Inom Försvarsmakten sker utvecklingen enligt olika linjer. Försvarsmakten.se rapporterar om robusta mått och steg för att få på plats ett säkrare system för överföring av meddelanden:
Försvaret storsatsar på motorcyklar och köper 1000 stycken som ska börja införas på samtliga förband under 2026. ”Enkelhet är det enda som fungerar i kris”, säger Fredrik Holmgren på Försvarsmaktens utvecklingsavdelning. Systemet med att skicka meddelanden med motorcykel, MC-ordonnanser, ska byggas upp igen. Enligt Holmgren är det här ofta det säkraste sättet att få fram ett meddelande. Vid användning av radiokommunikation kan signalerna störas ut eller avlyssnas och den egna positionen avslöjas när man sänder. Problem som man slipper om man använder motorcykel med krypterade meddelanden. Det är just enkelheten som är fördelen med systemet, enligt Holmgren.
En annan utvecklingslinje, som inte är lika handfast och enkel, handlar om att Försvarsmakten på sikt ska implementera ett nytt koncept för att bekämpa motståndaren.
Multidomäna operationer (MDO) är det senaste stridskonceptet i amerikansk militär kontext som utvecklats för USA:s armé och sedan inkorporerats i Natos högsta doktrin (AJP-01, 2022). Sverige har ansett det fördelaktigt, eller ansett sig tvunget, att anamma det i teorin och har lyft in det som tema i egna strategidokument. Överbefälhavaren Michael Claesson har under senare tid marknadsfört konceptet som viktigt för det svenska försvaret. Enligt Natos definition innebär MDO:
”The orchestration of military activities, across all domains and environments, synchronized with non-military activities, to enable the Alliance to deliver converging effects at the speed of relevance.”
Vad det nya i detta övergripande och allt omfattande koncept skulle vara framstår som något oklart. Sannolikt är inte särskilt nytt, men det presenteras som banbrytande.
MDO tycks handla om gränsöverskridande teoretiska modeller för stora militära operationer av det mest avancerade och sofistikerade slaget under perfekta förhållanden, där mark-, sjö-, flyg-, rymd-, cyber- och andra stridskrafter synkroniseras till fulländning under homogent och centraliserat kommando. Konceptet torde knappast ha mycket att ge för en mindre stat med måttliga resurser som Sverige, där målsättningen bör vara att få till stånd ett eget försvar av hemlandet.
Vid ett War Fighting Symposium i december 2025 i Sverige var syftet enligt en artikel på Försvarsmakten.se att utveckla en plattform för dialog mellan de nordiska markstridskrafterna och femte kåren i USA:s armé. Under seminariet genomfördes sessioner om hur amerikanska kårer och divisioner strider, med betoning på krigsfunktionernas krav i en multidomän kontext och hur de nordiska länderna kan lära sig och anpassa sig till detta.
”Vi ska inte fastna i gamla tanke- och tillvägagångssätt utan utveckla förmågor anpassade för såväl det nuvarande som det kommande stridsfältet,” förklarade viceamiral Ewa Skoog Haslum, chef för operationsledningen (OPL).
Seminariet genomfördes med föreläsare från amerikanska arméns femte kår (V Cops). Med huvudkvarter i Fort Knox, Kentucky, finns femte armékåren med en främre basering i polska Poznán, och totalt omfattar den ett antal divisioner och brigader.
Enligt artikeln är det ”förbandsstorlekar som är fåtaliga eller under uppbyggnad i svenska armén.” Det är en tvivelaktig formulering. Möjligen är vi på väg mot två brigader, men även det är osäkert. Det finns också frågetecknen om hur fullrustade de få enheter vi har är. Denna lilla armé behöver sannolikt öva på annat än storstilade och avancerade multidomäna operationer.
Divisionschefen Michael Carlén deltog i seminariet. Hans befattning återspeglar uppenbarligen att han ska samordna och leda de två brigader som är under uppbyggnad.
Carlén uppskattade enligt artikeln att femte armékåren gav sina perspektiv på multidomäna operationer:
”De har en otrolig portfölj av förmågor och resurser, vilket kräver en balans för att ta deras perspektiv på saker och sätta i vår kontext. För min del ger diskussionerna en bekräftelse på att vi är på rätt väg med divisionens utveckling inom en rad områden, bl. a. hur vi jobbar med att integrera våra underrättelser och knyta detta till vår bekämpning på djupet likväl som vikten av samordningen och skyddet av vår logistik.”
Carlén utvecklade inte detta närmare men konstaterade:
”Det är också tydligt att avsaknaden av en armékår på Nordkalotten gör att vi på divisionen och operationsledningen måste samarbeta för att kunna genomföra multidomäna operationer, så jag ser fram emot ett fortsatt gott samarbete med OPL, säger divisionschefen.”
Uttalandet är svårtolkat. Med vilka allierade, och var någonstans, Carlén såg framför sig att sådana operationer skulle bli aktuella att genomföra konkretiserades inte.
Enligt artikeln syftade symposiet även till ett fortsatt partnerskap mellan USA:s femte armékår och de nordiska markstridskrafterna, något som arméchefen Jonny Lindfors ansåg fortsätter utvecklas:
”V Corps har under ett antal år varit en viktig del av den amerikanska närvaron på markdomänen i Europa … Syftet är att sprida kunskap om hur V Corps genomför synkronisering av effekter från alla domäner för att skapa överlägsenhet och manöverutrymme i markdomänen.”
På sedvanligt sätt, och i likhet med överbefälhavaren och försvarsminister Pål Jonson, framhöll Lindfors hur täta, djupa och stabila banden till V Corps är, även i tider av förändring av det politiska klimatet.
Det framstår som betänkligt att i ett svenskt sammanhang ha V Corps med sin inriktning, storlek och ”en otrolig portfölj av förmågor och resurser” som närmaste förebild. Sverige bör snarare satsa på att lära av det finska försvaret som har den rätta numerären och robusta verktyg att förfoga över samt även ta tillvara de ukrainska erfarenheterna av att försvara det egna landet mot en stormakt.
Artikeln är försedd med en faktaruta av vilken framgår att en brigad omfattar cirka 3 000 till 5 000 soldater. Tidigare har siffran 5 000 soldater genomgående redovisats som riktgivande för storleken på en brigad. Vidare anges att en division består av cirka 10 000 till 25 000 soldater. Sverige har för närvarande ingen fullbemannad division.
Artikeln återfinns här:
Möte med multidomäna operationer i fokus – Försvarsmakten (forsvarsmakten.se)