Länkar

Karlskrona har en vänort i den ryska Kaliningradenklaven Baltijsk på andra sidan Östersjön. Det finns till och med en plats på Verkö som kallas Baltijskplatsen. Borgmästaren för Karlskronas vänort invigde platsen på 90-talet. Det var vid en tid när Ryssland var reformsinnat och ville öppna sig mot grannarna runt Östersjön.

Ryssland var på 90-talet en militär stormakt i förfall. Idag är Ryssland återigen en stormakt att räkna med. Efter kriget i Georgien 2008 och annekteringen av Krim ifjol har spänningarna ökat i Östersjöområdet igen. Den svenska borgerligheten är enig om att Sverige ska bli medlem i Nato. Ett svensk medlemskap är inte aktuellt. Socialdemokratin står fast vid alliansfriheten. Läs artikel

Anhängarna av ett svenskt medlemskap i NATO betonar så gott som alltid att en svensk ansökan bör ske i samråd med Finland eller mera precist tillsammans med Finland. Dessa uttalanden kan emellertid inte dölja att många av dem som gör denna närmast rituella referens har ganska vaga uppfattningar om förutsättningarna för en sådan finsk ansökan och om den finska debatten i ämnet.

Opinionsläget i Finland är mera stabilt försiktigt än i Sverige, vilket reflekterar att en finsk anslutning, som f d utrikesministern Pär Stenbäck påpekar, är ett större geopolitiskt beslut än motsvarande förändring skulle vara för Sverige. Man hänvisar här till att Finland har angett att ett NATO-medlemskap förblir en option och att den finska regeringen tillsatt en ny NATO-utredning (en sådan gjordes 2007). Detta skulle då visa att Finland har en mindre fördomsfull debatt i saken och implicit att Helsingfors står närmare ett medlemskap än Stockholm. Så är dock knappast fallet. Även Sverige har självfallet, vilket är ett faktiskt konstaterande, en ”option” att söka medlemskap, även om man av inrikespolitiska skäl föredrar att inte diskutera detta för att inte ge intryck av att en ny linje skulle vara nära förestående. Den åberopade nya finska utredningen om NATO, blir en ren tjänstemannauppgift som en del av regeringens säkerhetspolitiska redogörelse till Riksdagen. Läs artikel

”Förr eller senare når anpassningsprocessen den punkt då frågan om politiskt medbestämmande ställs på sin spets. Är det då dags för Sveriges regering att göra en ny avsiktsförklaring, liknande den för tjugofem år sedan? Är det dags för fripassageraren att köpa biljett?

Försvarsminister Peter Hultqvist understryker att försvaret genom riksdagens försvarsbeslut nu stärks. 2018 ska det finnas permanent militär närvaro på Gotland, en miljard anslås till detta. Inom kort ska det hållas en luftvärnsövning där.

– Den militära alliansfriheten ligger fast. Vilken säkerhetspolitisk doktrin vi har är vårt eget val och ingenting som Ryssland kan påverka, understryker Peter Hultqvist. Läs artikel

Alla borgerliga partier utom SD är nu anhängare av idén att Sverige skall gå med i Nato. Då borde det finnas väl kända och tydliga argument för saken. Vi som är skeptiker eller ­motståndare till en så dramatisk ­förändring av den alliansfria utrikespolitiken borde dagligen ha bombarderats med argumenten för en svensk ­Natoanslutning. Men det ­enda som serveras från borgerlig­heten är flum.Liksom Folkpartiet tillhör Expressens ledarsida den mest entusiastiska gruppen av svenska Natoanhängare. En ledarsida har kvalificerad ­betald personal med uppgift att framföra partiets eller tidningens linje. Där borde vi alltså klart och ­ofta upplysas om varför Sverige bör gå med i Nato. Men icke. Läs krönikan

Den 19 oktober 2015 inledde utrikesministeriet utarbetandet av en utrikes- och säkerhetspolitisk redogörelse i enlighet med regeringsprogrammet. Republikens president och statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskott drog upp riktlinjer för inledandet av arbetet med en utrikes- och säkerhetspolitisk redogörelse under sitt möte den 18 september 2015.

Regeringen beslutade den 29 oktober att Försvarsmakten tillsammans med Finlands försvarsmakt ska utveckla en gemensam svensk-finsk marin stridsgrupp (Swedish Finnish Naval Task Force, SFNTG). Regeringen har tidigare uttalat att ett fördjupat försvarssamarbete med Finland är av särskild vikt. Skapandet av en gemensam svensk-finsk marin stridsgrupp är prioriterat för marinstridskrafterna. Det övergripande syftet med SFNTG är att på ett kostnadseffektivt sätt kunna gemensamt använda de två försvarsmakternas marina resurser och förmågor.Läs pressmeddelande

– Vi ser ett mer aggressivt Ryssland som brukar militär makt i Ukraina och på Krim. Men vi ser också våld och osäkerhet i Irak, Syrien och Nordafrika, som har lett fram till den enorma flyktingkatastrofen, som håller på att ändra de utrikespolitiska förutsättningarna kring våra länder, säger Jens Stoltenberg. Läs intervjun

Ärade talman, bästa parlamentariker, mina damer och herrar,
Tack för inbjudan och möjligheten att tala här idag som ordförande för det nordiska försvarssamarbetet, Nordefco. Ett samarbete som ligger rätt i tiden.

Det glädjer mig att det finns ett brett intresse för det nordiska försvarssamarbetet. Samarbetet engagerar allt fler. Många goda idéer om hur och på vilket sätt det nordiska samarbetet kan utvecklas diskuteras: Vart är samarbetet på väg? Hur kan det utvecklas vidare? Hur djupt kan det bli? Goda diskussioner förs i huvudstäderna, vid olika seminarier, intresseföreningar och parlament. Samarbetets utveckling intresserar inte bara oss nordbor utan uppmärksammas och inspirerar även andra regionala samarbeten, både inom och utanför Europas gränser. Vi har på kort tid utvecklat ett konkret och positivt samarbetsformat på försvarssidan. Detta är något vi gemensamt ska fortsätta vårda och utveckla i sin nuvarande.

Låt oss tala klarspråk. Vi befinner oss i en utmanande säkerhetspolitisk situation. Läs talet

I september kom en svensk opinionsmätning där 41 procent av de tillfrågade sade ja till medlemskap i försvarsorganisationen Nato, medan 39 procent sade nej. 20 procent var tveksamma. Det är en remarkabel förändring av den svenska Nato-opinionen som skett i skuggan av de ryska attackerna mot Ukraina. En pikant detalj är att majoriteten av SD-väljarna (54 procent) sade ja till Nato, men partiets officiella linje är att vi ska stå utanför.

Sveriges nye överbefälhavare Micael Bydén besökte Helsingfors den 25-26 oktober. Bydén, som tillträdde som överbefälhavare i början av oktober, träffade bland annat sin finländske kollega, Försvarsmaktens kommendör Jarmo Lindberg, samt president Sauli Niinistö och försvarsminister Jussi Niinistö.Bydén höll också ett anförande vid Försvarskursföreningens möte på Helsingfors universitet. Läs OBs tal

I dag skriver Expressens ledarsida att Socialdemokraterna ”bör sluta fega om Nato” och att de socialdemokrater som ”inser” att Sverige ”måste” gå med i Nato borde börja driva opinion i frågan.

”Sluta fega”. ”Inser”. ”Måste”. Jag blir lite trött av en självbelåten och auktoritär debattstil där meningsmotståndare kritiseras för att vara fega och handla mot bättre vetande. Självbelåtenheten är ett uttryck för att man ser den egna uppfattningen som Sanningen, som en opolitisk förnuftighet som alla egentligen ansluter sig till, i alla fall om man har tillräcklig information i frågan. Åsiktsskillnaderna i den svenska Nato-opinionen beror inte på att den ena sidan är ”feg” och den andra ”modig”. Inte heller beror åsiktsskillnaderna på att den ena sidan är ”förnuftig” och den andra ”oförnuftig”. Nej, liksom i andra politiska sakfrågor beror åsiktsskillnaderna på att medborgarna har olika uppfattningar om vilken politik som bäst gynnar de värden man vill prioritera. Politik har sin grund i värdekonflikter och i intressekonflikter. Politik handlar inte om att några har skådat ljuset, medan andra inte har det. Läs artikel