When US President Donald Trump announced the imposition of “reciprocal” tariffs on virtually the entire globe on April 2nd, many observers felt that they were witnessing a historic event—the “end of globalization as we know it”, the starting shot to an economic calamity on the scale of the Covid-19 pandemic or, as the prime minister of Singapore put it, “a seismic change in the global order”. And it was indeed a momentous act: with the stroke of a pen, President Trump brought US tariffs up to a level last seen more than a hundred years ago, and higher even than the notorious Smoot-Hawley tariff of 1930 that is widely faulted for having deepened the Great Depression. The farcical way in which the new tariffs had been calculated—based on an misleading formula apparently suggested by ChatGPT—only added to the sense of bewilderment. Läs artikel
Månad: maj 2025
Regeringen vill ha rätt att utan riksdagens medgivande sätta in svenska väpnade styrkor i utländska kriser och krig!
Regeringen vill få till stånd en nyordning av lagstiftningen som reglerar vilket statsorgan som avgör om och när svenska väpnade styrkor får sändas till andra länder. Sedan länge gäller i Sverige att det är riksdagen som ytterst avgör om en svensk väpnad styrka ska sättas in i utlandet. Det är regeringen som fattar beslutet om insatsen, men det kräver riksdagens medgivande. Denna grundlagsfästa ordning (regeringsformen 15:16) vill regeringen ändra på. Förslaget framgår av departementspromemorian En tydlig beslutsordning för deltagande i Natos samlade verksamhet för avskräckning och försvar, Ds 2025:11 (som tagits fram i regeringskansliet baserat på en ensamutredares rapport). Förslaget har nu skickats ut på remiss och den korta tiden för yttranden löper ut redan den 25 juni 2025! Regeringen föreslår att en ny paragraf ska införas i lagen om operativt militärt stöd.
Det i särklass allvarligaste i förslaget är vad som ska gälla dels om behovet av styrkor uppkommer med ”kort varsel”, dels om ett ”dröjsmål” med att sätta in styrkor skulle leda till ”men för angelägna svenska intressen”. I båda dessa fall ska det enligt förslaget inte krävas något medgivande från riksdagen. Vad går de nu föreslagna bestämmelserna närmare ut på?
Kort varsel
Utan riksdagens medgivande får regeringen enligt förslaget sätta in svenska väpnade styrkor i utlandet om behovet uppkommer med ”kort varsel”. Då får högst 500 personer samtidigt delta i varje enskild operation. Högst 1000 personer får samtidigt tjänstgöra enligt bestämmelsen. Insatser för varje enskild operation får bestå under högst 90 dagar. Insatserna får ske för att delta i ”operationer eller andra aktiviteter för Natos samlade avskräckning och försvar.”
Argumenten som förs fram för förslaget är särskilt att det handlar om ej planerad verksamhet, att det rör sig om fall där det inte finns tid att inhämta riksdagens medgivande genom en proposition, att en propositionshantering ur sekretessynpunkt skulle vara svårhanterlig samt att Natos militära ledning kan flexibelt behöva utnyttja styrkor för att fylla luckor med mera.
Rekvisitet ”kort varsel” ges ingen i lag preciserad innebörd. Vad som utgör en enskild insats till skillnad mot en ny insats är oklart. Om en viss insats behöver förlängas, krävs det enligt promemorian regeringens medgivande.