Utrikesdeklarationen presenterades för riksdagen den 18 februari av utrikesminister Maria Malmer Stenergard.
Deklarationen är mest en sammanfattning av regeringens förda politik utan några större överraskningar. Nytt är möjligen inställningen att vetot i FN:s säkerhetsråd bör begränsas, men detta ogenomtänkta krav lär under överblickbar tid inte få någon praktisk betydelse.
Ryssland är fortsatt huvudmotståndare och Sverige måste ställa in sig på ”långvarig, långtgående konfrontation med Ryssland.”
USA
USA:s kursomläggning som innebär att Europa prioriteras ned till förmån för satsningen på att möta det man uppfattar som hotet från Kina beskrivs men i nedtonande ordalag. Agerandet mot Danmark med kraven på att ta över Grönland beskrivs som ”förtroendeskadligt” och stridande mot europeiska värderingar.
Likväl menar utrikesministern att ”USA är avgörande för svensk och europeisk säkerhet och välstånd”.
Men Europas relation med USA går nu in i en ny era. Det är uppenbart att USA alltmer agerar på ett sätt som är förtroendeskadligt och som strider mot Europas värderingar om globalt samarbete och internationell rätt. Utrikesministern betonar därför det som är självklart: Sverige kommer inte att kompromissa om våra grannländers territoriella integritet. Det är bara Danmark och Grönland som bestämmer i frågor som rör Danmark och Grönland.
Något tydligt alternativ till den nuvarande säkerhetspolitiken anges inte. Nato är fortsatt viktigast men alliansen står inför ett skifte där man måste ”ta ett betydligt större ansvar för Europas säkerhet” utan att hon går närmare in på vad det skulle innebära.
Ukraina
Stödet till Ukraina förblir regeringens främsta utrikespolitiska uppgift. Sverige stöder Ukrainas ansträngningar i de förhandlingar som nu pågår, tillsammans med europeiska och amerikanska partners.
Vi är redo att ta ansvar om en överenskommelse kan nås. Utöver omfattande stöd står Sverige då berett att bidra till en multinationell återförsäkringsstyrka. Så länge den ryska aggressionen pågår står Sverige dock fast vid sin tvåpunktsplan: mer stöd till Ukraina och ökad press på Ryssland.
Ryssland
Sverige och Europa behöver ställa in sig på en långvarig, långtgående konfrontation med Ryssland.
Tillsammans med allierade och partners ska Sverige motverka Ryssland från en styrkeposition. Natos avskräckning och kollektiva försvar är bärande pelare i motverkanspolitiken.
Nato
Nu står Nato inför ett skifte där Europa kommer att ta ett betydligt större ansvar för sin egen säkerhet. Sverige är berett att ta sitt ansvar i det skiftet.
Sveriges militära närvaro i Lettland är av påtaglig betydelse.
Nu har Sverige även axlat ansvaret som ramverksnation för Natos framskjutna närvaro i Finland, som visar på den ökade vikten av säkerhet i Arktis och nordområdena. Sverige kommer också att bidra med stridsflyg till Natooperationen Arctic Sentry. Arbetet med att ta fram en ny svensk Arktisstrategi pågår.
Norden och närområdet
Sverige är drivande i det nordiska och nordisk-baltiska samarbetet, som aldrig har varit djupare. Vi stärker det säkerhetspolitiska samarbetet mellan länderna kring Östersjön.
EU
Sverige vill se ett mer geopolitiskt och handlingskraftigt EU. Den utrikes- och säkerhetspolitiska dimensionen behöver stärkas, och fler beslut behöver kunna fattas med kvalificerad majoritet. Sverige välkomnar den framväxande försvarsdimensionen inom EU. EU spelar en allt viktigare roll för att stärka försvarsindustrin, den militära rörligheten och den civila beredskapen i Europa.
Regeringen driver på för ytterligare steg mot EU-medlemskap för Ukraina och Moldavien, som båda anses ha gjort ett imponerande reformarbete. På västra Balkan gör Albanien och Montenegro stora framsteg.
Överenskommelserna om frihandelsavtal mellan EU och Indien samt mellan EU och Mercosur är framgångar för frihandeln globalt.
Mellanöstern
Säkerhetsrådsresolutionen som godkände den amerikanska fredsplanen för Gaza bekräftar det stora internationella stödet för fred i regionen. Det är avgörande att civila skyddas, att humanitär hjälp släpps in obehindrat och att ett meningsfullt palestinskt deltagande i återuppbyggnaden av Gaza säkerställs. Hamas måste avväpnas och kan inte ha plats i ett framtida styre av Gaza.
På sikt behövs en framförhandlad tvåstatslösning baserad på folkrätten. Det är den enda hållbara lösningen där israeler och palestinier kan leva sida vid sida i fred, frihet och demokrati.
Sverige välkomnar att EU har enats om att terroristlista Islamiska revolutionsgardet. Det är en fråga Sverige har drivit länge, med stöd av en enig riksdag.
Asien och Oceanien
Asien och Oceanien är den del av världen där den största ekonomiska tillväxten förväntas ske. Säkerheten i Asien och i Europa blir också alltmer sammanlänkad. Sverige stärker samarbetet med Japan, Sydkorea, Australien och Nya Zeeland – alla viktiga partnerländer till Nato.
Sverige bejakar dialog och samarbete med Kina där det är möjligt och i linje med våra intressen och värderingar, till exempel för att främja handel på lika villkor och hantera klimatfrågan. Sverige fortsätter att påtala överträdelser mot mänskliga rättigheter tillsammans med övriga EU. Sveriges relation till Kina är och ska fortsatt vara förankrad i en europeisk strategi.
FN
En reform av FN:s säkerhetsråd är angelägen. Sverige står bakom en mer rättvis representation från alla kontinenter i säkerhetsrådet, och kommer att verka för fler permanenta och icke-permanenta medlemmar. Möjligheten till veto bör begränsas.
Folkrätten, inklusive FN-stadgan, är en hörnsten i Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik. En värld där den starkes rätt går före folkrätten och där stormakter gör som de vill är inte den världsordning Sverige vill se.
Sverige står bakom internationella domstolars oberoende och integritet. Vi välkomnar inrättandet av en särskild tribunal för ansvarsutkrävande för Rysslands aggressionsbrott mot Ukraina.