Försvarets budget sväller med 27 miljarder 2024 jämfört med i år.

Men av dessa är bara 700 miljoner kronor ”nya” pengar – som går till Sveriges Natoavgift.

Försvarsminister Pål Jonson (M) underströk vid en pressträff på måndagen att Sverige genomgår sin största upprustning sedan 1950-talet.

Med det förslag på statsbudget regeringen lägger nästa vecka hamnar försvarsutgifterna på 119 miljarder kronor. Det innebär ett stort kliv på 27 miljarder jämfört med i år.

Den allra största delen av den ökningen är redan inplanerad och aviserad sedan tidigare. Det handlar till exempel om anslagshöjningar som finns med i innevarande försvarspolitiska inriktning, pris- och löneuppräkningar och satsningar som tillkommit på senare tid efter överenskommelse mellan riksdagspartierna.

Av de 27 miljarderna är bara 700 miljoner kronor ”nya pengar” som behöver finansieras med det reformutrymme som bedöms finnas i statsbudgeten för 2024. De 700 miljonerna är tänkta att gå till Sverige Natoavgift nästa år.

Regeringen föreslår i sin budgetproposition också nya pengar till försvaret 2025 och 2026 med 1,5 respektive 7,4 miljarder kronor. Läs artikel

Regeringen föreslår i budgetpropositionen 2024 ytterligare tillskott till det militära försvaret om ca 700 miljoner kronor, vilket sammantaget med uppräkningar och tidigare beslut gör det att anslagen till det militära försvaret ökar med mer än 27 miljarder kronor mellan 2023 och 2024, en ökning med 28 procent. Det innebär att anslagsnivån har fördubblats sedan 2020 och att Sverige redan 2024 kommer att uppfylla målsättningen om att försvarsutgifterna ska uppgå till två procent av BNP enligt Nato:s definition. Regeringen beräknar även i budgetpropositionen tillskott för 2025 och 2026 med ca 1,2 respektive 7,4 miljarder kronor. Läs pressmeddelande

The U.S. is poised to supply Ukraine with ATACMS missiles, according to an ABC News report on Saturday.

“They are coming,” an official said, adding that all plans concerning security assistance to Ukraine are subject to change. Army Tactical Missile Systems, or ATACMS, are “on the table” for a future aid package, a second official told ABC. ATACMS missiles — which boast a range 190 miles or 300 km — could help Ukrainian forces strike targets in Crimea, regarded by top Ukrainian officials and many Western observers as the Ukraine War’s decisive terrain.

The planned ATACMS transfer has not been corroborated by any officials willing to speak on the record. ”There’s no decision on ATACMS right now,” said White House spokesman John Kirby, according to ABC News. ”As the president has said, they’re not off the table… we continue to discuss the viability of ATACMS,” he added. Läs artikel

Yle rapporterade på söndagen att Ryssland byggt nya hallar för försvarsmateriel nära den finska gränsen. Satellitbilder visar hallar nära garnisonen i Alakurtti samt i Petrozavodsk.

Det här kom inte som någon överraskning för den säkerhetspolitiska ledningen i Finland, försäkrar försvarsminister Antti Häkkänen. Enligt honom utgör de ryska förändringarna inget hot mot Finland.

– Vi har varit medvetna om de här förändringarna. Vår underrättelsetjänst är mycket insatt i det som händer i Finlands närområden.

Det har inte tidigare nämnts något om de ryska förändringarna i offentligheten. Häkkänen konstaterar att de ryska militära krafterna nu är sysselsatta av kriget i Ukraina. […]

Häkkänen tror ändå inte att de nu byggda hallarna har något att göra med Finland.

– Tiden utvisar vad som händer med de planer som Ryssland har uttalat sig om. Finland stärker sitt försvar tillsammans med sina allierade och vi förbereder oss på alla alternativ, säger Häkkänen. Läs artikel

Google-översatt

[…] Finland bör först och främst dra full nytta av de fördelar som Natomedlemskapet erbjuder. Natos roll i norra Europa bör stärkas och militära relationer med nyckelallierade bör fördjupas.

Förvaltningen av allierade relationer spelar en viktig roll i Finlands avskräckningsbaserade Rysslandspolitik
. Natoländer i en mer skyddad position kan snart se ett Ryssland försvagat av krigföring som ett mindre hot. Renheten i utvecklingen av Natos avskräcknings- och försvarsverksamhet kan avta.

Ryssland är fortfarande ett säkerhetshot mot Finland. Finska beslutsfattare bör med eftertryck förmedla detta budskap till sina allierade.

Det betyder inte megafondiplomati, utan tydlig kommunikation om Finlands säkerhetsfrågor, till exempel i diskussioner med allierade, i viktiga strategiska dokument och i den utrikespolitiska ledningens resultat.

Den nya Rysslandspolitiken bör inte enbart baseras på militära faktorer. Finland bör främja åtgärder i internationella fora som gör det svårare för Ryssland att stärka sin militära kapacitet i framtiden. Oavsett utgången av kriget i Ukraina bör västvärlden fortsätta arbeta för att förhindra att avancerad teknologi med dubbla användningsområden hamnar i den ryska försvarsindustrin. […]

Den utrikespolitiska ledningen har betonat Natomedlemskapets defensiva karaktär. I Finland vill vi också upprätthålla avskräckning och försvar på ett sätt som inte i onödan underblåser motåtgärder från en makt som är känslig för dess prestige. De mäktigaste demonstrationerna av militär styrka lämnades i bakfickan för en sämre dag.

I Finland är det nödvändigt att förbereda sig på spända tider. Läs artikel

President Recep Tayyip Erdoğan has said he urged U.S. President Joe Biden not to link the sale of F-16 fighter jets to Türkiye with Sweden’s NATO bid, during a pull-aside meeting on the sidelines of the G20 Summit in India over the weekend.

On the sidelines of the two-day summit, Erdoğan had bilateral talks with a number of world leaders, including Saudi Arabia, the United Arab Emirates, Egypt, Germany, Brazil and India as well as EU Council President Charles Michel. Erdoğan’s meeting with Egyptian President Abdel Fettah al-Sisi came after the two countries exchanged ambassadors for the full normalization of the bilateral ties. […]

”But, unfortunately, when we discuss the F-16s, our friends tie this issue with Sweden. This approach is saddening us. When we hear this, we have just one answer, ’If you have your Congress, we also have one: The Turkish parliament,'” Erdoğan said.

”It’s not right to link the F-16s sale to Sweden,” Erdoğan also said. Sweden wants to join the NATO, but its deficiencies in the fight against anti-Türkiye terror organizations stand as a barrier for the required legislative approval of the Turkish parliament. The U.S, however, insists that a congressional approval for the F-16s to Türkiye is very much linked with the ratification of Sweden.

“It is not possible for me to say ‘yes’ to Sweden if such an approval is not given by the Turkish parliament. I am not in a position to give this decision on my own. And Sweden has to fulfill its obligations. Otherwise, I will have to wait for the decision to be given by the parliament,” Erdoğan stated.

Türkiye said it will approve Sweden’s bid to join the NATO after Stockholm submits its roadmap on the fight against terrorism, after a trilateral meeting between the leaders of Türkiye, Sweden and NATO. Läs artikel

Fredagen den 8 september diskuterade republikens president och statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskott förhandlingarna om ett avtal om försvarssamarbete mellan Finland och Förenta staterna (Defence Cooperation Agreement, DCA) och hur förhandlingarna framskrider. Läs pressmeddelande

Relations with France, Niger’s former colonial power, degraded after Paris stood by ousted president Mohamed Bazoum following the July coup.

”France continues to deploy its forces in several ECOWAS (Economic Community of West African States) countries as part of preparations for an aggression against Niger, which it is planning in collaboration with this community organisation,” Niger’s regime spokesman Colonel Major Amadou Abdramane said on Saturday. Läs artikel

Sedan första genomförandet av övningen AE för fem år sedan, har upplägget avancerats märkbart. Andra amfibiebataljonen och delar från USMC II Marine Expeditionary Force tillför beståndsdelar till övningen. […]

I de svenska stridsbåtarna sitter både svenska och amerikanska soldater sida vid sida. Det är den varmaste veckan i Sverige på länge och solen lyser skarpt över kobbar och skär vid Sandhamnsledens inlopp. Samtidigt tonar allvaret upp sig i horisonten och övningens allvar är inom räckhåll. Soldaterna är sammanbitna och fokuserade. Under en tiodagarsperiod kommer de bilateralt sammansatta kompanienheterna att öva, för att tillsammans få en ökad kapacitet att verka i den svenska skärgårdsmiljön.

– Stockholms skärgård är inte längre en helt okänd miljö för våra amerikanska kollegor från USMC och samarbetet är väldigt integrerat. Ett av de nya momenten i år har bland annat varit att en amerikansk enhet har taktiskt logistikförsörjt svenska helikoptrar, säger överstelöjtnant Marcus Appelgren, som är övningsledare AE23 och chef Andra amfibiebataljonen. Läs artikel