Länkar

Upprustning och försvarsanslag är populära ämnen på debatter och seminarier. Om möjliga vägar till fred är det däremot nästan ingen som talar. Konstigt, särskilt i en värld som fortsätter att plågas av gamla krigshärdar och där nya hotar att bloss upp, skriver Thage G Peterson, tidigare försvarsminister.

För ett par månader sedan ägde Almedalsveckan rum på Gotland. Där genomfördes över fyratusen evenemang av olika slag, främst seminarier. Jag har gått igenom den officiella förteckningen. Det var seminarier och samtal om miljön och klimatet, om sjuk- och hälsovård, om forskning och företagande. Och om mycket mer. Alla är viktiga frågor. Men världens allra viktigaste fråga just nu – om freden på vår jord – ägnades nästan ingen uppmärksamhet alls.

Det hölls visserligen ett tiotal seminarier och samtal som närmade sig fredsfrågans utkanter. Men frågan om hur vi kan skapa fred, vad vi kan göra för att föra människor samman för fredsarbete, fanns inte med på dagordningen – med ett par undantag, men då utan uppmärksamhet. Läs artikel

Kommendören för försvarsmakten, general Jarmo Lindberg och chefen för försvarsministeriets resurspolitiska avdelning, överdirektör Raimo Jyväsjärvi står som värdar för ett försvarssamarbetsmöte i Helsingfors den 18 augusti 2017.

Vid det årligen sammanträdande arbetsmötet diskuterar representanterna för de nordiska länderna bland annat nuläget jämte utvecklingsmöjligheterna kring gemensamma upphandlingsprojekt. Läs pressmeddelande

På måndag den 21 augusti startar Arctic Fighter Meet, AFM, och pågår till och med torsdag. Det är en årlig flygövning som genomförs tillsammans med Finland och Norge. I år används Norrbottens flygflottilj, F 21, som huvudbas för övningen.

Övningen, som är en del i det nordiska samarbetet, genomförs för att öka det internationella samarbetet mellan de ingående länderna genom realistiska övningar. Arctic Fighter Meet är en övning med stort fokus på yngre piloter, där de bland annat får utveckla sina färdigheter inom kurvstrid. Läs pressmeddelande

USA og Danmarks indsats i Syrien er i strid med international lov og koster millioner af kroner. Burde vi ikke overveje vores absurde deltagelse i denne konflikt og bruge pengene i kampen mod bevæbnede bander i stedet, spørger Claus Hyldahl.
Det er altid med interesse, at jeg noterer mig hvilke emner, som helt går under nyhedsmediernes radar. I en stort opsat artikel i Washington Post kunne man i juli læse, at Donald Trump har skrottet CIA’s ”hemmelige” støtte til de såkaldte ”moderate” rebeller i Syrien. Man har siden konfliktens start postet ca. en mia. dollars i et projekt, som har haft til hensigt at knuse styret i Syrien.

Sammen med allierede i regionen (Saudi Arabien, Qatar, Jordan) og med støtte fra en håndfuld vestlige allierede – herunder Danmark – har man økonomisk og militært støttet kendte terrororganisationer og anvendt deres krigere som lejesoldater. USA har lige fra begyndelsen været en aktiv og drivende kraft i forsøget på at styrte den syriske præsident Al Assad, men er nu nået til den erkendelse, at forsøget på at forvandle endnu et arabisk land til en ruinhob overgivet til fanatiske terrorgrupper er mislykket…

I kølvandet af at  USA nu tager sig selv i barmen og erkender den mislykkede indsats, burde vi så ikke også her i Danmark overveje vores absurde deltagelse i denne konflikt? Vores indsats er i strid med international lov og koster millioner af kroner, som kunne være givet bedre ud til f.eks. bekæmpelsen af bevæbnede bander i København. Läs artikel

…Det Nato, der eksisterede i 2014, var gennem de sidste mere end 25 år blevet omstillet til alene at fokusere på krisestyring uden for Nato’s eget område, og medlemslandene havde alle – også Danmark – indkasseret den såkaldte fredsdividende. Alle lande havde skåret og nedlagt kapaciteter i en sådan grad, at alliancen reelt ikke kunne gennemføre et forsvar af eget område med udsigt til succes…

Lad mig fokusere på denne mulige nye brigade i ramme af Hæren. Den skal kunne deltage i en krig mod en ligeværdig modpart og ikke længere alene deltage i krisestyring, der omfatter mindre styrkers kamp mod let bevæbnede modstandere iført ”nattøj” og lette håndvåben. Lad mig så lige påpege, at jeg har den største respekt for vores udsendte soldater, der har løst en udfordrende opgave på fortrinlig vis og høster stor hæder for dette. Det har bare desværre ikke noget med krigsførelse på teknologisk højt niveau at gøre. Läs artikel

Gjennom 30 år har Forsvarsdepartementet (FD) bygget opp en ukultur for å styre saker gjennom tilbakeholdelse av informasjon, skriver John Berg.

Frode Larsen fra Styrk Heimevernet vil ha en gransking av omstendighetene rundt den lekkede rapporten om at Heimevernet trenger en personellstyrke på 56 000. Kommunikasjonssjef ved Forsvarets forskningsinstitutt (FFI), Anne-Lise Hammer, krisemaksimerer Larsens innlegg og mener at her ligger det implisitt «alvorlige beskyldninger». Jeg foreslår at FFI slapper av og tar en debatt i åpent lende. Følgende sitat kunne være et utgangspunkt:

«I noen land [i Nato] er det en betydelig tendens til å stole for mye på spesialstyrker. De vinner ikke kriger. Nasjoner utkjemper og vinner kriger.»

«Nasjonen» omfatter for Norges del ikke bare de ultrateknologiske og svinedyre styrkene forsvarssjef emeritus, nå dominerende FFI-forsker, general Sverre Diesen har trumfet frem. «Nasjonen» omfatter også hær og heimevern, politi, sivil beredskap og helsevesen og alle samfunnets ressurser i et totalforsvar. Hvem var det så som sa ovenstående, og hvor? Sitatet stammer fra en konferanse ved britiske Rusi (Royal United Services Institute), der alle Nato-lands forsvarsledelser satt og lyttet. Han som sa det heter Mark Milley. Han er general og sjef for den amerikanske hæren.

Problemet er strukturelt og handler om skjult makt. Gjennom 30 år har Forsvarsdepartementet (FD) bygget opp en ukultur for å styre saker gjennom tilbakeholdelse av informasjon. Noen korte hovedpunkter fra utviklingen kan illustrere hva dette dreier seg om: Läs artikel

Den positiva trenden av en förbättrad försvarsekonomi sedan 2014 stärker försvarsförmågan och de behov myndigheten har som en följd av det förändrade omvärldsläget, såväl här och nu som i försvarsbeslutsperioden.
– Försvarsmakten ser positivt på det ekonomiska tillskottet om 6,8 miljarder vilket leder till en ökad försvarsförmåga och därmed minskad risk i genomförandet av det försvarspolitiska inriktningsbeslutet till och med 2020, säger ÖB Micael Bydén.

De flesta av de aviserade åtgärderna kommer ur det förslag till stärkt förmåga som Försvarsmakten utarbetat inom ramen för BU 18. I vilken omfattning dessa möter Försvarsmaktens behov i närtid och på längre sikt behöver analyseras vidare i detalj när myndigheten får regeringens fördjupade underlag. Men det handlar om bland annat fler anställda, övning och beredskap, ledningssystem och olika typer av specialfordon. Läs pressmeddelande

Fyra par­tier står bak­om den för­svars­upp­gö­rel­se som pre­sen­terades i går. Krist­de­mo­kra­ter­nas av­hopp i mån­dags har där­med in­gen be­ty­del­se. De hade inte is i ma­gen till­räck­ligt för att vänta in ett bra för­hand­lings­re­sul­tat – el­ler val­de att lämna för­hand­lingarna för att kun­na föra fram ett po­pu­lis­tiskt bud­skap om ännu mer pengar till för­svaret nu.
Att det blev en bred upp­gö­rel­se är fram­för allt en vik­tig sig­nal till om­världen att det finns bred enig­het i Sve­ri­ge om att stärka för­svars­för­må­gan. Det ger ock­så Försvarsmakten lång­sik­tig­het i pla­neringen och ett tyd­ligt re­surs­till­skott, som ÖB be­gä­rt.
2,7 mil­jarder per år i till­skott är ett re­jält till­skott, fram­för allt med tan­ke på att re­dan för­svars­upp­gö­rel­sen 2015 in­ne­bar en kraft­full ni­vå­höj­ning av för­svars­an­slagen. Läs ledaren

Nytt luftvärn, ja!​
– Men, är den svenska regeringen på väg att göra ett jättemisstag i upphandlingen?

Ända sedan högkvarteret gjorde beräkningar att luftförsvaret behöver minst 60 till 80 nya Gripen E har frågan om inköp av modernt medelräckviddigt luftvärn varit en springande punkt. Det minsta tänkbara luftförsvaret kräver mycket modernt medelräckviddigt luftvärn om vi skaffar endast 60 stridsflygplan. Om vi skaffar 80 plan kan mängden luftvärn vara något lägre.

Beställningen av Gripen E bestämdes tyvärr till endast 60 plan och upphandlingen av det nya luftvärnet har tagit lång tid. Redan tidigt i samband med Luftförsvarskommitténs arbete uttalade Försvarsmakten sin åsikt: man ville ha Aster30 som medelräckviddig lv-robot kombinerad med korträckviddiga IrisT SLS.Det var en utveckling som vi gav vårt stöd. Tyvärr i upphandlingen har nu en märklig låsning uppstått där alternativen är Samp/T ställt mot amerikanska 80-talslösningen Patriot. Samp/T är en lösning som säljs av ett konsortium, Eurosam, där Aster-30 från MBDA styrs av en fransk radar tillverkad av Thales. Läs artikel

Försvarsgruppen har att tillse att försvarsbeslutets innehåll fullföljs. Vi är överens om att lägga grunden för en ökad militär förmåga och dessutom en förstärkt förmåga inom totalförsvaret från och med 2021. I vårändringsbudgeten för 2017 tillfördes 500 miljoner kronor för satsningar under innevarande år. De åtgärder som aviserades i samband med vårändringsbudgeten för 2017 kan fortsätta och intensifieras ytterligare under kommande år 2018-2020.
Socialdemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet och Miljöpartiet är överens om att det behövs ytterligare resursförstärkningar från och med 2018. I arbetet har försvarsgruppen utgått från Försvarsmaktens budgetunderlag avseende 2018 liksom relevanta underlag från andra myndigheter inom totalförsvaret. Läs överenskommelsen

I Det Konservative Folkeparti mener vi, at den danske værnepligt både er for kort, og der er for få, som bliver indkaldt. Derfor ønsker partiet at udvide værnepligten – ved eksempelvis at hæve værnepligten fra de nuværende fire måneder til otte måneder, som en del af det kommende forsvarsforlig.

Vi har en historisk kort uddannelse – og et historisk lavt antal værnepligtige. Derfor mener vi, at værnepligten skal fylde en større rolle end den gør i dag, siger partiets forsvarsordfører Rasmus Jarlov. Som det ser ud i dag, bliver der kun uddannet omkring 4000 værnepligtige om året. Sidste år pådrog hele 98,6 % af mændene sig værnepligten frivilligt. Når interessen er så stor, så bør de også have en bedre og længere uddannelse. I dag er værnepligten kun et rekrutteringsshow. Vi vil hellere lave rigtige soldater ud af de værnepligtige. Værnepligten skal være en reel kapacitet, der skal indgå som en vigtig del af forsvaret af Danmark, siger Rasmus Jarlov.

Det Konservative Folkeparti mener, at Forsvaret både skal være større og stærkere. En ting er de internationale missioner, noget andet er Danmarks forsvar af egne grænser. Vi ser lige nu spændingerne i Østersø-regionen, hvor der er fare for nogle af vore allierede i Baltikum. Og her er det vigtigt, at vi har en hær af en vis størrelse. Vores egen sikkerhed er vigtigere end at sende hær, flåde eller flyvevåbnet på internationale missioner, afslutter Rasmus Jarlov. Läs artikel

Säkerhetsläget i Sveriges närområde har förändrats och försämrats under de senaste åren, vilket ställer krav på fortsatt analys och beredskap att vidta åtgärder. Grunden till utvecklingen utgörs fortsatt av ryskt agerande.
I Östersjöregionen konstateras ett fortsatt militärt uppträdande med mer kvalificerade resurser från flera länder och organisationer vilket under året visar sig i flera större övningar. Säkerhetsläget i vårt närområde har också gjort att förstärkningen till ett av de militärstrategiskt viktiga områdena, Gotland, fortsatt genom att tillförda förband verkat och övat på plats…

Utvecklingen av den operativa förmågan har fortsatt prioriterats i enlighet med inriktningsbeslutet. Resultatet kan framför allt ses i en omfattande övningsverksamhet inom samtliga stridskrafter och i gemensamma ledningsövningar. Likaså har genomförandet av krigsförbandsövningar och repetitionsutbildningar fortgått under våren. Till del har begränsningar i materiell tillgång och tillgänglighet påverkat stridskrafterna varför anpassning av utbildnings- och övningsmålsättningar har erfordrats. Betydande förberedelser har genomförts inför höstens försvarsmaktsövning, Aurora, samtidigt som totalförsvaret och de bilaterala samarbetena med Finland och USA har vidareutvecklats. Läs rapporten