att Europa snabbare måste utveckla sitt eget försvar som en del av det gemensamma försvaret. Utgångspunkten för säkerhet och gemensamt försvar är alltid utvecklingen av det nationella försvaret. Från Finland – precis som från andra europeiska länder – förväntas det nu mycket. Finland har mycket att bidra med vid de gemensamma borden. Vi bygger vår säkerhet på våra egna styrkor och förblir relevanta som allierade och partners. Läs talet

Veckans citat

av
Det er klart, at vi skal gøre os mere fri af USA. Men det er lige så klart, at det er meget svært for vores regering at tale helt åbent om. Frygten er selvfølgelig, at Trump bliver så vred, at han tager Grønland, hvis den danske statsminister åbent erklærer, at det skal være slut med at investere i den amerikanske våbenindustri, eller hvis vi alligevel ikke vil have amerikanske militære baser i Danmark.
Jeg havde sammen med Bjarne Corydon lejlighed til at spørge Mette Frederiksen om det, da hun var gæst i vores podcast i denne uge.
»Folk kan godt regne ud, at vi ikke siger tingene, som nogle måske ville have lyst til, vi sagde det. Fordi der er et hensyn at tage til vores allierede,« forklarede hun:
»Sådan var det ikke for to år siden.«
Rune Lykkeberg, Information.dk

Ukraina: ledere ønsker våpenvile og styrket forsvar, finansavisen.no

av

[…] I et intervju med Le Figaro etter et krisemøte i London søndag, understreket Macron viktigheten av å redusere kampene. Han uttalte imidlertid at europeiske soldater ikke vil bli utplassert i Ukraina i løpet av de kommende ukene, og at en eventuell tilstedeværelse på bakken kun kan bli aktuelt i en senere fase. Samtidig opplyste en britisk tjenestemann at det ennå ikke foreligger noen fastsatt tidsplan for en våpenhvile, og at ingen formell avtale er inngått.

I tillegg til våpenhvilen løftet Macron spørsmålet om Europas forsvarskapasitet og understreket at EU må ta et større ansvar for sin egen sikkerhet, spesielt i lys av en potensiell amerikansk tilbaketrekning og den økende trusselen fra Russland.

Macron foreslo en felles europeisk satsing på 200 milliarder euro, hvor forsvarsinvesteringer tilsvarende 3–3,5 prosent av BNP skal finansieres gjennom ”innovativ finansiering” som felles lån og andre EU-mekanismer. Disse spørsmålene vil være sentrale under det ekstraordinære europeiske toppmøtet torsdag, hvor en krisepakke på 20 milliarder euro i militær bistand til Ukraina også forventes å bli diskutert. Läs artikel

Et veiskille for Europa, klassekampen.no

av
Lars Vegstein, nyhetssjef

[…] Ydmykelsen av Zelenskyj demonstrerer faren ved å basere egen sikkerhet på krefter man ikke kan kontrollere. Norge og andre europeiske land må selv bygge opp militære kapasiteter som kan avskrekke potensielle fiender. På sett og vis er vi heldige med tidspunktet. Etter tre år med krig er Russland svakere enn på mange tiår. Samtidig trenger vi all den tida vi kan få. Europa er i dag en myk makt som kan håndtere myke kriser. Dagens norske forsvar er helt avhengig av USA på land, til havs og i lufta. Det samme bildet tegner seg på europeisk nivå. Selv om Europa er langt sterkere enn Russland økonomisk, finnes liten vilje og evne til å samordne seg. Det vil ta tid å få på plass europeiske og nordiske forsvarssamarbeid som fungerer uten USA, men vi må starte nå. Läs ledaren

Was Starmer’s summit enough to sway Trump? bbc.com

av

[…] He said Europe would keep military aid flowing now and, in the event of a peace deal, it would boost Ukraine’s own defensive capabilities, building up the country’s ”armed forces and border defences” to ensure that ”Ukraine can draw on munitions, finance and equipment to defend itself,” according to the official conclusions of the summit. And Sir Keir said there would be a ”coalition of the willing” to defend Ukraine and guarantee peace.

Who or what that would involve is not yet clear. The prime minister merely said that there would be ”a force consisting of European and other partners”.

The UK and France have already said they would be willing to put boots on the ground in Ukraine to help deter Russian aggression. […]

The summit in London was an attempt by the prime minister both to calm diplomatic brows and stiffen diplomatic sinews. Diplomats said there was clear resolve around the table to support Ukraine but also to build on Trump’s desire to find a ceasefire.

But Europe stepping up is only half of the story and much depends on whether the US is willing to play its part. Läs artikel

USA:s statsskuld ligger bakom Trumps idéer, gp.se

av
Adam Cwejman

Rad efter rad kan man läsa om diverse nedlagda projekt, satsningar, myndigheter och bidrag. På Doge-tracker.com radar Elon Musk och hans Department of Government Efficiency (Doge) upp nedskärningarna likt troféer.

Målet? Att minska de amerikanska statsutgifterna med 2000 miljarder dollar. I skrivande stund är man uppe i 54 miljarder dollar några veckor in i arbetet. Resten av beloppet ska man hitta på lite mer än ett år.

Men det lär inte vara lätt att nå målet genom att lägga ned olika biståndsprojekt eller sälja fastigheter ägda av den federala staten. Det blir mest nedskärningar för sakens och syns skull som knappt skrapar på ytan av det amerikanska skuldberget. […]

Det spelar ingen roll vem som är president. Skulden ökar vare sig presidenten för tillfället heter George W Bush, Barack Obama, Donald Trump eller Joe Biden. Trots att amerikansk ekonomi går som tåget efter finanskraschen 2008, och dess teknikbolag, Apple, Nvidia, Microsoft, Amazon, Alphabet och Meta, dominerar den digitala ekonomin så sker det parallellt med en ständigt ökande amerikansk statsskuld.

Under pandemin så pumpar den amerikanska riksbanken in ofattbara 5000 miljarder dollar i ekonomin, pengar som i stor utsträckning gick raka vägen till börsen, kapitalmarknader eller ren konsumtion. Läs artikel

Kristersson: Kan erbjuda säkerhetsgarantier, svd.se

av

Och Sverige är redo att bidra – även om det fortsatt oklart hur. Och det kommer att hänga på att USA finns med på något hörn.

– Förutsättningarna måste vara väldigt klarlagda. Det måste bygga på att det finns en amerikansk backup. Det måste bygga på att det finns strukturer som är trovärdiga för detta, säger Kristersson till TT, SR Ekot, SVT och TV4 efter mötet.

Vad svenska säkerhetsgarantier konkret kan innebära återstår att se.

– Vi kommer fortsätta vara med i de här samtalen, naturligtvis. Vi är en uppskattad partner, men vi kommer inte göra något som äventyrar svenskar på något orimligt sätt.

Kristersson beskriver mötet som präglat av allvar, osäkerhet och beslutsamhet.

– Alla bekräftar sitt starka stöd för Ukraina och är beredda att göra mer för Ukraina. Läs artikel

– Nato er ferdig, dagbladet.no

av

– Jeg tror den transatlantiske alliansen er ferdig. Dette er en mareritt-situasjon, fordi Europa står nå alene, men vi er verken politisk eller militært forberedt på det.

Det sier USA-ekspert Hilmar Mjelde til Dagbladet.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj forlot fredag kveld Det hvite hus etter en opphetet krangel med USAs president Donald Trump, som ble kringkastet over hele verden.

– Nato sine siste dager

Ifølge Mjelde deler ikke lenger Europa og USA utenrikspolitiske verdier og interesser.

– USA står ikke lenger på vår side mot Russland, men kan komme til å stå sammen med Russland mot oss i framtida. Jeg tror vi er inne i Nato sine siste dager. Det som nå skjer er at Trump fører den utenrikspolitikken han alltid har villet føre. Forskjellen fra hans første periode er at han nå ikke har rådgivere som stopper ham. Läs artikel

Mens EU forberedte sig på Trump, sov Nato i timen. Og nu er alliancen død, dr.dk

av
Ole Ryborg, EU- & Nato-korrespondent

Den amerikanske præsident, Donald Trump, og folkene omkring ham har advaret europæerne igen og igen: Europas sikkerhed er ikke længere den højeste prioritet for USA. Budskabet fra Trump har – i forskellige former – været det samme siden 2016. Altså, i mere end otte år.

Diplomater og militærfolk, som rådgiver Europas ledere, har valgt ikke at tage Trumps ord for givet. De har opfordret til at ”holde hovedet koldt” og talt om, at der findes et andet USA end det USA, Donald Trump repræsenterer.

Rådgiverne har argumenteret for, at medlemmerne i den amerikanske kongres ikke vil tillade, at USA vender Europa ryggen. Og de har anbefalet, at Europa skal forsøge at lave aftaler med Trump, fordi, den amerikanske præsident er ”transaktionel”. Samtidig har generalsekretærer for Nato advaret imod, at europæerne gør noget for sin egen sikkerhed, som vil kunne svække Nato og skubbe amerikanerne bort fra Europa. […]

Resultatet er, at Europa nu står alene. Både med at hjælpe Ukraine og med forsvaret af Europa. Og hvis ikke de europæiske politikere reagerer hurtigt og beslutsomt, så kan Europas politiske ledere snart stå i samme situation som den ukrainske præsident Zelenskyj. Nemlig, at USA ser Europas svaghed og sårbarhed og udnytter den situation til at afpresse Europa for at opnå amerikanske fordele. Det kan være om alt fra told og manglende EU-regulering af amerikanske tech-giganter til Grønlands fremtidige suverænitet.

Hvis militær sårbarhed kan bruges til at presse sjældne mineraler ud af Ukraine, så kan det også bruges til at stoppe europæisk regulering af Google, Facebook og X og til at lægge pres på europæisk økonomi og suverænitet på andre områder. Läs artikel

Nato-chefen: Zelenskyj måste reparera relationen, omni.se

av

Det är olyckligt att mötet mellan Donald Trump och Volodymyr Zelenskyj kraschade, säger Nato-chefen Mark Rutte till BBC.

Rutte säger att Ukraina nu måste reparera relationen, och att han fört fram det budskapet två gånger.

– Det är viktigt att president Zelenskyj hittar en väg att återställa relationen med den amerikanske presidenten och ledarskapet.

Han säger också att Donald Trump förtjänar beröm eftersom USA under åren 2017–2020 tillät Ukraina att köpa pansarvärnsrobotar. Läs artikel